Biofobi

Allt fler upplever biofobi – en känsla av obehag och avsky inför naturen. ”Naturen har blivit främmande för människor”, säger ekologen Johan Kjellberg Jensen.

https://www.svd.se/a/zOLMbw/biofobi-allt-fler-upplever-obehag-for-naturen

Hämtat ur artikeln:

Skogen är för många en källa till ro och återhämtning – men bilden av människan som en naturälskande varelse utmanas nu av forskare vid Lunds universitet. 

I en ny studie  har de sammanställt närmare 200 vetenskapliga artiklar på temat – och konstaterar att fenomenet biofobi tycks bli allt vanligare i Sverige och internationellt. 

Biofobi är ett paraplybegrepp för olika typer av negativa känslor inför naturen eller delar av den, förklarar Johan Kjellberg Jensen, forskare i ekologi vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien.

Det kan handla om avsky eller rädsla för specifika arter, som fåglar och insekter. Eller att man på ett mer allmänt plan känner avsmak inför skogen och djurlivet.

Enligt Johan Kjellberg Jensen finns det en koppling mellan biofobi och beteenden som står i strid med hållbarhet och naturskydd. 

Forskning visar att dessa personer generellt är mer positiva till hård jakt på utrotningshotade arter och användning av kemiska bekämpningsmedel som är skadliga för ekosystemet.

De är också mer benägna att själva döda mindre djur som de uppfattar som obehagliga – grodor till exempel.

Men även en mer uppenbar konsekvens av biofobi – att människor undviker naturen – kan få negativa följder ur ett folkhälsoperspektiv, menar han. Detta eftersom skogen har bevisade positiva hälsoeffekter, som förbättrat psykiskt mående och minskad stress. 

De som lider av biofobi går miste om dessa hälsofördelar eftersom de undviker naturen, eller blir stressade när de väl vistas i den.

Orsakerna till att biofobi tycks öka är många, men urbanisering och kunskapsbrist är två viktiga faktorer. 

Urbaniseringen har lett till att vi får mindre daglig kontakt med skog och djur och därmed färre positiva naturupplevelser. Naturen har blivit främmande för människor, säger Johan Kjellberg Jensen.

Den minskade kontakten med naturen hänger tätt samman med försämrade kunskaper om när och hur den faktiskt är farlig.

Rädsla för det vilda kan förstås vara befogad. Björnar kan ju till exempel vara farliga på riktigt.

Därför är det också viktigt att öka kunskapen om i vilka situationer naturen är farlig och vad som egentligen finns ute i skogen, enligt ekologen. 

När naturen blir något främmande och vi inte kan särskilja arter är det också mer sannolikt att vi blir fientligt inställda.

Skall björnkokandet fortsätta?

Nu har jag läst klart Mikael Niemis bok ”Koka björn”. Den rymmer både stor dramatik och folkbildning. Och det luktar sprit, svett, svält och survedsrök.

https://www.svd.se/a/XPkpb/niemi-ger-oss-stanken-och-smartan-fran-norrbotten

Det skulle inte förvåna om det även kokas björn i den nya bok jag håller i handen. Ryktet går ju att Andrée och hans kamrater åt isbjörn, och därmed drabbades av trikinos. Det blir spännande att ta del av Bea Uusmas berättelse! Måhända att trikinteorin numera är avskriven. Det återstår att se vad hon har kokat ihop!

Maria Strømme och lösningen på The hard problem

Materialforskaren Maria Strømme lanserade nyligen en radikal teori om medvetandet. Den utlöste mer bråk än nödvändigt, enligt F&F:s Per Snaprud.

https://fof.se/artikel/striden-om-varldsalltet-blev-onodigt-hard/?fbclid=IwRlRTSAOmj45leHRuA2FlbQIxMQBzcnRjBmFwcF9pZA8xNzM4NDc2NDI2NzAzNzAAAR5mw1y3m4uOQeFujNp8ggVUSz_QdtIjhta0au2sgCqV13E3IKI0ChFUk392Cg_aem_9Jec6ZoIAI4FJQeOLKvK3w

Enligt Maria Strømme fanns det ett universellt medvetande redan före Big bang. Hon använder kvantmekanik som argument för att detta ur-medvetande sedan gav upphov till den värld vi känner till, alltså med tid, rum och materia.

Artikeln argumenterar för att allt som existerar ytterst är medvetna upplevelser. Medvetandet är alltså inte något som uppstår till följd av processer i hjärnan, utan en grundläggande aspekt av verkligheten.

Fuck off Ulf Kristersson😡

Ulf Kristersson är en synnerligen falsk människa.

Men min far kunde berätta på vilken sida den svenska högern stod under kriget. På Hitlers. När min far körde hem varor till de höga högermilitärerna i Skövde hängde führern på väggen. Så jag är inte ett dugg förvånad över Kristerssons lismande för Åkesson (som bär en vidrigt ful och provocerande fuck off-tröja).

Det skamlösa spektaklet utspelade sig utanför statsministerns bostad, en statsminister som älskar att vara statsminister.

Hade Hedi Fried behövt uppleva detta skulle hon definitivt ha sagt fuck off till Ulf Kristersson😡

Det skulle inte förvåna om det snart kommer upp ett foto ovan Kristerssons kökssoffa, men absolut inte med Hedi Fried som motiv.

Limhamns-Jesus

En av mina Gökhemskusiner låter meddela att den enorma Jesusstatyn på toppen av Corcovado i Rio ibland kallas för Limhamns-Jesus. Fundamentet till statyn är nämligen gjort av betong där cementen kommer från Skånska Cement i Limhamn😊

https://sv.wikipedia.org/wiki/Corcovado

Det bör tilläggas att i Skårs by i Gökhem har det funnits flera kalkbrott där syftet antagligen var att tillverka jordbrukskalk.

Föregångaren till den fruktade störtbombaren Ju 87 Stuka tillverkades på Ön i Limhamn

Under tiden som kalk  bröts i Limhamns kalkbrott (för cementproduktion) användes området för dumpning av slaggprodukter, något som lade grunden till en konstjord ö.

Efter en misslyckad satsning hos samarbetspartnern Sovjetunionen riktade Junkers blickarna mot Sverige. Resultatet blev 1925 ett bulvanföretag, AB Flygindustri, AFI som etablerades i ett gammalt skeppsvarv på Ön i Limhamn utanför Malmö. 

Såväl civila plan som stridsflygplan, byggda i delar vid Junkers fabrik i Dessau, monterades på Ön. Både svenska och tyska ingenjörer och arbetare deltog i produktionen. Stridsflygplanen var nödtorftigt maskerade som civila och försedda med svenska registreringsnummer – med den svenska regeringens goda minne, får man anta.

https://popularhistoria.se/teknik/industri/tysk-krigsindustri-i-sverige

Ön sedd i eftermiddagens allt annat än flygvänliga dis:

Björnkok i Limhamn

Efter att ha läst klart Linda Örtenblads ”Kartotek över döda och uppståndna” har så björnkoket äntligen påbörjats.

Här nere i Limhamn behöver vi inte riskera att konfronteras med detta stora och mycket farliga rovdjur.

Och till och med Limgobbarna lyser med sin frånvaro. Men med tanke på Tidöpartiernas hänsynslösa framfart i naturen kanske gobbarna återuppstår och återupptar kalkbrytningen.

https://www.prismavg.se/exhibits/show/kalkarbetare—limgubbar

https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Natur-och-parker/Limhamns-kalkbrott.html

Lokstallet i Limhamn blir konstgalleri

Äntligen har renoveringen av Limhamns lokstall återupptagits, detta efter att ha varit stoppad pga omfattande fynd av giftbemängt material.

En undersökning från 2020 visade att det fanns omfattande oljeföroreningar i teglet, cancerogena ämnen i byggnadsmaterialet och tungmetaller i marken. Tidigare har även de svårt giftiga ämnena asbest, bly och kvicksilver hittats.

Ursprungligen var det tänkt att Lokstallet skulle förvandlas till en fritidsgård. Nu talas det om ett konstgalleri.

Lokstallet liknar otvivelaktigt en landsortskyrka

Läs mer här:

https://www.sydsvenskan.se/malmo/skolgardsbyggnad-pa-limhamn-doms-ut-som-giftig-men-far-inte-rivas/

I bakgrunden kan man skymta Limhamnsskolan, f.d. Internationella skolan.