En livsfarlig värmebölja har dragit in över södra Europa och nordvästra Afrika och kommande dagar befaras temperatuerna bli rekordhöga. I Italien väntas temperaturerna stiga till så mycket som 48,8 grader och italienska myndigheter varnar för extremvärme i tio städer.
Förra året lär 60.000 människor ha avlidit till följd av extremvärme i Europa. Risken är uppenbar att det blir betydligt fler 2023.
Det finns lösningar. Ett exempel: Turista hemmavid. Det mår både resenären och planeten väl av.
En liten tur till Lundsbrunn kan vara nog så välgörande för kropp och själ som en långresa till Medelhavet. Och den som vill bada kan ju hoppa i spat!
Jag förmodar att större delen av befolkningen sitter klistrade framför apparaterna när det är dags för Land- och sjöväder kl. 21.50 i Sveriges Radio P1.
Alla vi som gjorde det igår kväll fick veta att gårdagens högsta temperatur i Europa uppmättes i Lorca i Spanien, med hela 44 grader Celsius.
Men Säffle (också det i Europa) ville vara värst och drog till med chockerande 98 mm, detta när nederbördssammanställningen redovisades.
Många kommer säkert ihåg sketchen På jobbet (Spik i foten). På slutet frågar Tage vart Hasse ska fara på semestern, och denne svarar med: ”Säffle… Kan man få en kopp kaffe?”
En sak är säker. Är det någonstans jag inte skulle vilja befinna mig på semester så är det i Murcia i Spanien, regionen där Lorca är beläget. En spik i foten kan man överleva, men knappast 44 grader!
Nu är det dags att kliva upp och sätta på morgonkaffet. 06.55 är apparaten påslagen. Då är det dags för Landväder, i Sveriges Radio P1. Och det vill man ju inte missa. Det gäller ju att förvissa sig om att det finns rätt förutsättningar för att vi skall få mat på bordet.
Det är inte bara biätarna som närmar sig Sverige från Kontinenten. Så gör även det tropiska West Nile-viruset, och i Region Skåne är beredskapen nu höjd.
Viruset som sprids via myggor är inte att leka med. Ett exempel: I augusti 1999 bröt viruset ut i New York (USA) då 59 personer identifierades som smittade. Mer än hälften av de smittade drabbades av hjärnhinneinflammation och 7 personer avled.
Citat: … i den årliga översyn av utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen – där de framsteg utvärderas som gjorts av kandidatländerna – uttrycktes så sent som i december 2022 allvarlig oro över den fortsatta och djupt oroande tillbakagången i Turkiet inom områdena demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter.
Man nämnde rättsväsendets systemiska avsaknad av oberoende, otillbörliga påtryckningar på rättsväsendet liksom fortsatta restriktioner, fängslanden och andra åtgärder som är riktade mot journalister, akademiker, politiker, advokater, människorättsförsvarare, användare av sociala medier. Rådet uppmanade Turkiet att snarast vända dessa negativa trender och på ett trovärdigt sätt åtgärda bristerna i linje med Turkiets internationella åtaganden.
Om president Erdogan är beredd att med kraft föra sitt land i en riktning där det möter de kriterier som EU har för medlemskap, är det en oerhört välkommen utveckling. En sådan process kan givetvis räkna med helhjärtat stöd från svensk sida.
Sveriges vanligaste fågel, lövsångaren tycks minska i antal till följd av klimatuppvärmningen – framförallt i varma söderlägen, och dess vemodiga sång hörs inte längre lika frekvent i vissa områden.
Däremot är gransångaren, gärdsmygen, steglitsen och gråsiskan under stark expansion.
Biätaren är på ingång. Denna vackra fågel har ökat starkt i Tyskland på senare tid, och inom en snar framtid lär vi kunna höra ett knarrande prryik från buskar och träd.
Hur det då blir med honungen återstår att se.
Vinnare och förlorare bland Sveriges fåglar
Cirka 250 fågelarter häckar i Sverige. Inventeringar visar att några av dem har ökat starkt de senaste 20 åren. Hit hör snatterand, röd glada, havsörn, fjällpipare, kärrsnäppa, gärdsmyg, gransångare, steglits och gråsiska. Förutom dessa har bland andra sångsvan, grågås, storskrake, tjäder, rördrom, trana, ringduva, större hackspett, rödhake, törnsångare, kungsfågel, blåmes och hämpling ökat i antal.
Andra arter uppvisar en stor minskning: bläsand, ejder, brushane, backsvala, hussvala, talltita, grönfink och ortolansparv. Även tofsvipa, storspov, skrattmås, gråtrut, havstrut, silvertärna, tornseglare, björktrast, grönsångare, lövsångare, entita, stare och gulsparv har tappat mark.
Många andra arter är förvånansvärt stabila sedan lång tid, exempelvis gräsand, sparvhök, fiskmås, fisktärna och koltrast.