Författare: bengan
Vi kan inte bortse från att hjärnan i grund och botten styrs av farmakologiska mekanismer
Därför är det oansvarigt att utbilda psykologer utan grundläggande kompetens om hur medicinsk behandling och läkemedel påverkar människor.
Psykologer saknar i princip kunskap om psykofarmakologi.
Psykologprogrammet behöver anpassas till rådande kunskapsläge om biologiska faktorer och medicinsk behandling av psykisk ohälsa.
https://www.svd.se/a/pQXqPR/forskare-psykologer-kan-for-lite-om-psykofarmaka
Vandring – icke utan inslag av självbespegling
Idag vandrade vi leden ut till Ropareudden – med start vid Läckö slott.
Vi bunkrade mackor och fikabröd i det Trulssondrivna Stallet.
Väl ute på udden obserberade vi en makaonfjäril. Den kom aldrig med på något foto men mina samlingar från första halvan av 60-talet innehåller faktiskt en sådan.
Ett av de foton som togs vid Naturum Vänerskärgården utgör ett tragiskt exempel på så kallad självbespegling.
Motorlördagen i Nossebro vägde tungt i NLT, men körandet i Lidköping blev blott en ”lättviktare”
Att den fantastiska körmusiken i centrala Lidköping bara fick hälften så mycket bildutrymme som motorlördagen i Nossebro väcker viss förvåning.
Att föra oväsen och släppa ut hemska avgaser är tidens melodi:
Ljuvlig sång och musik hamnar först i andra hand
https://www.nlt.se/2023/06/03/kormusik-overraskade-i-ett-fullpackat-centrum-mysigt-och-roligt-1f7a4/
Ekosystemen på Jorden håller på att braka ihop. Det borde rimligtvis ge eko i seriös press.
Det rätta klippet är det som aldrig blir gjort
Det kvittras allt mindre i Europa. Antalet fåglar på kontinenten har minskat med mellan 17 och 19 procent sedan 1980, en förlust med 560–620 miljoner fåglar.
Det är särskilt jordbrukets användning av bekämpningsmedel och konstgödsel som slår hårt mot fåglarna, bland annat genom att påverka de insekter fåglarna livnär sig på. Och de hemska monokulturerna brer ut sig mer och mer.
Av de 245 arter som häckar i Sverige bedöms en fjärdedel minska så kraftigt att de rödlistats, däribland arter som björktrast och tornseglare!!
Men det finns mycket att göra för den som vill öka den biologiska mångfalden, även för privatpersoner och kommuner. I Lidköping har man slutat att klippa vissa gräsmattor, till nytta och glädje för många arter inom växt- och djurlivet, men säkert till förtret för vissa människor.
Så här fint kan det se ut när man har klivit av bussen vid Bergeksvägen och promenerar hemåt:
Visst kan det vara bra med robotgräsklippare (för att slippa giftiga avgaser och oväsen), men då bör man undanta en stor del av gräsmattan och låta den utvecklas till en vacker blomsteräng.
Annars beter man sig gräsligt dumt åt, ja rent utav livsfientligt!
Livsfarligt transportmedel – som kan orsaka ”hals- und beinbruch”
Jag vet inte om det är en åtgärd i allra sista stund från lidköpingspolitikerna för att försöka rädda akutsjukvården på stadens sjukhus.
Man kan nästa tro det. Att släppa landsplågan elsparkcykel fri i kommunen torde nämligen utgöra ett allvarligt hot mot liv och hälsa, både för utövare och för de som har vett att avstå från sådant. Behovet av akutvård lär skena.
https://www.nlt.se/2023/06/02/elsparkcyklar-i-lidkoping-sa-funkar-det-a90ed/
Dessutom används tingesten inte sällan i samband med mycket allvarlig brottslig verksamhet (dvs gängkriminalitet). De som bor i utsatta områden är väl medvetna om att dessa ”elkameler” ofta används i samband med flykt efter genomförda dödsskjutningar (oavsett etniskt ursprung hos förövaren).
Hur det blir med brott i Lidköping återstår att se. Visserligen lär uttrycket betyda ”lycka till”, men jag är rädd för att vi skall behöva ta att ta det bokstavligt.
Hals- und beinbruch stundar såleds i Vänerstaden.
Regelverk för nyttjande av elsparkcykel:
Sommargården Planteringen
Snart öppnar detta trevliga sommarcafé, beläget i utkanten av Skara.
Att ta sig dit med hjälp av cykel är givetvis det enda raka! Och har man ett åskväder i ryggen, då går det undan till Skara. Vi vet, för vi har förföljts av sådana när vi har cyklat till moster Britta på Mynthusgatan!
Osten från Blomberg fick guldmedalj i Paris
Det gamla mejeriet på Blomberg (i någon tidningsartikel nyligen kallat smedja) är under intensiv upprustning.
Foto Anne Rahm
Vad byggnaden skall användas till är för mig ännu okänt.
Mejeriet har en intressant historia: August Strindberg beskriver i sin bok ”Röda Rummet” hur han och några goda vänner smörjer kråset med bl.a. Blombergs brännvin och Västerbottenost. Brännvinet från Blomberg var känt och erkänt men lika berömd var deras ost. Blombergs mejeri fick på Parisutställningen år 1897 guldmedalj för sin cheddarost.
https://www.prismavg.se/exhibits/show/mejerist—ett-kvinnoyrke-som-/den-goda-osten-fr–n-blomberg-
Fordomtima foto:
Kolossen i Ryd genererar en obehaglig känsla av förfrämligande
Den som av någon anledning måste besöka kolossen i Ryd får lägga 2 timmar på restid, åt varje håll. Så blir det åtminstone om startplatsen är Stenhammar, och resan sker med kollektivtrafik.
Och väl inne i kolossen noterar den besökande väldigt många anställda som inte ägnar sig åt sjukvård. De här personerna har inte precis bråttom, och de ser inte särskilt lyckliga ut. De visar ungefär samma intresse för de som har ärende på sjukhuset som de som rör sig på T-Centralen i Stockholm gör när de möter andra resenärer.
De som är patienter eller anhöriga får verkligen känna av vad det innebär att vara alienerad. Dysterheten breder ut sig och miljön är allt annat än helande.
Men jag är medveten om att alla de som ägnar sig åt sjukvårdande arbete, oavsett om de jobbar i Skövde eller på det betydligt mänskligare sjukhuset i Lidköping, gör ett fantastiskt jobb.
En varning utfärdas till den som har ärende till sjukhuset. Det är stor risk att du känner dig förvirrad när du har klivit in genom entrén. Har det gått något år sedan du var där senast finner du t.ex. en helt annan entréhall. Även matsalen är helt förändrad. Till och med själva entrén ser helt annorlunda ut. Dessa återkommande ombyggnader kostar givetvis stora pengar, men det tycks ingen ifrågasätta.
Problemet för sjukvården i gamla Skaraborg är inte Sjukhuset i Lidköping. Det är ett högeffektivt sjukhus där varje tjänst äger fullt berättigande. Men i Skövde finns det en enorm besparingspotential – inte bara på sjukhuset utan även i den anskrämliga byggnad nära Resecentrum där huvuddelen av de onyttiga sjukvårdsbyråkraterna huserar.
Räddningen för det fina sjukhuset i Lidköping är den modell som har lanserats i Norrtälje. Om det samtidigt stjälper kolossen återstår att se.
http://www.tiohundra.se
Vårdbolaget driver det som tidigare var helkommunal omsorgsverksamhet och det som tidigare var helt landstingsdriven sjukhusverksamhet, vårdcentralverksamhet och psykiatri.
Jag tror faktiskt att tiohundra passar alldeles utmärkt på tjugohundratalet!
Vad kolossen i Skövde skall fyllas med är dock oklart. Kanske fler byråkrater.
Hustrun som blev liten som en tesked
Göta Petter🙂
Bengt Rahms blogg 