Först Allan. Nu August.

Idag skall den intressanta boken om Allan Mann tillbaka till Biblo. Det är många som står på kö.

Allans dotter minns en händelse från sin uppväxt:

”Jag minns en sommar. Vi hade rest till Korsika på semester och var där den 14 juli, Frankrikes nationaldag. Det var fin middag på hotellet och pappa hade blazer med passande byxor. Och i alla hans kavajer och kostymer var det lilla röda franska bandet fastsytt, bandet som visade att han fått den franska Hederslegionen. Mamma, pappa och trettonåriga jag kom in i matsalen och det blev alldeles tyst. Så ställde sig alla upp när de såg pappa och det smala, lilla bandet. Jag förstod inget alls och är inte säker på att mamma gjorde det heller.

Vi fick champagne till bordet och jag läsk. Övriga gäster blev stående och sjöng den franska nationalsången. Vi var fortfarande lika oförstående över uppståndelsen. Det dröjde många år innan vi fick en förklaring.”

Jag har redan en ny bok på gång, även den med stort läsvärde:

Kyrktornsprincipen


Min tanke är att denna princip även gäller för synen på omvärlden. Jag har t.ex. träffat vuxna Lidköpingsbor som inte har varit på Läckö och som aldrig har besökt Kinnekulle.

Det som inte går att se från kyrktornet existerar överhuvudtaget inte.

Osäkerhetsprincipen i praktiken

Vår dotter i Stockholm har gjort ett inlägg på Instagram:


Det är nog inte många som tror mig om jag säger att blåtiran tillkom när Isak och jag kastade frisbee!

Men det där med Heisenberg uppkattas! Den ende med det namnet som jag känner till var partikelfysiker och fick Nobelpriset i fysik 1932. Han är känd för osäkerhetsprincipen.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Osäkerhetsprincipen

Om den går att tillämpa när det gäller blåtirans uppkomst får framtiden utvisa.

Men enligt uppgift lär en Heisenberg även figurera i tv-serien Breaking Bad där kemisten och läraren Walter White använder namnet som alias han tillverkar och säljer metamfetamin.

Jag förmodar att det är han med hatten, men jag är inte helt säker!

Mors Dag-vandring med Härjainslag

Vi inledde med dovhjortsmackor på Klostret. Målet för vandringen var rastplatsen ovan Västerplana.

Där stötte vi på två cyklande Härjabor. De var väl bekanta med Velinga och Mossagården.

I bästa fall kan vi (med hjälp av ArkivDigital) få fram att släktskap föreligger!


Den goda rabarberbullen hade vi köpt med från Klostret.

Det finns många snyggt inslagna jordklumpar på Tinder

Hämtat från ”Fri tanke”

Toxisk maskulinitet

”Varifrån kommer det destruktiva manliga beteendet, som tycks utbrett över hela världen? Är det genetiskt betingat? Hur kan det motverkas?

Allt fler röster har höjts för att uppmärksamma destruktiva normer och strukturer i relationerna mellan män och kvinnor. Likväl har forskningen om relationernas evolutionshistoria vuxit markant.

I boken Toxisk maskulinitet : varför män beter sig illa utforskar den prisbelönade antropologen och psykologiprofessorn David M. Buss just de evolutionära aspekterna på destruktivt manligt beteende och det på samma gång så gåtfulla och naturliga i livet: hur man skaffar sig en partner.”

Nu till SvD Kultur och Ann Heberlein (artikel i söndagens tidning) som innan hon läste David M Buss bok inte hade hört talas om presentspindeln. Nu tycker hon att hon ser presentspindeln överallt, fast i mänsklig (manlig) skepnad.

https://www.svd.se/a/LlLMyR/maskulin-sexualitet-mer-tragisk-an-toxisk

Sexuella konflikter mellan könen grundar sig i evolutionärt betingade könsskillnader, och dessa skillnader är viktiga orsaker till konflikter mellan män och kvinnor. Det hävdar David M Buss, professor i evolutionär psykologi. Ann Heberlein fascineras av presentspindeln och dess förslagna plan.

Buss teori är att den sexuella konflikt som föreligger mellan könen förklarar i princip alla problem som orsakas av det vi populärt kallar toxisk maskulinitet: svartsjuka, sexuella trakasserier, stalking, våldtäkter, våld i partnerrelationer.

Den sexuella konflikten utgör också ett hinder i projektet att träffa en partner.

Om presentspindeln: För att attrahera en hona måste presentspindeln fånga in en insekt för att ge som gåva åt den åtrådda honan. Medan honan äter upp läckerheten som hanen släpat hem till henne låter hon sig befruktas av honom. Honan blir mätt, hanen blir tillfredsställd och fler små presentspindlar ser dagens ljus.

Men det händer att spindelhonan nappar åt sig bytet och smiter iväg innan hanen får som han vill. Hon får en gratis middag, han lämnas otillfredsställd och lurad och inga småspindlar blir gjorda.

Spindelhanar har därför utvecklat en smart strategi för att förhindra att honan smiter iväg: de slår in den döda insekten i silke innan de överlämnar gåvan till honan. Det inslagna paketet fångar honans intresse och kräver ett visst engagemang för att öppna vilket ger hanen tid att para sig med henne.

Men det är ett besvärligt projekt att fånga en insekt. Istället för att lägga tid och kraft på att fånga en sådan tar de t.ex. en jordklump eller ett frö och höljer i skimrande silkestrådar. Tillräckligt många spindelhonor låter sig luras av för att hanarna ska fortsätta med bedrägeriet – men en del honor avslöjar bluffen och skakar då av sig hanen innan han hunnit fullborda akten.

Ann Heberlein har aldrig använt sig av Tinders tjänster, men förstår av sina väninnors vittnesbörd att det förekommer många snyggt inslagna jordklumpar på den plattformen.

Både människor och spindlar utvecklar taktiker och strategier i det sexuella spelet, för att få det man vill av den andra och för att avslöja bedragare.

Målet är reproduktion – och eftersom honan/kvinnan gör en större investering vid befruktning har hon högre krav än hanen på vem hon parar sig med. Därför har varelser av honkön utvecklat en förmåga att undvika odugliga varelser av hankön och kräver omfattande uppvaktning innan de ger samtycke till sex.

Detta har skapat ett selektionstryck på män att kringgå de hinder som kvinnor uppställer – och defensiva adaptioner för att avvärja sexuella närmanden besvaras med offensiva adaptioner i form av sexuell ihärdighet. Den sexuella ihärdigheten kan ta sig uttryck i ovälkommen uppvaktning, och frustrationen som uppstår då hanen förnekas det han trängtar efter och anser sig ha rätt till skapar incels, våldtäktsmän och kvinnomisshandlare.

Att vara ett rov för sina drifter på det sätt män enligt Buss är, är inget annat än en tragedi.

Vänskapskorruption och gynnande av egna intressen

Detta (se rubrik) har blivit ett allt större problem i vårt samhälle.

Även föreningar och stiftelser är drabbade av det svåra etiska moras som är anledning till problemet.

DN har ett skräckexempel på hur det kan gå för den som vill bekämpa korruptionen:

Det stormar rejält i Östersjöstiftelsen, en av landets tyngsta forskningsfinansiärer som förvaltar 8 miljarder kronor.

Styrelsen har på knappt tre månader tappat (=sparkat!!) två ordförande, som ställt frågor om kapitalförvaltning, jäv, privata aktieplaceringar och arvoderade bisysslor.

https://www.dn.se/ekonomi/storbrak-i-tung-forskningsstiftelse-ordforande-fick-sparken/

Den som inte har någon bil skall inte behöva supporta elbilsägare

De största miljöhjältarna är inte de som skaffar elbil. De största miljöhjältarna är istället de som inte har någon bil.

Samhället har öst ut pengar till de (nästan alltid förmögna) personer som skaffar elbil. Men vi må betänka att tillverkningen av elbilar är förenad med mycket stora miljöskador (t.ex går det åt 200.000 kg malm för att tillverka ett enda batteri). Samtidigt förorsakas stora koldioxidutsläpp.

I den pågående euforin om elbilar har man glömt att redovisa de betydande miljöförstörande dolda kostnader som dessa är
behäftade med. Ett bilbatteri för elbilen väger cirka 500 kg, volymen är av en resväskas storlek. Det innehåller 12 kg litium, 30kg nickel, 20 kg mangan, 15 kg kobolt, 100 kg koppar, 200 kg aluminium (produktionen är oerhört
elslukande), stål och plast. Inuti finns 6831 litiumjonceller. Det borde vara oroande att alla dessa giftiga komponenter kommer från gruvdrift. Till exempel för att tillverka ett bilbatteri måste man bearbeta 10 ton saltlake för att få fram litium, 15 ton malm för kobolten, 2 ton malm för nickel och 12 ton malm för kopparn. Sammanlagt gräver man upp 200 ton ur jordskorpan för ett enda batteri. Sjukdomar och barnarbete hittas bakom 68 % av världens kobolt och en betydande del av ett batteri kommer fran Kongo. Deras gruvor har inga föroreningskontroller och de sysselsätter barn som dör av att ha hanterat detta giftiga material.

Det måste även kosta att ladda dessa bilar. Icke bilägare skall inte behöva bidra till det kalaset! Det ”tänket” bör givetvis även innefatta bostadsrättsföreningar. De som saknar bil (dvs de riktiga miljöhjältarna) anser säkert att de som har råd att köpa en elbil även har råd att stå för laddningskostnaden, fullt ut.

Boken om Allan Mann

Nu har den reserverade boken anlänt.

Allan Mann 1982:

”När katastrofen drabbar grannen, när det brinner i granngården, står du inte lugnt med händerna i byxfickorna utan att lyfta ett finger till hjälp.
1940 brann det i hela Norge”.