Författare: bengan

Nu är det dags att klämma en renklämma

I en insändare i Norra Skåne undrar Per Gahrthon om han, med sina rötter utanför Sverige, måste fly från Hörby – innan det blir för sent:

”Som du kanske minns gjorde de tyska nazisterna skillnad mellan halv, kvarts, åttondelsjudar och var du bara sextondels hade du chans att klara livhanken.
Hur ser du på mej Stefan Borg? Har jag chans att överleva eller kommer jag att hamna i din rasistiska skräphög när du har tillskansat dej hela makten?
Tro inte att detta är teori. Det trodde Tysklands judar på 30-talet och de dog gasdöden i Auschwitz. Det är allvar Stefan Borg!
Finns det trygg plats i Hörby för en som jag som definitivt inte är svennesvensk och inte vill vara det, för en som jag som vill vara en global människa.
Ska jag omgående börja organisera för min flyttning till ett människovänligare ställe än Hörby?”

Här kan man läsa om förslaget till ny översiktsplan för Lidköpings kommun:

Klicka för att komma åt Del1Strategiochanvndning-1.pdf

Bloggaren lägger ut några av kartorna som ingår i översiktsplanen.
På kartorna kan man hitta förslag på t.ex. nya cykelvägar, nya bostadsområden och hur det är tänkt att riksväg 44 skall dras söder om Majåker.

Alla medborgare måste rimligtvis få vara med och tycka, inte bara politiker och tjänstemän i kommunhuset på Skaragatan. Bloggaren uppmanar därför eventuella bloggläsare att ögna igenom planen och protestera mot sådant som inte faller dem i smaken.

t

Det är uppenbart för bloggaren att de ansvariga för planen har bristande kunskaper vad gäller vikten av att skydda jordbruksmark från exploatering. På det området blir det bakläxa!

Bloggaren oroas även varför nordvästra hörnet av Ågårdsskogen har en särskild markering. Var det inte där som den starka idrottsrörelsen ville avverka skogen för att låta anlägga 15 fotbollsplaner, belagda med plastgräs…

Egentligen är det väldigt allvarligt att ansvariga politiker och tjänstemän saknar kunskaper om de utmaningar samhället har att hantera pga klimatförändringar och en skenande befolkningsutveckling. Ännu värre är det givetvis om de väljer att blunda för problemen…

Om centern skall samregera med socialdemokrater och kristdemokrater i Lidköping – kan centern verkligen acceptera att man utraderar så mycket odlingsbar mark?

NLT har ett tema i fredagsupplagan av tidningen som benämns Hem&Bohag. Tydligen beror temat på en bomässa i Arenahallen nu i helgen

Läsaren får reda på hur det nya köket bör se ut:

Trenden är trä och industri
Ett kökssskåp på bild är svart med en framsida av mesh, ett slags hårt metallnät med fabriksfeeling
Vitvarorna skall vara svarta (borde de då inte istället gå under benämningen svartvaror?)
Grått är det nya vita på köksskåpen
Även mörkblått med industrikänsla är en ny trendfärg
Vinkylen hänger med
Nu lanseras även ölkylen med olika temperatur beroende på vad som stoppas in i denna – t.ex. pils, stout, eller ipa
Genom glasdörren ser man de snygga buteljerna…

En bättre benämning på den känsla tidningsinslaget framkallar hos bloggaren är Hem&Obehag.

Det viktigaste i ett kök är definitivt funktionen och att köket verkligen används till det det är avsett för – dvs matlagning och bakning.

Någon svart och dyster industrikänsla vill bloggaren inte ha i bostaden och varken mesh, ölkyl eller vinkyl lär passera över tröskeln till hemmet.

Ett betydligt trevligare inslag bland temasidorna är det om grönkålsodlaren Therese i Kinne-Kleva. Självhushåll vad gäller frukt och grönt är en trend i vardande och den lär dessutom bli bestående om vi skall klara utmaningen att försörja befolkningen med livsmedel i framtiden.

De som har gått på trenden att lägga sten och makadam i stora delar av tädgården lär få något att bita i – om de inte skall bita i gräset, eller vad man nu skall kalla det.

Idag är det 35 år sedan den första demonstrationen mot införandet av löntagarfonder, men det vete katten hur många år som förflutit sedan kanelbullens dag lanserades.

Löntagarfonder kom, trots demonstrationerna mot desamma, att införas av den Palmeledda regeringen 1983 men avskaffades snabbt när Carl Bildt blev statsminister i början av 90-talet.

4:e oktober är numera helt och hållet kanelbullens egen dag.

Bageriet Vetekatten får i år bottenbetyg i SvD’s bulltest under det att Valhallabageriets bulle tydligen får själen att slå kullerbytta!

”Nu behöver vi inte gå flera ronder, förrän hela Sverige är fullt av fonder” diktade Kjell-Olof Feldt strax efter införandet av de av högern så hatade ”lönknyckarfonderna”.

Högerns och SAF’s hat mot socialdemokratin, och då inte minst mot Palme, var patologiskt stor vid denna tid. När Palme mördades 1986 jublade många MUF-ungdomar. Att steget inte är långt mellan M och SD är egentligen inte så svårt att förstå. De som var med i MUF på 80-talet kan ha en framträdande roll i moderaterna nu dryga 30 år senare.

Bloggarens själ slår sannerligen inga kullerbyttor av lycka när han tänker på den svenska högern. Inte ens kanelbullar är någon större humörhöjare (han har från ett erjudande från Willys om att köpa tre för enkom tio riksdaler). Någon större risk för att bloggaren skulle kunna bli på kanelen föreligger således inte.

Därtill innehåller kanel kumarin, ett levertoxiskt ämne. Maxdosen för ett dagligt intag är för vuxen en tesked, för ett barn en halv.

Livsmedelsverkets kanelvarning: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/kumarin-i-kanel

Och bloggaren varnar i sin tur för den höger som är lika brun som kanel och som understundom får honom att hoppa jämfota av ren och skär ilska. Något saft- och bullkalas med inbjudna från högern och SAF kommer således aldrig att komma på tal, inte i bloggarens närvaro. Undantaget skulle i såfall vara om den trevlige moderate talmannen Andreas Norlén bjöd in honom på fika med bullar från Valhallabagerier, kombinerad med lite brainstorming kring lämplig statsministerkandidat. (Valhall, fornnordiska: Valhöll, de stupade krigarnas hall).

Men får bloggaren syn på en kardemummabulle vattnas det i munnen på honom. Någon maxdos för hur många dylika han skulle kunna sätta i sig finns inte. Den förståndiga bloggarhustrun brukar dock ransonera bulldosen – till blott en halv per skaft.

”Det handlar om att kroppen skildes från själen. Men också om att vårt förnuft delades i två: En del som kan räkna, och en annan del som kan reflektera, lyssna in och vara öppen för livets förändringar. Problemet idag är att det bara är den ena delen som anses viktig – räknandet.

Då blir det en typ av livsdränering, när vi inte längre står i kontakt med det levande, utan fryser världen, säger Jonna Bornemark. Det är det som fundamentalister gjort i alla tider, man har på förväg bestämt vad som är värdefullt och viktigt.”

Läs om räknandet och mätandet som gör livet till ett helvete för bl.a. lärare, undersköterskor, läkare, poliser och sjuksköterskor.

Visst kan man mäta BMI, fallrisk, risk för trycksår och undernäring – men risken finns att man missar det viktigaste – nyttjandet av det egna förnuftet, och som i detta fallet, mötet med den lidande människan.

Men att byråkratin och administrationen växer på kuppen – det kan vem som helst räkna ut, utan manual.

 

En partiledare med många lik i lasten

https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/kronikor/53031-hur-manga-lik-i-lasten-och-skelett-i-garderoben-kan-en-statsminister-ha/

Moderat socialpolitik liknar rena apskiten. Tre minuter får allt räcka.

Bloggaren och hans hustru gick vilse under söndagspromenaden uppe i Stenhammar. De hade promenerat vid vattnet nedom Vänerblick och var på väg mot Piperska vägen. Men när de kom till Kastanjevägen hade de plötsligen ingen aning om var de befann sig. Inte ens norr eller söder gick att säkerställa i småregnet och några myrstackar fanns inte i sikte.

Med hjälp av GPS-funktionen i bloggarhustruns iPhone lyckades de ändå ta sig hem. Men Piperska vägen får vänta till dess att bloggaren har införskaffat en rejäl papperskarta. Något annat litar han inte på.

Man kan undra vad det är för en kaffekopp som står och ryker uppe till höger på bilden. Det finns väl inget café uppe i de krokarna?

Däremot passerade de kvarnen i Stenhammar på hemvägen och där bjuds det på föredrag och kaffe med dopp den 17:e oktober klockan 17.00. Risken att då råka gå vilse torde vara rätt liten. När Hembygdsföreningen står för fiolerna borde de närvarande ha förmåga att ta sig hem, detta utan vare sig karta eller kompass (eller sådan där GPS).

Alfons Åberg har flyttat in i sju av Jernhusens stationer, bl.a. den i Skövde.

https://www.jernhusen.se/om-jernhusen/press/2018/02/alfons-aberg-flyttar-in-pa-sju-tagstationer/

Men kartan över stambanorna i södra delen av landet väcker en del frågor hos flitiga tågresenärer. Därtill tycks grannlandet Norge ha drabbats av samma öde som Atlantis.

Att vissa smärtstillande läkemedel i större doser kunde leda till njurskador uppmärksammades under slutet av 1950-talet, bland annat genom observationer från Huskvarna där ovanligt många individer hade drabbats av allvarlig njursvikt.

Det handlade om en speciell typ av njurinflammation
(interstitiell nefrit), inte sällan förenad med njurpapillnekros.

I Huskvarna använde många arbetare på Vapenfabriken ett pulver som innehöll fenacetin, fenazon och koffein. Detta var receptfritt och i trakten känt som Hjortons pulver, salufört i små vikta, vaxade pappersförpackningar.

Pulvret hade börjat användas redan under spanska sjukans tid, av den i Huskvarna då verksamme och så oerhört populäre läkaren Dr Hjorton.

Pulvret kom att brukas i stor omfattning i Huskvarnatrakten, dels som smärtstillande läkemedel men även som ett allmänt stimulerande och prestationshöjande medel, inte minst bland de anställda på Vapenfabriken.

En del individer kunde ta stora doser, upp till 10-12 pulver per dag – dvs 5-6 g fenacetin.

De kliniska iakttagelserna från Huskvarna som publicerades av företagsläkare Kurt Grimlund 1963 fick en avgörande betydelse för att identifiera fenacetinet som den skadeframkallande komponenten vid denna analgetikanefropati.

Grimlund hade upptäckt ovanligt många fall av njursvikt på Vapenfabriken. I 35 fall hade njurskadorna lett till döden.

Orsaken till en av våra stora läkemedelskatastrofer hade äntligen fått sin förklaring. 1961 förbjöds fenacetin i alla svenska läkemedel.

Observeras bör att fenacetin har ett nära kemiskt släktskap med både det oerhört giftiga anilinet – och med paracetamol…

Kompisen Tommy har skickat denna bild från pulverframställningen till bloggaren: https://www.flickr.com/photos/jkpglm/6548701959