I programmet berättar Sara att hon tar livet som det kommer, att hon inte tar livet på så stort allvar. Hennes liv som ung har varit tungt, fyllt med mycket ansvar, och hon är fortfarande deprimerad efter moderns bortgång i cancer för några år sedan.
Sara gillar inte att så många unga människor är så bortskämda och får allt det de pekar på. Själv tänker hon mer på andra än på sig själv.
Idag på fm hade vi tagit bussen till stadens centrala delar varvid vi mötte många med vit mössa. Då uttryckte jag mig på ungefär sätt som Sara. Min utsaga gick ut på att när det fortfarande togs studentexamen på riktig, inte på låtsas som idag, verkade de unga mognare än vad de gör idag.
Ordning, reda, regler mår ingen dåligt av. Det gör man däremot av att få precis allt det man vill ha. Och det har blivit på tok för mycket av den varan på senare år. Vi som bor ute i Stenhammar ser många gymnasieungdomar som varken cyklar eller tar bussen till skolan. De färdas i något som kallas för mopedbil. Sådana är inte billiga. Mopedbilarna inhandlas av välbeställda föräldrar som kanske saknar mognad för sin uppgift. Andra ungdomar skjutsas från dörr till dörr av sina förment snälla föräldrar. Sådant slapp jag Gudskelov att uppleva för egen del under min skoltid. Men cykla fick man, i ur och skur, backe upp och backe ner, i Falköping.
Givetvis finns det många mogna ungdomar även idag. Det är farligt att generalisera. Att fira att skoltiden är slut är alla ungdomar väl förunnat. Men någon mognadsexamen handlar det definitivt inte om.
Den som klarat den riktiga studentexamen hade nämligen införskaffat en stor mängd kunskap. Vägen in i det akademiska livet låg öppen.
Sista året i gymnasiet hade man speciella studentskrivningar som var gemensamma för hela landet, som engelska, svenska, matematik och fysik.
På examensdagen fick man genomgå muntlig tentamen i fyra ämnen, den så kallade muntan.
Risken för att kuggas hängde som ett hot över alla, och vissa fick smita ut bakvägen…
När det gäller begåvning finns det självklart ungdomar idag som är minst lika begåvade som de på 60-talet.
Vårt äldsta barnbarn Simon går ut årskurs 6 om någon vecka. Det var ett bra tag sedan han sprang förbi farfar. Det behövs det ingen munta för att klarlägga.
Studentfirandet pågår i oss närbelägna Kaffekvarnen ikväll. Troligen är det inte bara kaffe i muggarna.
Men vid närmare ”examination” av studentfesten i Kvarnen visar det sig att denna är en både nykter och mogen tillställning. Hela min spåning om skillnader hos studenters mognadsgrad nu och för dryga 50 år sedan är ett enda stort klavertramp. Om detta skull ha varit en studentuppsats från anno dazumal hade betyget troligen blivit C, eller i bästa fall BC och det hade slutat med bakvägen istället för en nybakad student. Rent svammel och grundlösa påståenden är absolut inga egenskaper som kvalificerar för ett mösspåtagande.
Den här texten lever sitt eget liv och tycks förändras under tidens gång. Så går det när man väljer fel ämne för sin kria, ett ämne man inte behärskar, en kria som börjar med en drömsmurf (lyssna på programmet) och som slutar med en präktig pudel.
Bengt Rahms blogg 