Författare: bengan

Höken lär komma från Seattle, inte långt från Stilla Havet.

Och maten – den smakade fågel!
Som kaffedopp smorde de kråset med vaniljsmörbulle.

Just nu pågår arbetet med den felande länken – den mellan Axvall och Varnhem. När det arbetet är klart finns det en bilfri cykelväg hela vägen mellan Skara och Skövde.

Det är den gamla järnvägsbanken som nu blir cykelväg. Den har legat i träda i över 50 år, alltsedan räls och slipers avlägsnades. Orsaken till upprivningen av spåret var att Riksdagen hade beslutat att lägga ned järnvägen mellan Lidköping och Skövde.

Att lägga ned denna järnväg var inte särskilt klyftigt. Resepotentialen är enorm. Bussarna som ersätter tågen är skapligt välfyllda, men tåg, med kanske halva restiden, skulle ha lockat många, många fler resenärer.

Men att den outnyttjade banvallen nu blir cykelväg kan man inte klaga på, även om min farfar Gunnar säkert skulle ha undrat vad som står på. Han avled redan 1950, cirka 10 år innan det ödesdigra beslutet om nedläggning.

Besök hos Anna och Gunnar i Skara idag:

Tänk om våra politiker i Lidköping vore lika angelägna om att locka hit turister och nya invånare med säkra cykelvägar. På köpet skulle vi få ett både miljövänligt och hälsosamt sätt att ta oss fram, och trevligt dessutom!

Utfattiga Skara klarar det stormrika Lidköping inte tycks klara av. Jag tror att Gunnar hade delat min åsikt, att det är helt bedrövligt!

Det kanska är lika bra att hiva cykeln, backa ut bilen, göra en rivstart och delta i tidernas värsta koldioxidfestvecka.

Fast egentligen är det inte svårt att hålla sig för skratt när besöksnäringen vill sätta Lidköping på kartan.

Ur Evenemangskalendern:

 

För den som undrar vad ”Enkel bilsport” kan röra sig om (ur kalendern):

”Jo precis vad det låter som. Enkel kul bilsport flest varv under 3 timmar vinner racet. Perfekt för nya förare som gillar att gasa och det behövs inget körkort bara hjälm och heltäckt klädsel så ska en billig bil eller låna grannens och kom och gasa med likasinnade. Det är grunden i Enkel Bilsport.” (Meningsbyggnaden ansvarar inte jag för, och något mer meningslöst än detta får man leta länge efter).

Det är enkelt att förstöra Jorden, men det är desto svårare att göra den hel igen.

I Hässleholm blev SD största parti i valet 2018.

Det märks när det är dags att spara. Förslaget (den del som berör kultur och fritid):

Bokbussen dras in

Alla kommunala bidrag till studieförbunden (över 2 milj/år) försvinner

Mötesplats Ljungdala bommar igen, antagligen för att mötesplatsen är en integrationssatsning i ett av Hässleholms mest utsatta områden https://www.frilagt.se/2019/06/27/stangning-av-motesplats-ljungdala-utreds/https://www.frilagt.se/2019/06/27/stangning-av-motesplats-ljungdala-utreds/

Dolkstötarna sätts in med stor precision. Det är inte svårt att begripa vilka det är som håller i skaftet.

 

 

 

 

Världen är bra underlig, en del arbetar hårt för att vi skall släppa ut så mycket som möjligt (se evenemangskalendern för Lidköpings kommun för innevarande vecka), andra för att vi skall släppa ut så lite som möjligt.

Enfald möter mångfald. Den först nämnda har alla resurser i världen (och makten på sin sida), den sist nämnda kämpar ur underläge.

Valet dem emellan borde inte vara svårt, om vi verkligen menar allvar med de vackra orden i alla fina dokument.

 

 

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/dramatisk-forandring-pa-antarktis-havsisen-smalter/

Motorintresset är stort i kommunledningen. Det intresset får vi bussresenärer sota för. Kollektivtrafiken ställs in. Raggarbilarna skall fram, i tiotusental.

Medvetenheten om klimatförändringen och dess orsaker är uppenbarligen näst intill obefintlig i maktens korridorer, annars skulle man aldrig ställa till med detta spektakel.

Det gäller att hålla sig undan de dagar då avgasmolnen ligger täta över Lidköping. Men som väl är ligger Stenhammar en bit från ”epicentrum”.

Och som tur är stängs inte Strandpromenaden av.

Det enda jobbiga som skulle kunna inträffa vore väl om det dök upp någon strandraggare.

Men om så skulle ske lägger vi bara på ett extra kol, ett kol som inte behöver räknas in den dagen då klimatskulden från Power Big Meet skall sammanställas, och ansvar utkrävas.

Som vanligt: Ta allt det som bloggaren skriver med en nypa salt. Och han vill inte väcka förstämning hos därför disponerade individer.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7255213

KD har två ansikten – det mer giriga och inte så kärleksfulla, det som inte tycks stå ut med att behöva konfronteras med fattigdomen,

Men det finns ett annat KD, med kärleksfulla och osjälviska människor som viger sitt liv åt att hjälpa dem som har det svårt, i sann kristen anda. Det är den typen av KD-anhängare som ingår i vår vänskapskrets.

Tänk på skillnaden mellan Alf Svenssons åsikter och Ebba Busch Thors.

Möjligheten finns kanske att partiet spricker. En enda neutron skulle kunna skapa denna effekt, skickad rakt in i kärnan.

Att hela partiet skulle gå i atomer är inget jag önskar. Det räcker gott med två delar:

En med de som säger sig vara kristna men enligt min mening inte verkar vara det, och så en med de som menar allvar med sin kristna tro, de som inte ryggar för åsynen av fattigdomens representanter i vårt av överflöd fyllda samhälle, de som gärna lägger en penninggåva i den där muggen.

På Rapport ikväll blev vi informerade om att KD’s partiledare idag har ätit lunch med SD’s partiledare. Att SD har en del av sina ideologiska rötter i det nazistiska tankegodset tycks inte bekymra KD-ledaren.

Hon kanske borde ha rådgjort med överlevarna från Förintelsen, innan denna sittning. De skulle ha kunnat berätta hur det gick för de miljoner barn som föstes ur godsvagnarna vid förintelselägren, de som blev ihjälgasade med Cyklon B, kort tid efter ankomsten. Om de tiggde och bad för sina liv vet jag inte. Men det hade såklart ändå inte hjälpt.

Barnen blev inte portade från butiksdörren. De portades från livet, och sändes rakt in  i döden. Samma öde mötte hundratusentals romer. Osmakligt så att det förslår.

 

 

 

Det till höger vill säga. Det som påstår att det inte finns något forskningsstöd alls för att det pågår en klimatkris.

Skygglapparna på. Huvudet i sanden. Bara för att kunna stå på. I full fart – i luften, på motorvägarna, i Mall of Scandinavia.

Det är tur att vi har Greta, hon som har både hjärta och hjärna, hon som vågar utmana de krafter i samhället som med alla medel försvarar en livsstil som hotar livets fortbestånd på Jorden.

Moderaten i fråga säger att Greta Thunberg har påverkats av vuxna i sin omgivning. Så  har det väl varit för oss alla under uppväxten. Man möter människor med alla slags åsikter (men kanske inte lika ofta på Djursholm, i Vellinge, Lomma och Billdal). Sedan bildar man sig en egen uppfattning om sakernas tillstånd här på Jorden, (vilket kanske kan vara svårare i den blåaste av alla världar).

Inget forskningsstöd för klimatförändringarna? Ser han bara på Fox News, denne M-topp?

Jag har en inbyggd Geigermätare. Den gör utslag direkt om jag stöter på individer med mörkblåa, bruna eller illröda åsikter.

De första moderata utslagen kom när gymnasietidens alla ”muffare” försvarade apartheid och militärjuntor. Min upprördhet var stor och risken för en mindre härdsmälta var knappast obefintlig.

 

Läsningen  av boken ”Bön för Tjernobyl” fortsätter.

Jag förvånas över hur många det var av de som bodde kvar i kärnkraftverkets omgivningar som fortsatte att leva som om ingenting hade hänt.

Förnuftet var som bortkopplat. Hjärtat och känslorna styrde. Det rationella tänkandet upphörde.

”Det man inte kan se finns inte.” Människorna fortsatte att dricka kontaminerad mjölk och äta potatis och grönsaker som var proppfulla med radioaktivitet.

Det dosimetrarna visade viftades bort. ”Vad skall vi med den till.” ”Din dosimeter kan dra åt helsicke!”

Paralleller finns med klimatförändringarna. Koldioxidmätarna slår i bott, glaciärerna smälter, temperaturrekord slås på löpande band, havsytan stiger, skogarna brinner, skördarna torkar (eller spolas) bort, jättelika hagelstormar grasserar – ändå fortsätter livet (för de flesta) precis som vanligt, nja egentligen accelererar faktiskt det mänskliga vanvettet. Rese-  och köpkarusellen snurrar allt fortare.

Bromssträckan är lång, troligen alltför lång. Efter Tjernobylkatastrofen tar det miljarder år innan strålningen återgår till det normala. Att få ner koldioxidhalten till förindustriell nivå är inte gjort i en handvändning det heller. Det tar säkert hundratusentals år.

Men det kanske inte behöver bli så illa med klimatförändringarna. Men det förutsätter att vi alla stillar oss, och börjar tänka efter. ”Vad håller vi på med egentligen?” ”Så här kan vi ju inte fortsätta om livet på Jorden skall bestå.”

Knastrandet från Geigermätarna har långt ifrån upphört i Ukraina och Vitryssland.

Likadant är det med oljudet från alla våra bilar, motorcyklar, jetskis, flygplan, fyrhjulingar och motorbåtar.

Tjerobylkatastrofen kommer att framstå som en bagatell i jämförelse med vad som kan komma att hända med oss alla om vi inte ändrar livsstil.

Ändå blundar vi för sanningen, den som är så lätt att ta till sig, om vi bara sätter oss ner, och börjar tänka, med både hjärta och hjärna.

Skygglappar på, huvudet i sanden – nej så hjärtlöst kan vi inte bete oss mot våra barn och barnbarn, detta att hela Jorden kan komma att bli en ”Closed Zone.”