Författare: bengan

Det har framkommit uppgifter om att det förs diskussioner om att låta bygga ett hotell med tillhörande naturum på Kinnekulle.

Så här skriver Hällekiskuriren:

https://www.hallekis.com/xx250110c.htm

Bloggaren har redan pekat ut rätt plats, och det är där Turisthotellet låg – några hundra meter från Råbäcks station! Men då skall det vara ett litet hotell, ingen jätteanläggning med stora parkeringsytor!! Naturum Kinnekulle borde kunna placeras i Råbäcks anrika stationshus.

Elon Musks förvandling till engagerad Trump-supporter och spridare av konspirationsteorier har fått många bilägare att obekvämt skruva på sig i förarsätet.

https://www.svd.se/a/93M5xd/sebastien-boudet-kanner-skam-over-att-ha-en-tesla

Att köra omkring i en Tesla känns som att göra reklam för Elon Musk  –  en madman, något som har fått många Tesla-ägare att skämmas.

De vill inte förknippas med dåren Elon Musk.

Många Tesla-ägare i USA har satt upp dekaler med texten ”Jag köpte den här innan Elon blev galen”.

När Elon Musk gör en kraftig gir åt det konservativa och totalitära hållet så blir det en väldigt stor clinch mot den ursprungliga varumärkespositioneringen

I Kafkapaviljongen har nazisterna tagit makten i vårt land.
Det är ungefär som om J.Å. och E.B. hade förverkligat sitt drömrike.

Nu är mardrömmen över, men en ny utmaning väntar runt hörnet:

Bränn dina nyårslöften. Det skriver SvD:s kulturchef Ida Ölmedal i dagens tidning.

De där listorna vi gör för att optimera våra liv såhär års är en sorts undvikande. Duktigheten handlar ofta inte om att förbättra livet, utan om att slippa att konfronteras med vår egen dödlighet och sårbarhet. Om jag bara springer varje söndag, om jag bara ersätter frukostmackorna med ägg, om jag bara går upp klockan fem så kommer jag inte att dö. I alla fall inte i år.

Själva strävan efter kontroll över det ofrånkomliga – döden – gör oss olyckliga, eftersom den inte är möjlig att tillfredsställa.

Vi som lever idag har en stark föreställning om att det går att uppnå en känsla av ”koll på läget”. Den villfarelsen drabbade knappast människorna förr i världen.

Inom den kliniska psykologin vet man att en orsak till att vissa människor har svårt att sluta älta eller oroa sig är att de har en övertygelse om att tankarna ger dem just kontroll.

Men det är samtidigt praktiskt omöjligt för en människa att genomskåda tillvaron. Det leder till att vi upplever en känsla av främlingskap och otillräcklighet. Det perfekt kalkylerade livet av helt rätt avvägda val ligger alltid strax utom räckhåll.

En människa som utgår från att hon ska kunna styra sitt liv, utan att räkna med att livet också griper in och förändrar henne, missar vad det är att vara levande.

Motsatsen kallar trendsociologen Hartmut Rosa för ”resonans”: att vara lyhörd för världens anrop och svara.

Samtidsspanaren Liv Strömquist inleder sin senaste antisjälvhjälpsbok ”Pythian pratar”, med utgångspunkt i ungefär samma tankegods: ”1. Tappa kontrollen över ditt mående. 2. Tappa kontrollen över din kropp. 3. Tappa kontrollen över ditt kärleksliv. 4. Följ inte råd. 5. Ge andra mer än du får tillbaka. 6. Ha inga personliga mål. 7. Gå ut.”

Stillahavsflottan har säkert de flesta hört talas om, och då kanske särskilt dess betydelse under Andra världskriget. Till och med de båda sportprofilerna Kücükaslan borde känna till denna flotta, trots att de i gårdagens På spåret placerade Uluru (eller Ayers Rock) i Zimbabwe😂

Men nu handlar det om en soffa som har färdats från Seattle till Lidköping. Den tog sjövägen till Sverige 2019 – via Stilla havet, Panamakanalen, Atlanten och Nordsjön. De senaste åren har soffan befunnit sig i Limhamn, men idag hamnade den så till slut hos oss i Stenhammar.

Och det var en Eslövsbo som körde hit den. Färden gick på torra land – via Saleby uppgav chauffören.

Idag skulle mormor ha fyllt år.

Jag tror att fotot här nedan (från salen i Båltorp) är taget på en av hennes födelsedagar. Morfar Simon är med, liksom julbonaden, diverse hyacinter – och tavlan från Velinga!

Trump är vår tids Hitler.

Grönland, Panama, Canada – jag ryser när det fascistiska gubbkräket uttalar sig!!! Och ångesten lindras definitivt inte av läsandet av Tony Samuelssons mardrömslika bok Kafkapaviljongen.

Det som inte hände (men hände i boken), det händer nu. Och det som händer i USA, det händer snart här.

Det handlar om texter vi inte läser av ett enkelt skäl: de är för långa.

Fenomenet har fått ett namn. TLDR, too long, didn’t read.

https://www.svd.se/a/qPeXxo/fenomenet-tldr-oroar-aven-pa-varldens-prestigeuniversitet

I land efter land har universitetslärare larmat – i Lund och Uppsala såväl som på Princeton och Columbia i USA. Studenterna läser inte kurslitteraturen.

Text är fattigt ur ett sensoriskt perspektiv. Och att läsa text kräver ett hårdare kognitivt arbete än att förhålla sig till bilder, ljud och film.

Men vi människor är lata så vi väljer det som är kognitivt enklast. För det finns en sak vi instinktivt undviker: ansträngning.

Skålen med skumtomtar är tom, men det går knappast att anklaga Vincent för tomtestöld.

Men i och med att midvintern är hård i Hasslösa får man nog räkna med att en och annan tomte stryker med.

Jag läser Tony Samuelssons bok Kafkapaviljongen.
Hitler segrade i Andra världskriget, och även Sverige kom att bli ett land som styrdes av nazister.

Förtrycket var stenhårt, avrättningarna många.

Men det fanns de som vågade opponera sig mot de bruna krafterna, som Stig Dagerman, kulturredaktör på syndikalisternas dagstidning Arbetaren.

Och det råkar vara så att i det hem där jag läser detta denna Trettondagsafton, där finns också Arbetaren att tillgå!