Dagens supertrevliga besök hos Kristina i Karlsborg innefattade även en tur med hennes elcykel. Och i morgon invigs Kulturslingan på Kanalholmen. Jag kunde givetvis inte låta bli att tjuvkika. Och den där SGU-stenen väckte såklart mitt stora intresse, och den hade att genomgå en minutiös undersökning.
Det är inte bara pga att jag är miljöombud i bostadsrättsföreningen som jag tänker läsa Jan Malmborgs bok om Svante Arrhenius (681 sidor).
Mitt miljöengagemang har faktiskt sina rötter i sent 60-tal.
Artikeln med samma rubrik som inlägget fanns med i Aftonbladet den 9:e januari 1896. På svenska ”Om den atmosfäriska kolsyrehaltens inverkan på jordytans temperatur”.
Men det skulle dröja många, många år innan Arrhenius klimatmodell togs på allvar.
Anne hittade ett fint foto på min moder, taget på Brunnsbacken 2007.
Den som vill kolla på gullpudror och strutbräken bör bege sig till Sörboleden. Men gullpudran är inte särskilt långt kommen. Och den vackra men skygga forsärlan höll sig undan vid dagens vandring. Men i en spegel vid Dala kvarn dök det faktiskt upp en riktig linslus!
Nu går det väl för långt.
Killar i 20-årsåldern medicinerar med Finasterid, inte mot prostataförstoring utan mot håravfall (ibland t.o.m. förebyggande).
https://www.svd.se/a/zAJKo4/finasterid-mot-haravfall-eu-varnar-for-biverkningar
Finasterid är en så kallad 5-alfa-reduktashämmare, och blockerar det enzym som gör att dihydrotestosteron, DHT, bildas. DHT är en mer potent form av det manliga könshormonet testosteron. DHT gör att hårsäckarna krymper och slutar att producera hår.
DHT bildas lokalt i olika ställen i kroppen, bland annat i prostatan liksom i huden och i hårbottnen. Men också i det centrala nervsystemet. Och just det kan förklara en del av biverkningarna av Finasterid, som självmordstankar (något som EMA har gått ut och varnat för).
Åtminstone i Tidaholm. Kollar man utanför de stora arbetsplatserna i Lidköping 2025 hittar man nästan bara bilar. Miljö och hälsa har låg prioritet.
En bakluckeloppis, som verkligen hette duga, arrangerades denna lördag i Hasslösas helt förträffliga bygdegård😊
Boken ”Min tid hos Lindorm Liljefors” fick Biblioteket beställa från Umeå. Boken är skriven av Per Magnusson och handlar om dennes tid som jaktelev (i mitten av 70-talet) hos den excentriske konstnären Adolf Lindorm Liljefors, son till Bruno och Signe Liljefors.
Jag tror att Per Magnusson numera bor i Floby, med hustru Ingrid.
Det är en dråplig historia som berättas.
Lindorm Liljefors hem i norra Uppland var fyllt med vilda djur. Där fanns bl.a. ett lodjur (som ibland fick vistas inne i bostaden). Sedan fanns det 24 hundar, två tranor, ett tamt rådjur, ko med kalv och tjur, två berguvar, gäss, m.fl djur.
Frukosten bestod av pulverkaffe och Pågens skorpor, lunchen likaså, kvällsmålet lagades av Adolfs hustru Marianne och maten var ofta vidbränd och seg.
Till TV-tittandet dracks det whiskey. Fick Lindorm Liljefors då syn på Yassir Arafat i rutan blev han rasande, och sköt honom bums (men bara med fingret).
Bostaden, inkl gårdsplanen med alla sina skjul, var fylld av bråte. Där såg ut ungefär som om flera handgranater hade bringats att brisera!!
Lindorm Liljefors var lynnig och kunde explodera av ilska, men Per Magnusson stortrivdes och känner stor tacksamhet mot Adolf och Marianne, och tänker fortfarande på dem, varendaste dag.
Jag har inte läst så många sidor (hämtade hem boken igår em), men redan nu kan jag säga att den som gillar jakt kommer att gilla denna bok.
Det var i Fredrik Sjöbergs biografi om Bruno Liljefors jag fick boktipset.
Ortorexi är inget okänt begrepp. Många lär vara ”drabbade” (inkl undertecknad) av denna smått sjukliga fixering vid ”hälsosam” livsstil – präglad av överdriven träning och nyttigt ätande.
Undertecknad sover som en kratta, och har gjort så alltsedan barndomen.
Men ett överdrivet fokus på att optimera sömnen riskerar att motverka sitt syfte. Forskare har till och med myntat begreppet ”ortosomni” för att beskriva ohälsosam besatthet av att få perfekt sömn.
https://www.svd.se/a/gwlajA/emma-frans-somnoptimering-kan-sla-fel-varning-for-ortosomni
I tidskriften Byggnadskultur 1:18 läser jag om den gröna stadsdelen Augustenborg, belägen i Malmö. Där finns också Augustenborgs Botaniska Takträdgård, den första i sitt slag i världen.
Och hör har vi ett foto på våran Simon, från Augustenborg hösten 2007.
Ekostaden kände vi till, men takträdgården missade vi.
