När vi skulle hämta hem Dag Ahlanders bok ”Den sista flytten” på Biblioteket fick vi se att den intilliggande Konsthallen höll öppet, trots att det var sen eftermiddag.
Vi dök in och möttes av verk av den i Hjo boende konstnären Yvonne Nimar.
Här några taggade figurer:
Ett selenithus:
Ungdomar med konstnärlig talang ställer ut i källaren:
Konsthallens medarbetare vill ha fler besökare.
Vi gör vårt bästa för att förbättra statistiken. Det kostar inget, och ett besök ger så mycket!!
Redan i början av juni fick (eventuella sådana) läsare av bloggen stifta bekantskap med Dag Ahlander:
Idag har bilden av Ahlander och hans flyttstädning blivit ännu tydligare, tack vare en recension i SvD – ”Den sista flytten” (Historiska Media, 2024):
https://www.svd.se/a/Oo3Bk3/dag-sebastian-ahlander-en-dostadning-som-kunnat-sluta-med-doden
Dag Sebastian Ahlander uppfann diagnosen flyttsjuka; en slags krypande alzheimer i kombination med afasi. ”Jag förlorade orden. Min fru kom och frågade varför en viss hög stod där den stod. ’Ja hög … hög bort …’ svarade jag. Jag kunde inte formulera en mening, jag var så trött, hela käken var bortdomnad”, berättar han.
De sålde, slängde och skänkte bort. Barnen tog det lilla de ville ha och antikvariaten hämtade de få böcker som föll dem i smaken. Men mängden saker tycktes inte minska. Dag Sebastian Ahlander drömde mardrömmar om att simma i sirap. ”Aldrig mer ska jag köpa något”, svor han för sig själv bland lådorna, och myntade begreppet ”egendomsångest”.
Några goda råd:
Idag kom svaret från Västergötlands museum:
… och många andra sjukdomar kan man läsa i boken Gamla tiders sjukdomsnamn.
Engelska svetten drabbade främst England under slutet av 1400-talet och in på 1500-talet. Farsoten drabbade framför allt unga, kraftiga och välbeställda män, och ledde till döden inom ett dygn för de allra flesta. Den började med frossbrytningar som varade upp till tre timmar. Sedan började den sjuke svettas kopiöst och fick värk i kroppen. Döden inträdde inom 24 timmar, särskilt om de sjuka somnade. Den som överlevde ett dygn tillfrisknade inom några veckor. En som drabbades, och dog var Gustav Vasas bror Magnus Eriksson.
Sista gången sjukdomen återkom var 1551.
https://www.svd.se/a/kRldkB/englands-glomda-farsot-slog-mot-de-valmaende
Det har föreslagits att den engelska svettsjukan orsakades av ett hantavirus, som sprids av gnagare. Eftersom det borde ha uppträtt fall efter 1551 kanske det rörde sig om ett medeltida, numera utdött virus. En sjukdom som delvis liknade den engelska svettsjukan hade flera utbrott mellan åren 1718 och 1861 i regionen Picardie i Frankrike, men även på andra platser. Den kallades suette des Picards och anses ha berott på en variant av hantavirus som spritts av gnagare. På tyska kallades den Frieselfieber. När Mozart dog 1791 i Wien angavs dödsorsaken officiellt vara ”ein hitziges Frieselfieber”.
Uppsala-feber var en i juli och augusti månader kring sjökanterna iakttagen remitterande rötfeber. Enligt Darelius (min Härjasläkting och grundare av Serafimerlasarettet) klagade den sjuke merendels över magen samt matthet. Magen blir gärna spänd och något öm.
Enligt professor Wolfram Kock rörde det sig antagligen om tyfus, tyfoidfeber eller paratyfus.
Kändisar som leker, kändisar som käkar middag, kändisar som åker stor båt ihop – en bortre gräns saknas för dagens tv-underhållning.
De skriker, gapar, flåsar och frustar på nivåer jag aldrig tidigare har upplevt. Så skriver Johan Croneman på DN Kultur.
Men det finns alternativ till den allt dummare dumburken – som att gå ut och sätta sig på balkongen, gärna tillsammans med en god bok. Och har man tur kan man då få syn på Tarzan (BRF Flitens ende kändis), ute på kvällspromenad med sin matte.
När det bara är jag som är på Willys och handlar går jag alltid till den bemannade kassan. Jag har nämligen panisk skräck för att glömma av att handscanna en vara.
Men när vi båda två är och handlar blir det ofta med handscannern. Så också denna dag.
Vi körde fast redan bland frukterna. Vi kunde inte begripa att 6 stycken kiwi gav oss rabatt – som fikon!! Men till slut accepterade vi detta och rabatten på 7.40 tog vi tacksamt emot.
Grynkorven scannade vi med stor bravur, liksom två ekologiska chokladkakor, med tillsatt havssalt och med 10 kr i rabatt.
Men när vi skulle betala vid utcheckningen blev det kontroll.
Vi hade kollat innan betalning att vi hade för många varor i korgen. Vi fick till och med för oss att vi hade färre varor än det som uppgavs på skärmen, men vi kunde inte förstå varför. Men då skulle vi ju vara ärliga, och det med råge!
När vi tyckte på betalaknappen blev det kontroll. Då visade det sig att vi hade missat att scanna in två youghurt naturell, till det sammanlagda priset av 33 kronor. I stället för två varor för lite hade vi två för mycket i varukorgen!!
Kassörskan tröstade oss med att det var vanligt med missade scanningar. Även hon själv hade missat.
Men det hjälper ändå inte. Trots att man inte har gjort något medvetet fel skäms man ju såklart.
Glöm aldrig att med en handscanner i näven kan det sluta med skandal.
Jag fick den intressanta boken av vår äldsta dotter och hennes man. Det var några år sedan, men hur jag än letar i bokhyllan kan jag omöjligen hitta den.
Och igår fick jag se att det anordnas en utställning i Skara om denne präst och naturforskare.
För säkerhets skull skrev jag till Västergötlands museum och förhörde mig om utställningen. Svaret kom med vändande post:
Hej!
Vi har för närvarande ingen utställning om Claes Bjerkander här på Västergötlands museum, men vi undersöker om det planeras någon i framtiden med vår utställningsproducent nästa vecka, och återkopplar till dig om så är fallet.
Trevlig helg!
Det var mystiskt.
Var hålls då Clas Bjerkander, bondsonen från Skara som kom att studera i Uppsala för Carl von Linné, men som av pengabrist tvingades hem till Västergötland för att verka som präst. Hela sitt liv förblev han dock forskningen trogen, som botanist och entomolog. Han studerade med andra ord växter och insekter, men förde också noggrann bok över väder och vind. 1778 blev han invald som ledamot av Vetenskapsakademien. Till skillnad från de Linnélärljungar som företog exkursioner i exotiska länder, verkade Bjerkander från sin utkiksplats i Västergötland, där framför allt Kinnekulle fångade hans uppmärksamhet.
Bjerkander är varken i min bokhylla eller på museet i Skara. Har han månne återvänt till sin födelseplats Stora Timmerbacken uti Bjärka socken, den socken som ståtar med Bjärklunda Kyrka?
Riksarkivet har detta att anföra om Clas Bjerkander:
Till frukosten brukar vi lyssna på P1. Men i morse hade jag råkat trycka på P3-knappen.
Både Anne och jag satt som klistrade vid apparaten, och det tog hela 80 minuter att återvända till ”rätt kanal”.
En tur till Hornborga Naturum frampå höstkanten kan rekommenderas, särskilt om vädrets makter är nådiga. Och det var de verkligen denna undersköna lördag!
På hemresan hälsade vi på i Hasslösa, och där fick vi njuta av supergod björnbärspaj. Majlis visade sin fina pysselhörna. Hon är en baddare på att cykla. Trots detta befann sig hennes farfars hjärta i halsgropen under eftermiddagens tur bort till Bygdegården😊
Vi i vår BRF har precis fått ett kollektivt TV-abonnemang, kopplat till Telia.
I vårt hem är det Anne som har kännedom om och ansvarar för all teknik.
Utifrån det hon har berättat har jag försökt att göra en skiss över hushållets digitala tjänster:
Bengt Rahms blogg 