Bengt Rahms blogg

Kammartjänaren vande sig efter hand vid strapatserna under ritten till Stockholm, men maten förblev ett problem.

En kväll satte han sig till bords på gästgiveriet och väntade på brödet, varpå hans husbonde skrattade åt honom och talade om att trätallriken framför honom i själva verket var en brödskiva.

”Det är sådant bröd (kaquebrut) som man äter i Sverige.” Det är så hårt att man måste slå sönder det med hammare eller, som husbonden själv gjorde, knäckte det mot bordshörnet.

Ibland kan man råka på människor som tycks ha drabbats av den sociala urholkning som den tysk-amerikanska filosofen Hannah Arendt kallade världsförfrämligande, dvs:

förlusten av en känsla av tillhörighet till världen och av insikten att vi alla är sammanbundna och en

förlust av känslan av att mänskligheten är ett och av det medborgerliga engagemang som det här bandet medför.

Idag har Stockholms befolkning minskat, samtidigt som Hasslösa har gått plus – med en flicka, en katt och två vuxna😊

Bengt af Klintberg professor, folklivsforskare och författare:

Varför säger man ”kratta manegen” eller ”köra ända in i kaklet”? Många av de ordspråk vi använder till vardags har ett ursprung som vi tappat kontakt med. Samtidigt uppstår det ständigt nya talesätt.

https://www.svd.se/a/Lly0ep/nya-talesatt-berikar-skatten-av-svenska-ordsprak

Några klipp från söndagens Under strecket:

Uttrycket ”kratta manegen”föddes i Göteborg. År 1919 arrangerade en italiensk cirkusdirektör i staden, Ludovico Genzello, en galaföreställning med amatörer som cirkusartister, där alla intäkter skulle gå till välgörande ändamål. Hans idé väckte en sådan genklang att flera kända personer erbjöd sig att kratta manegen och dessutom betala tio kronor för nöjet, en stor summa på den tiden. Föreställningen blev en succé och minnet av den bevarades i artistkretsar i Göteborg. När den populäre komikern och skådespelaren Sten-Åke Cederhök i december 1983 gjorde ett inhopp som gästartist i sångerskan Peggy Lanes krogshow yttrade han: ”Jag kan kratta manegen åt henne.” Orden återgavs i lokalpressen (GT 9/12 1983) och spred sig raskt i sin nya, överförda betydelse.

På ett område har den språkliga fantasin flödat särskilt rikt. Det är i störtfloden av skämtsamma omskrivningar för att någon är lite bakom, inte så smart, rent ut sagt dum i huvudet. Vederbörande är inte den vassaste kniven i lådan, inte den ljusaste kritan i asken, har inte alla indianer i kanoten, inte alla kulor i granen. Andra sätt att säga att någon inte har full koll på tillvaron är: ”Hjulet snurrar men hamstern är död” – ”Hissen går inte hela vägen upp” – ”Lampan lyser men ingen är hemma”. Många av uttrycken är översättningar eller variationer av engelska förlagor som ”not the sharpest knife in the drawer”.

Det talesätt som förefaller vara det allra mest spridda är att någon inte har alla hästar hemma. Det fanns med i en ordsspråkssamling, tryckt i Linköping 1665. Men då hette det ”Han haar intet alla gietterna (getterna) hemma.” Något liknande gäller det östgötska talesättet ”alle gässa (gässen) ä inte hemme”. Prosten Carl Nyrén som antecknade det på 1750-talet skriver: ”säges om den som har fel på förståndet eller har något att grubbla på eller icke vid god hälsa”.

Gemensamt för de talesätt eller idiom som här har synats närmare är att de finns att läsa i Hans Luthmans ”Svenska idiom”, tredje upplagan från 2017. 

”Han haar intet alla gietterna hemma” torde vara ett uttryck som stämmer in på de både helarna Benjamin Netanyahu och Ali Khamenei!

Men lugn, gott folk! Förslaget presenterades i NLT för exakt 50 år sedan, och någon småbåtshamn vid Furuhäll har det som väl är aldrig blivit.

Hur hade SSW tänkt sig att bilar (med eller utan båt på kroken) skulle ha tagit sig till hamnen? Och var skulle bilar och båtvagnar ha parkerats?

Skulle hela Villa Giacominaparken rent utav ha behövt ödeläggas?

Miljötänk à la Lidköping… Snacka om att vara ute och segla🤨

Klicka för att komma åt varrundan_online.pdf

Åtminstone har hans skolmössa gjort det! Läs texten noga:

https://digitaltmuseum.se/021027135358/skolmossa

Det här är kul!!

Jakten på förstasidan.

Del 3. Digitala fullträffar i Lidköping.

Finns på SVT Play.

Den här vintern och våren har ett stort antal tallgrenar blåst ner. Ibland har hela tallar blåst omkull. Vid några av stormarna har trädgrenarna täckts av tung snö, men vid andra stormar har det handlat om regn (eller bara blåst).

Utmed Läckögatan ligger det faktiskt drivor med tallgrenar!!

Min undran är varför just tallarna är så hårt drabbade. Jag kan inte minnas att det har varit så vid tidigare stormoväder.
Har tallarna försvagats av någon anledning? Eller finns det en bättre förklaring?

Jag bor i Lidköping och det är främst däromkring jag har gjort mina iakttagelser.

Svar inväntas.