Men vissa stordåd är i en klass för sig

Kan innehålla spår av sanning, med inslag av humor, samt ett inte ringa mått av rena överdrifter.
Men vissa stordåd är i en klass för sig

Man kan undra om svenska ungdomar har börjat omfamna de lärosatser som torgförs av diktatorer/autokrater som Ali Hosseini Khamenei i Iran, Putin i Ryssland, Orban i Ungern och Erdogan i Turkiet.
Barometern väcker farhågor:

Eller är det den hemska kinesiska diktaturen som manipulerar våra barn:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/9zoGlw/expert-sa-farligt-ar-det-att-vara-pa-tiktok
Den bimodala tågtyp (med både eldrift och förbränningsmotor för biodrivmedel) som har beställts av Jönköpings länstrafik, Kalmar länstrafik och Länstrafiken Kronoberg och Blekingetrafiken borde även Västtrafik satsa på.
Från Herrljunga till Håkantorp eldrift, mellan Håkantorp och Gårdsjö är det biodrivmedel för hela slanten, och sista biten upp till Hallsberg/Örebro åter eldrift.
https://www.nordicinfracenter.se/nyheter/nu-borjar-tillverkningen-av-de-nya-krosatagen/
Henrik Ennart vet mer:
https://www.svd.se/a/Mo0M45/dieter-och-halsa-fem-vanliga-myter-fisk-ingen-supermat
”Trots Livsmedelsverkets råd att konsumera fisk och skaldjur 2–3 gånger i veckan för hälsans skull, finns det tveksamheter kring de påstådda hälsofördelarna.
Omega 3-tillskott, som länge antogs minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, har nyligen ifrågasatts av forskare vid det ansedda Cochranenätverket. Forskningsgenomgången visar att denna fettsyra endast har marginella effekter på hjärthälsan.
Även påståenden om fiskens positiva inverkan på den kognitiva förmågan ifrågasätts av forskningen. Trots att omega-3-fettsyran DHA, som finns i fet fisk, finns i höga koncentrationer i hjärnan, har forskning inte kunnat styrka starka positiva effekter av vare sig omega 3-tillskott eller fet fisk på inlärningsförmågan.
Sammantaget indikerar kunskapsläget att marginella hälsofördelar kan uppstå genom att äta fisk, jämfört med måttliga mängder av annat kött. Fisk förtjänar knappast epitetet supermat.”
Vill du ha en äkta bild av Göteborg skall du istället titta på Painkiller!!
Painkiller är ett drama om utslitna människor i arbetarklassen, på gränsen till utanförskap – kombinerad med humor.
Dottern i serien är en internationellt erkänd performancekonstnär, som egentligen bara omfamnas av kulturvärlden för sin ”autentiska röst”, det vill säga att hon är äkta arbetarklass, i en värld av medel- och överklass.
Och de miljöer som visas upp i de två avsnitt vi har sett är ljusår från den bild Göteborg & Co låter torgföra.
Acceptans hjälper inte ett dugg mot den smärta som orsakas av fibromyalgi, men humor (som i Painkiller), kan nog lindra plågan en smula.
Min ena Gökhemskusin har tipsat mig om en bra ledare i GP:
Vi har fastnat i konsumtionens klor och de ständiga budskapen att köpa mer. Det är dags att slå sig fri från tvångsköpandet.

https://www.gp.se/ledare/slang-en-pryl-for-varje-ny-du-koper.5fc32fb8-bd39-4767-8bfa-1da92c7e25c8
Vi drunknar i våra saker, köket är som en maskinpark och vi drunknar i laddare och laddsladdar – sladdar som ändå är omöjliga att hitta när man väl behöver dem.
Men mängden berövar föremålen mening, och tingen tynger oss. Det ojämförliga överflöd som borde orsaka tacksamhet och djup förundran skapar i stället leda, irritation och alienation.
Vi behöver städa fram värdet på föremålen. Sälj om du orkar, eller ännu bättre: Skänk till Stadsmissionen, Eriksjälpen eller någon annan av alla de aktörer som specialiserat sig på att låta begagnat bli utsatta människor till nytta.
När du väl har lagt möda på att göra dig av med all meningslös bråte som bara tar upp plats, är du försiktigare med att fylla på med nytt meningslöst skräp.
Och gå inte på marknadsföringen från företag som profilerar sig med slogans om ”hållbart mode”. Det är alltid mer hållbart att skippa köpet.
Det kan vara nyttigt att medvetandegöra den massiva köppress vi ständigt befinner oss under och att inte konsumera kräver självdisciplin. Men det är ett privilegium att få göra sig fri från konsumismen, för att istället kunna börja knyta an till de nödvändiga tingen.
Susanna Birgersson avslutar med: Syftet är att slippa ur konsumismens grepp, att sluta ösa ur en brunn som ändå aldrig kan släcka den existentiella törsten. Det är ett slags fasta, något man frivilligt avstår från, för att få ett skarpare fokus på andra saker i tillvaron. Och för att börja se vad man har och bli tacksam för det.
”Tystnaden efter den största pogromen sedan Förintelsen och firandet i Malmö dagen därpå sände ett tydligt budskap till Sveriges judar: Vi har inte din rygg. Det skriver Jessica Haas Forsling, som menar att slagordet ”aldrig mer” nu ekar tomt.”
https://www.svd.se/a/EQ7KJo/efter-hamas-attack-mitt-forhallande-till-sverige-har-gatt-sonder
”Förintelsen pådrevs av antisemitism, det kan inte nog betonas. Det börjar med judarna och sedan fortsätter det bara, det är sedan gammalt. Antisemitismen är en unik, antidemokratisk ideologi som vrålkokar i samtiden. Det är omöjligt att tala för alla judar i Sverige, men jag tror att alla från vänster till höger kan enas kring detta: Vi vill kunna leva öppet judiskt och känna oss trygga med att göra det här, i vårt hemland Sverige. Lika mycket vill jag givetvis att en annan ansatt grupp, svenska muslimer, ska kunna gå med rak rygg i sin fulla identitet.”
Bloggaren håller med de som anser att staten Israels militära svar på Hamas bestialiska illdåd är att likna vid ett krigsbrott och att den otäcke högermannen Netanyahu måste tvingas bort från premiärministerposten.
Men bloggaren är och kommer alltid att vara judarnas vän, och något värre än antisemiter kan han knappt tänka sig. Och eftersom att bloggaren är pluralist behöver han inte utsättas för någon inskränkt och farlig partipiska. Han kan tänka fritt: Inte det ena eller det andra, utan både och. En fot bland araberna, den andra hos judarna.
”Vi är skyldiga att minnas. Men vi måste inse att det är otillräckligt för att möta den antisemitism som i dag hotar judarna i vårt land.”
https://www.svd.se/a/Xbr0lW/vi-maste-minnas-auschwitz-och-forintelsen-men-det-racker-inte
1,1 miljoner människor, de allra flesta judar, mördades i Auschwitz. Sex miljoner judar mördades i Förintelsen. Befrielsen av Auschwitz den 27 januari är Förintelsens minnesdag. Den högtidlighålls runt om i världen, också av de allt färre överlevande som fortfarande är i livet. Samtiden är på väg in i historien.
Judar har i evinnerliga tider förföljts och fördrivits, isolerats och dödats. Förintelsen var ett crescendo på en ond melodi.
Att tveka i mördandet är att vara under inflytande av judiska idéer. Medkänsla blir ett svek mot naturen. Fanatismen blir gränslös. Handlingarna monstruösa.
Antisemitismen på svenska gator eller i svenska klassrum identifierar sig inte med Hitlers storhetsvansinniga idéer om juden som den naturliga ordningens fiende.
Antisemitismen i vårt land är politisk och dagsaktuell. Vilket vi såg i det motbjudande firandet på svenska gator efter massakern i Israel den 7 oktober.
Ett trevligt fynd på PK Second Hand!

Igår hörde vi talgoxens sång, vårens första förebud.
Och vad passar väl bättre då än att läsa boken ”Smartast bland mesar”, en bok som jag nyligen har kompistipsats om!

Idag skulle min far ha fyllt 100 år.
På dessa foton ses han med sina båda systrar, med kompisar uppflugen i en björk (sitter i mitten) och på sin arbetsplats när det närmade sig pensionsåldern.



Avslutningsvis ett foto från altanen tillhörande villan på Mösseberg.
