En av våra allra tidigaste pionjärer inom arbetarlitteraturen var trikåstickerskan Maria Sandel. Jag hittade en kort novell av henne på Litteraturbanken.
Bråtabäcken var namnet på en gård i byn Påverås i Marka socken i Västergötland. Maria Sandels far föddes där och hon besökte gården och sin farbror Hans Alfred Sandell i september 1917.
Litteraturbanken tillgängliggör svensk skönlitteratur och andra texter av vikt för vår förståelse av det litterära kulturarvet. Allting är fritt tillgängligt för lustläsare och forskare, lärare och elever, studenter och bibliotek.
”Det finns ingen ursäkt för en anständig människa att gilla kräken i SD, eller att liberaler viker ned sig medan sådana som Jomshof och Åkesson sitter kvar. Sopa rent!” Det skriver den tidigare liberale riksdagsledamoten Carl B Hamilton.
Vid förra sekelskiftet gjorde syfilisen stora avtryck i kulturen. Det var en sjukdom förknippad med skam och synd – men också med konstnärlig genialitet och förhöjd livskänsla. Anders Zorn var en av de drabbade.
Men han fick skylla sig själv eftersom han hade smittats genom att vara otrogen mot sin hustru Emma. Syfilisen tillsammans med ett våldsamt supande torde ha bidragit till att Zorn bara kom att leva i 60 år. Hur det gick för alla de kvinnor han delade säng med finns det mig veterligen inga uppgifter om.
Bakterien spirochaeta pallida är sedan länge omdöpt till treponema pallidum. Syfilis kallas även lues, tidigare även franska sjukan eller – innan den epidemiska sjukdomen med samma namn bröt ut – spanska sjukan.
Från min praktikperiod på medicinkliniken på Sjukhuset i Falköping hösten 1973 minns jag att ett av de prover som togs på alla nyinlagda var Wassermann. Provet ingick i den tidens grundstatus. Det var ett serologiskt prov som togs för att påvisa antikroppar mot treponema palladium. Sjukdomen var således inte helt ovanlig bland befolkningen för 50 år sedan.
Jag noterar nu att Per Svensson (han som har skrivit den biografi om Zorn som nu är färdigläst) förra året hade en artikel i DN om syfilis i just konstnärskretsar:
Han visste således exakt vad han gjorde, och vilka konsekvenser det skulle få när han klev upp på scenen på partiets landsdagar i helgen. I ett ytterst känsligt läge, där Sverige är utsatt för omfattande desinformation samtidigt som främmande makt försöker sabotera det svenska Natointrädet, valde Åkesson att kasta en verbal termosbomb från talarstolen.
Det är oseriöst och oprofessionellt. Det är en fientlig handling mot Sverige. När Tidösamarbetet inleddes skrev Expressen i en ledartext (3/10-22) att det nu var upp till bevis för SD: ”Sverige kan inte ha tunga företrädare i riksdagen som låter som nätkrigare eller radikaliserade källarpredikanter. Antingen förstår SD vad som krävs i den nya rollen. Eller så kommer Sverigevännerna att skämma ut vårt land i världen.”
Jag kollar igenom en låda med fotografier, men är lite osäker på några av dem. Kanske att någon kusin som besöker bloggen kan hjälpa mig.
Jag tror att detta är min mormor Lisas föräldrar. Turinna föddes i Aplagården i Velinga 1865 och avled i Mossagården i Velinga 1936. Alexander föddes i Grevbäck 1860 och avled i Mossagården i Velinga 1936, antagligen av sorg. Turinna hade gått bort dryga två veckor före Alexander.
Det här fotografiet vet jag inte något om. Vem kan det vara? Är det på min mors eller på min fars sida?
DN har en artikel om yrken med högst respektive lägst dödlighet.
”Chefer lever längre än undersköterskor. Det visar en rapport från SCB som undersökt vilka yrken som har lägst och högst dödlighet. Det handlar om klass och kön, kommenterar Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård.”
”Jobbar man inom vård och omsorg kan man säga att man stressar sönder sig långsamt. I andra yrken som är mer mansdominerade är det kanske vanligare med dödsolyckor på arbetsplatsen. Men i yrken där kvinnor arbetar sker det långsamt och systematiskt, den typen av skador som gör att man blir sjukskriven för arbetsskador och till och med dör i förtid.”
”Av samma anledning menar Kommunal att det generellt är svårare för kvinnor att få sin sjukskrivning klassad som arbetsskada. Det går helt enkelt inte att härleda den till ett specifikt tillfälle.”
Det är stor skillnad på att glida fram i korridorerna med en laptop under armen – likt en överkucku, och att dygnet runt ta hand om vårdbehövande. Sådant märks i statistiken, den som handlar om liv eller död.
Med stor sannolikhet behöver vi inte oroa oss (ur pandemisynpunkt!) för de pneumonier som för närvarande drabbar främst barn i nordöstra Kina, Syd-Korea och ev även i Vietnam. Det finns inte mycket som talar för att det rör sig om en ny pandemi, utan om en ansamling av vanliga infektionssjukdomar som hör årstiden till. T.ex. Mycoplasma. WHO forsätter dock med att pressa kinesiska myndigheter på mer information. Att fler länder än Kina nu har drabbats är ett observandum.
Men det finns ett antal virusgrupper som har potential att skapa pandemier. Paramyxovirusen, fortsatt förbisedda, står redo att starta nästa – som kan bli extremt dödlig, varnar forskare.
Liksom influensavirus och coronavirus kan paramyxovirus sprida sig med luften, ibland väldigt snabbt. Så har varit fallet med mässling, ett paramyxovirus som är det mest smittsamma viruset bland människor på den här planeten.
Det är faktiskt mycket möjligt att världen snart kan möta ett nytt paramyxovirus som är både väldigt smittsamt och extremt dödligt, vilket vore ett ”fullständigt katastrofalt” scenario som vida kan överstiga dödstalen i alla epidemier i mannaminne.
Wikipedia:
Världshälsoorganisationen WHO lyfter fram nipahviruset (ett paramyxovirus) och dess nära släktingar som några av sina högprioterade patogener.
På senare år har forskare börjat förstå att immunitet mot paramyxoviruset påssjuka, som man trodde var ganska långverkande och robust, avtar under de första decennierna efter en vaccination. Rubulavirus, en undergrupp av paramyxovirus som inkluderar påsjuka – är bland de potentiella pandemiorsaker som oroar allra mest.
Nästa pandemi behöver inte nödvändigtvis orsakas av ett paramyxovirus, inte ens av ett influensavirus eller ett coronavirus. Men den kommer med stor sannolikhet att starta som de flesta kända pandemier har gjort – med spridning från djur, i de delar av världen där människan invaderat vilda habitat.
Det anser Johan Lindén, chef för Strategisk Förvaltning på HSB Stockholm. Bostadsrättsföreningarna i landet står inför mycket stora utmaningar, med avgiftshöjningar som ser ut att bli större än någonsin.
Johan Lindén: Vi ser tecken på att man väljer att ”fega ur”, av rädsla för att medlemmarna inte ska klara av avgiftshöjningen. Många föreningar väljer således att inte höja avgiften, och skjuter på nödvändiga underhåll. Det är helt fel strategi. Det enda man gör då är att skjuta på kostnaderna. Vårt primära råd till föreningar är att riva plåstret, det finns ingen anledning att vänta.
Bengt Rahms blogg 