Bengt Rahms blogg

Nu har den reserverade boken anlänt.

Allan Mann 1982:

”När katastrofen drabbar grannen, när det brinner i granngården, står du inte lugnt med händerna i byxfickorna utan att lyfta ett finger till hjälp.
1940 brann det i hela Norge”.

Att kasta frisbee är kul, men om något av barnbarnen får in en fullträff på morfar/farfar kan det krävas åtgärder.

Antingen kan man smörja med Hirudoid:

eller plocka fram ett par rejäla solglasögon:

Eller varför inte både och!!

Och CyklOSM är (bl.a.) ett suveränt hjälpmedel om man vill ta reda på hur man på ett skapligt säkert sätt kan cykla mellan två platser.

https://www.cyclosm.org/#map=7/57.818/15.194/cyclosm

Ett exempel. Här har jag satt en markering på mina föräldrars villa i Falköping och den andra här i Stenhammar:

Fokus på etappen mellan Bjällum och Planteringen i Skara:

Resultatet blev inte direkt lysande:

Chat GPT har således varken koll på slocknade skånska vulkaner eller på vad det är för skollunch på Hässleholms välrenommerade gymnasieskola.

Mänskligheten har mycket att frukta, men knappast AI (på dagens nivå).

”Göta Petter! Hur skall jag klara av det här”, sa Isak (som satt i mitt knä) när ett av banden i Kulturskolan på HTS skulle spela. Men när det var slut applåderade faktiskt Isak. Och inte undra på det. På saxofon (till vänster i bild) framträdde Simon, och det med stor skicklighet, precis som alla andra bandmedlemmar.

Förr var han en godmodig man med pennan bakom örat som pratade med kunderna. I dag är Ica-handlaren själva sinnebilden för en girig entreprenör som tjänar storkovan på att vi måste äta.

https://www.dn.se/sverige/alex-schulman-ica-handlarna-har-blivit-superstjarnor-som-vi-bade-avskyr-och-beundrar/

Under början av 2000-talet trädde en ny Ica-handlare fram ur skuggorna. Han stod inte i några kylrum och lassade varor, han hoppade inte in i kassan om det behövdes. Det var en hårdare typ, entreprenöriell och vass. Han gjorde inte det här för att vara något kitt för landet, han gjorde det för pengarna. Han blev en bild av vinst, att komma från ingenstans och make it big.

ICA-handlarna har blivit en märklig sorts superstjärnor, som vi både beundrar och avskyr, avundas och föraktar.

Vi började störa oss mer och mer på dem. På att de tjänade pengar på att vi var tvungna att äta. Där stod vi i Ica-handlarens butik, köade i hans kassa för att få betala den mat som skulle göda hans rikedomar.

Att stå i butik och sälja mat, vi begriper exakt vad det handlar om och vi tycker inte att det verkar överdrivet svårt.

Men titta på Mikael Gadd, 52. Ica-handlare i Haninge. Hans vinst år 2021: 46 miljoner kronor. Det enda han gör är att sälja mat. 

Fråga din ICA-handlare vad hen tjänar. Är inkomsten ohemul – byt till Willys, Coop eller Lidl.

Människor med ekonomiska bekymmer är inte sämre än andra. Lena Anderssons resonemang om havregryn kommer farligt nära avhumanisering.

https://www.svd.se/a/APkLzE/lena-anderssons-text-om-barns-hunger-kommer-farligt-nara-avhumanisering

”Saken berör den äldsta av alla frågor, hur människan rätt ska nyttja sitt förnuft”, avslutar Lena Andersson sin krönika på SvD:s ledarsida, ”Hungrar barnen är det föräldrarnas fel”. Tesen är att inga barn behöver svälta i Sverige om bara deras föräldrar lär sig att prioritera rätt: havregryn och rotfrukter framför paprika och fryspizza. 

Mina medelklassvänner med borgerliga sympatier slår nästan volter av beundran inför en ”otroligt bra text” och ”Anderssons klarspråk”. Anderssons ”vetenskapliga metodik” och ”rationella logiska argument” hyllas i kommentarsfälten som höjden av intellektuell skärpa.

De, som aldrig legat sömnlösa av oro för att pengarna är slut, som aldrig levt med löneutmätning från Kronofogden eller blivit utförsäkrade från Försäkringskassan, kunde lugnt lägga köttet inför kvällens grillbonanza i marinad, hälla upp ett glas till och förnöjsamt konstatera att de lever i ett land utan hungriga barn – och om något barn till äventyrs trots detta är hungrigt så är det barnets föräldrars fel och inget som berör den lyckligt lottade delen av befolkningen. Folk får väl för tusan lära sig att koka gröt och ta lite jävla ansvar.

Misstanken att det finns barn som går och lägger sig med tomma magar några kvarter bort från den egna välskötta villaträdgården är naturligtvis obehaglig. Den borgerliga medelklassen är inte på något sätt likgiltig inför andras lidande. Av princip anser dock den borgerliga medelklassen att Sverige är ett rättvist land, utan fattigdom och hungriga barn. Detta har nu, en gång för alla, bevisats av Lena Andersson med hjälp av noggranna redogörelser för priset på havregryn och ris i relation till dess näringsinnehåll – och havregryn, det har väl varenda människa råd med.

Barnens hunger försvinner inte för att den är en konsekvens av föräldrarnas felaktiga prioriteringar

Nu är livet dessvärre inte så svartvitt som i Lena Anderssons text, och människor sällan så förnuftiga som resonemanget förutsätter. Livet kan ta oväntade vändningar och människor är inte alltid rationella. Det finns ett oändligt antal omständigheter, situationer och händelser som kan slå sönder en människas tillvaro och knuffa henne nära ruinens brant: sjukdom, olyckor, skilsmässa, arbetslöshet, kriminalitet, konkurs, skulder som förfaller, anhöriga som dör. 

Det vore klädsamt om de lyckligt lottade som inte stött på några större motgångar i livet, som har en årslön på banken, föräldrar med pengar och en skaplig pension att se fram emot visade lite ödmjukhet inför andra människors livssituationer. Jag förstår att tanken är hisnande – men det finns människor som understundom inte har råd att köpa ett paket havregryn, också i detta land.

Jag är en ivrig förespråkare för människors plikt att ta ansvar för sina egna liv, försörja sig, ta hand om sina barn och bidra till vårt gemensamma samhälle på bästa sätt. Jag är också smärtsamt medveten om att det alltid, i alla tider och i alla samhällen finns människor som inte klarar av just detta, att hantera sitt liv på ett ansvarsfullt sätt, på grund av oförmåga eller ogynnsamma omständigheter. Därför har solidaritet ett högt värde.

I ett anständigt samhälle ser vi till att också människor som av olika anledningar inte lyckas axla ansvaret för sina liv kan leva under drägliga omständigheter. Barnens hunger försvinner inte för att den är en konsekvens av föräldrarnas felaktiga prioriteringar. Hungern klöser tomma magar, också om den är orsakad av att barnets föräldrar prioriterar alkohol eller droger framför havregryn.

Människor som har ekonomiska bekymmer är inte sämre människor, eller mindre mänskliga, bara människor i besvärliga omständigheter. Att beskriva fattiga människor som människor med bristande förnuft är farligt nära avhumanisering. Förnuftet anges, som bekant, inte sällan som den egenskap som skiljer människan från djuren.

Ann Heberlein

Vi hade god nytta av karta och kompass.

Slutmålet var underbara Tormesgården

Här finns det hur mycket som helst att läsa.

Det påstås faktiskt att Norra Skåne skall vara Sveriges bästa lokaltidning.

Och den utkommer hela sex dagar i veckan.

Idag firas Simons 17-årsdag nere i Göingebygden.

Tårtan var verkligen jättegod, men någon muffins fick aldrig farfar. För den åt Isak upp😊, med farfars goda minne!!