Handlar utmattningssyndrom i själva verket om en anpassningsstörning?

Visst är det bekvämt med en diagnos som lägger ansvaret på omgivningen. Men det är över oss själva och våra egna val vi har kontroll.

https://www.dn.se/ledare/hanne-kjoller-vi-alskar-att-prata-om-vad-som-gor-oss-sjuka-det-gor-oss-inte-friskare/

Hanne Kjöller är sjuksköterska, journalist och fristående kolumnist i Dagens Nyheter.

Hämtat ur ledartexten:

Utmattningssyndrom är den enskilt vanligaste sjukskrivningsdiagnosen i Sverige. I andra länder existerar den inte ens.

Vad vet vi såhär nästan 20 år efter diagnosens födelse? Inte mycket är det korta svaret. Det är lättare att lista allt forskarna inte hittat. Som att man inte funnit något stöd för den flitigt spridda föreställningen i patientgrupper om en kraschad eller krympande hjärna. Eller att man måste vara heltidssjukskriven halvårs- eller helårsvis för att ”reparera” den hjärnskada som inte finns.

Den alternativa diagnosen som ligger närmast till hands är anpassningsstörning. Namnet är inte precis lockande. Vem vill vara ”störd” (något fel på mig) när man kan vara ”utbränd” (något fel på omgivningen)?

Men anpassningsstörning, beskriver egentligen bara att det finns ett glapp mellan förmåga och krav. Diagnosen säger inget om det är kraven som är för höga eller individens förmåga som är för låg. Lösningen ligger i att överbygga det glappet oavsett vems ”felet” är. Och eftersom det onekligen är svårare att få omvärlden att anpassa sig till individen, än individen att anpassa sig till omvärlden, blir det individen som får byta jobb, byta chef, gå ned i arbetstid, skilja sig, flytta till något mindre, sänka kraven hemma, kräva mer av barnen, göra upp med en orimlig och curlande mamma-roll, välja bort dyra utlandssemestrar och så vidare.

Svårt? Säkert. Men alltså nödvändigt om man vill komma ur situationen.

OBS! Det här är inte mina (bloggare Bengts) tankar, men avfärda dem helt – det tänker jag inte göra.

En dos sportbil kan vara hälsobefrämjande för män

”Har du de fyra vanor som krävs för att bli en super­åldring? I en ny bok ger hjärt­forskaren Katarina Steding-Ehrenborg sina bästa råd om hur vi kan leva för att hjärta och hjärna ska fungera bra så länge som möjligt.”

https://www.svd.se/a/9zEABd/hjartforskare-fyra-vanor-superaldringarna-har-gemensamt


Ett hälsobringande tips till oss män (men jag ämnar hålla mig till vår lilla Toyota Yaris):

Att köra en Porsche 911 Cabriolet värd 150.000 dollar ledde till att den manlige förarens testosteronnivåer ökade. Sammalunda inträffade inte med en man som framförde en Toyota Camary.

Minskade nivåer av testosteron kan leda till trötthet, förlorad muskelstyrka, depression och minskat intresse för intimt umgänge med det motsatta könet.

Här är boken (som jag fick direkt i handen av en kompis igår):

En pastej som näppeligen smakar fågel

Ur Prakt & Makt

Fredsbanketten i Nürnberg 1649

Man njöt av vin i väldiga silverpokaler och mat i otroliga mängder, allt serverat med pompa och ståt. Stekar och pastejer var populära och de senare innehöll, oaptitligt nog, levande fåglar eller kaninungar, som sedan hoppade ut på bordet.