Je serai là dans trois jours, ne vous lavez pas


Obs att bloggaren inte på något sätt delar Napoleons tankar om hygien!!!

”Det är ingen tvekan om att vi kommunicerar med kroppslukter på ett eller annat vis (med hjälp av feromoner?) och att vi alla uppfattar kroppsodörer på olika sätt.

Efter det segerrika slaget vid Marengo skrev t.ex. Napoleon hem till sin Josephine: ”Je serai là dans trois jours, ne vous lavez pas.”‘ – Jag anländer om tre dagar. Tvätta dig inte!

Feromoner är viktiga för insekter och vissa däggdjur medan det fortfarande räder stor osäkerhet om människor påverkas av feromoner – (då för att kunna attrahera en sexualpartner).

De viktigaste källorna till feromonlika föreningar som kan påverka andra individer är t.ex. armhålorna

Ovanstående är citat ur boken ”Ond kemi”, författad av Ulf Ellervik, professor i organisk kemi i Lund. Han sommarpratade i ämnet 2013.

En MISP är en rättshaverist – som kanske lider av PTED

Rättshaverist är ingen diagnos utan ett beteende som Nationalencyklopedin beskriver som ”onyanserad och överdriven strävan att till varje pris utkräva sin rätt i stort och smått”.

Bland offentliganställda kan denna grupp kallas MISP:ar, vilket står för medborgare som inte sätter punkt.

I början av 2000-talet lanserades begreppet PTED, post traumatic embitterment disorder. PTED kan på svenska kallas posttraumatiskt bitterhetssyndrom och det kan ha utlösts av en upplevelse med negativa känslor. Bitterheten som präglar dessa personer skulle kunna förklara deras rättshaveristiska beteende. PTED är dock ingen erkänd diagnos.

Länk till artikeln i DN:

https://www.dn.se/insidan/sa-undviker-du-att-rattshaveristen-blir-ditt-problem/

Personer med rättshaveristiskt beteende kan söka sig till styrelser för att använda den platsen som en megafon. En annan arena är föreningars årsmöte, som är som en sockerbit för en fluga för dessa personer, beskriver Jakob Carlander. Där har de chansen att, inför publik, uppmärksamma brister hos styrelsen eller i deras beslut. Att vara rättshaveristisk innebär inte att personen har fel. Personen kan ha en poäng i sitt påstående, men proportionerna är skruvade. Det här gör att åhörarna kan bli förvirrade. De som håller i mötet bör därför vare sig tysta personen eller ge den fritt spelrum.

Alla bär på en liten rättshaverist inom sig. Därav ett gott råd:

Sätt en fast gräns för hur långt du tycker att det är värt att driva en fråga som är viktig för dig. Släpp frågan när du väl har nått den milstolpen, även om det känns lockande att fortsätta.

Och älta inte händelser som har förargat dig, händelser som kanske inträffade för många år sedan. Glöm, och gå vidare i livet.

Men kom ihåg att de som kämpar mot nazism, fascism och förstörelse av naturen absolut inte faller under begreppet rättshaverist. Vissa kamper måste föras – år ut och år in, även om det kan kännas totalt hopplöst för de som har vikt sitt liv åt sådana uppgifter.