Kan innehålla spår av sanning, med inslag av humor, samt ett inte ringa mått av rena överdrifter.
Jag bläddrar i ”En liten bok om Torp, torpare och torpinventeringar” och fastnar för ett foto som knappast kunde ha tagits i nutid – med virkning, piprökning och bok- och tidningsläsande kring salsbordet.
Så här kunde det se ut samma år som min far föddes (men han föddes i stan, dvs i Skövde):
Fråga gärna de som ödslar sin tid och sina krafter på att besöka gym vad en hötjuga är för något😂
Det är inte du som är galen, det är ditt jobb.
Det moderna arbetslivet präglas i hög grad av ineffektiva praktiker och svällande kontrollsystem.
https://www.svd.se/a/y51nGr/mats-alvesson-darfor-kanner-du-dig-vilsen-pa-jobbet
Många organisationer lider av en mängd besynnerliga och kontraproduktiva arrangemang. De är nedlusade med strukturer, system och praktiker som främst syftar till att skänka ledningen en känsla av kontroll.
I absurdokratin läggs stort engagemang på styrdokument, strategier och policyer – vilka sedan inte används för annat än att hålla folk sysselsatta eller ha ryggen fri vid en inspektion. Mycket av det sätter krokben för produktivt arbete. Visioner, värdegrunder och etik höjs till skyarna och stannar oftast just där, alltså uppe i det blå. Ledningar, HR-folk och konsulter är entusiastiska men knappast andra.
Den absurdokratiska organisationen leder till att byråkratin sväller och går ut över verksamheten. Märkliga befattningar med oklar verksamhetsnytta breder ut sig – plötsligt finns det många som arbetar som kommunikatörer eller som ”strateger”. De nya fluffiga tjänsterna utövar sin lockelse i både högre status, bekvämare arbetssituation och lön. Inte sällan står fördelarna i omvänd proportion till den nytta man gör. Varför lägga tid på att jobba med kärnverksamheten när du i stället kan vara verksamhetsutvecklare? Även inom sjukvård, skola, socialtjänst och polis tar många gärna chansen att ”göra karriär” och ägna sig åt något mindre viktigt än kärnverksamheten.
De här delarna av arbetslivet genomsyras av vad jag brukar kalla en funktionell dumhet.
Dumheten är både socialt accepterad och institutionaliserad. Individer och grupper håller sig till en föreskriven, snäv tankesfär, följer reglementet och den egna arbetsbeskrivningen. Silotänkandet är utbrett. Man deltar i möten som kanske fyller en social funktion – det är ju trevligt att träffas! – men som inte skapar något värde. Man dokumenterar överdrivet mycket, skriver rapporter som få eller ingen läser. Ofta används också ett floskelmarinerat språkbruk. Och man avstår från att ifrågasätta vad som är rimligt och fruktbart att ägna sig åt på arbetstid.
För en vaken betraktare kan det kännas som att man har hamnat i bizarro world, där arbetsplatsen har karaktären av ett dårhus. I denna upp-och-ner-vända tillvaro ägnar man mycket tid åt planer och dokument. Inte sällan blir just det också chefernas favoritsysselsättning, som en lärare skrev till mig: ”/…/ men tyvärr är vår rektor mycket intresserad av planskrivande. Vår verksamhetsberättelse är det viktigaste just nu. Det är tur att jag ibland kör med strutsmetoden /…/ annars skulle jag bli tokig!”
Det moderna arbetslivet blir en svårnavigerad plats för sanningssägare med intresse av att verksamheten fungerar väl. Att vara klarsynt är en risk. Andra ser en som avvikare och fridstörare om man ställer frågor i stil med ”vad är meningen med allt detta?”.
Lösningen för många är att stänga ner mentalt, man blundar helt enkelt för absurdokratins genomslag.
Gilla läget – eller sluta…
Digitalt museum är jag väl bekant med: https://digitaltmuseum.se
Men nu har Riksantikvarieämbetet-sonen även tipsat om Kringla: https://www.kringla.nu/kringla/
och Europeana https://www.europeana.eu/sv
I Kringla kan du söka i flera av Sveriges museers och arkivs samlingar. Här hittar du information om fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkor, föremål och fotografier.
Europeana: Sök, spara och dela konst, böcker, filmer och musik från tusentals kulturinstitutioner.
I början av 1960-talet sa vi alltid stockarbil om lådbilar, åtminstone i metropolen Falköping. Jag gör en sökning på Google, och får en enda träff. Inlägget har gjorts på Facebook av min klasskamrat från gymnasiet. Det var han och jag som åkte till Ytongfabriken (hade vi tänkt på att mäta radonhalten kunde vi ha stoppat tillverkningen av blåbetong!!) och till parkeringshusen i Göteborg – för att mäta luftföroreningar. Far hans körde bussen mellan Falköping och Skara (och var kommen från Händene, därav efternamnet). Vägen var på den tiden krokig och smal, men fadern körde i en hiskelig fart, även när vägbanan var täckt med snö.
Nu för tiden släpper föräldrarna ut sina barn i fullständigt livsfarliga mopedbilar. Hur vågar dom?
När vi handlade på EPA i början av 1960-talet talades det om EPA-skit. Det handlade då inte sällan om varor som var masstillverkade i Hongkong, och där hållbarheten var ytterst begränsad.
Som en (av flera) presenter igår fick Majlis en av hennes far tillverkad lådbil, med hjul från Jula. Och den bilen går inte av för hackor, eller vad säger ni😊
I VästgötaBladet den 25:e maj 1976 dyker morbror Ivar upp bland konfirmanderna, längst uppe till höger i bild.
På den tiden var man mer rädd om skapelsen, något som den här annonsen vittnar om.
Tur att Ivar och Hannes slapp uppleva Ebba Busch och hennes ivrande för kärnkraft och hänsynslös exploatering (mängder med nya gruvor) av vår fina natur. Att hon skulle företräda ett kristet parti är ju ett enda stort skämt🤬
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hannes_Alfvén
Dagen efter tidningens utgivande träffades Anne och jag uppe på Blomberg , det kanske allra vackraste av våra Västgötaberg. På Blombergnivån breder alunskiffern ut sig, men gud nåde den som börjar snoka efter Uran eller andra sällsynta jordartsmetaller.
Kompistips om en helt underbar artikel i tidningen Vi, om paret de Geer – och om att döden nu är dem i hasorna.
https://www.vi.se/artikel/vi-moter-paret-de-geer-jag-fortranger-hela-tiden-att-vi-ska-do
Den som får cancerbehandling av sjukvården bör få vetskap om att den som kompletterar den medicinska behandlingen med alternativa behandlingsformer (som kolloidalt silver, aprikoskärnor och högdos C-vitamin), då försämras behandlingsresultatet. Ännu värre är det för de som helt förlitar sig på bluffmedicinerna.
Magasinet Filter:
P4 Extra om det hela, dryga 16 min in i programmet:
https://www.sverigesradio.se/avsnitt/p4-extra-med-svjetlana-pastuhovic–206#979
Bengt Rahms blogg 