Barnbarnen lyser med sin frånvaro i denna coronadrabbade tid.
Men min nya iPad har en kul funktion: Den visar slumpmässigt valda bilder ur fotoarkivet.
Idag dök Lisa upp. Fotot måste vara från 2019. Platsen är Planteringen. Glassen? Klings Chokladstång, en glass som även farfar plägar ha som förstahandsval!
Den händelsen inträffade det år då jag fyllde 15 och på födelsedagen fick en begagnad Puch Florida av min far – som belöning för att jag hade haft vett att avhålla mig från tobaksbruk.
Redan på premiärturen till Torbjörntorp tog det stopp. Det visade sig bero på en loppa på tändstiftet. .
Att moppen var trimmad av föregående ägare framkom först långt senare.
Jag tyckte nog att moppen gick lite väl snabbt, men det kompenserades av alla stopp som orsakades av återkommande loppor.
Och eftersom jag inget visste begick jag rimligtvis inget lagbrott. Och trots att jag var vänsterman, av födsel och ohejdad vana, höll jag mig till höger.
I samband med att ett paket skulle skickas iväg la jag märke till att inga andra kunder bar munskydd. Och de som passerade in eller ut ur Framnäs Köpcentrum torde under ärendets uträttande ha uppgått till ett hundratal.
Inte kan det väl vara på det viset att alla infödda lidköpingsbor har (eller tror sig ha) ett unikt skydd mot farliga virus?
Bristen på omvärldskunskap i denna kommun är omvittnad, senast av vår nya eminenta kommundirektör. Hon är bosatt i skolstaden Skara (min födelsestad!), och där är som bekant kyrktornen bra mycket högre och det allmänna kunskapsläget därmed bra mycket bättre
Nu är den utläst, Sven Lindqvists tegelsten ”Utrota varenda jävel/Nu dog du.”
Män är roade av krig. Krig är för män en lockelse, en ren njutning och en bekräftelse på deras manlighet. Om män skulle tvingas välja skulle de (flesta) föredra krig framför kvinnor.
Eftersom lusten att döda hos många män är större än könsdriften så är ett fortsatt krigande ofrånkomligt.
Nästa bok måste bli en utan bomber, gevär och fasansfull mänsklig ondska. Valet föll på denna:
Tidningen Arbetet om det blåbruna tidningsprojekter:
Ska det bli Sveriges motsvarighet till Fox news där den konservativa högern skapar sitt eget universum med främlingsfientliga populister? Ska det bli skarpa analyser och nytänkande polemik där det blåbruna projektet får en intellektuell överbyggnad?
Jag aktar mig nogsamt för ölpimplande (humlets östrogeneffekt) och Dumlekolsätande. Men i fredags kväll tog jag ändå en sån där Dumle och idag fick jag stiga upp extra tidigt för att hinna till Örnen tandvård i tid.
Men vid uppstigandet möttes jag ändå av ett härligt gäng, bestående av idel barnbarn, fotade vid Åskloster förliden sommar (Folkhälsans direktiv medgav inte mormors och morfars närvaro):
Mig veterligen finns det inte ens någon humleodling på detta kloster men kiosken vid den näraliggande campingplatsen påstås saluföra Dumlekolor.
”Ryan McCarthy, försvarsdepartementets minister för armén, säger till nyhetsbyrån AP att han är medveten om risken för ett ”insiderbrott” mot den tillträdande presidenten eller andra högt uppsatta gäster vid installationsceremonin.”
”FBI, den federala polisen, har redan börjat köra samtliga namn genom olika databaser med namn och uppgifter om personer med misstänkta kopplingar till extremism – exempelvis vit makt-miljöer.”
FBI bekymrar sig för särskilt för Nationalgardet. Två av dess medlemmar deltog i angreppet mot Kapitolium. Kan andra medlemmar i samma garde komma att rikta sina vapen mot den tillträdande presidenten?
Helge Holmstrand var rektor på Centralskolan när jag gick där från 1961 till 1965. Klass 1 och 2 hade jag gått på den lilla Fredriksbergsskolan. Där såg vi aldrig till någon rektor. Antagligen fanns det inte ens någon sådan.
Men på den stora Centralskolan (där jag gick i klass 3 – 6) fanns således denne Helge.
Vi såg honom nästan aldrig, men via klassrummens högtalare kunde vi emellanåt höra hans skarpa stämma.
Blotta tanken att pga bristande uppförande bli kallade till rektorsexpeditionen för ett möte öga mot öga med Helge fyllde oss med stor skräck.
Det som väntade de klasskamrater som kastade snöboll mot flaggan när drottning Louise avled senvintern 1965 vill man helst glömma.
Men innan besöket på rektorsexpeditionen lyfte en lärare upp en av de skyldiga från marken med hjälp av dennes öron.
Det enda som kunde mäta sig med den rädslan var att infinna sig i den lokal där skolans tandläkare huserade. Borren var remdriven och tandläkaren var tvivelsutan totalt känslokall.
Vid ett tillfälle (när jag gick på Fredriksbergsskolan) fick jag i uppgift att se till att klasskamraten Bosse inte smet från tandläkarbesöket på Centralskolan. Vi var bara åtta år…
Bosse var fosterbarn från Stockholm och hade troligen inte fått någon särskilt trygg start i livet. Innerst inne var jag minst lika nervös inför det som väntade (även jag skulle behandlas med den otäcka borren).
Vi passerade Tingshuset på vägen. Det var nog då vi bestämde oss för att det var säkrast att vi löpte linan ut.
Bosses fosterföräldrar var helreko. De hade ett småbruk strax utanför staden och en gång blev hela klassen ditbjuden.
Bloggaren står under den gröna pilen. Bosse befinner sig längst ned till vänster på samma foto. Killen som står till höger (Gunnar) var min barndomskompis. Vi gick i samma klass i hela 12 år. Fotona torde vara tagna våren 1961.
Jag har haft många kritiska synpunkter på regeringens och Folkhälsomyndighetens hantering av coronapandemin.
Men i kvällens Coronautfrågning i SVT gick de båda programledarna alldeles för hårt fram.
Anders Tegnell har gjort det han har ansett vara rätt och har jobbat stenhårt, och detta helg som söcken ända sedan pandemin var ett faktum.
Då borde han inte ha behandlats som en förbrytare av de båda journalister som stod för utfrågningen.
En av dem var särskilt kallhamrad och var lika skoningslös som den värsta skjutjärnsjournalist.
Det är nästan så att jag tycker att Anders Tegnell borde få ersättning (som brottsoffer) efter detta övergreppsliknande angrepp av de råbarkade utfrågarna.