Bengt Rahms blogg

Som styrelsemedlem i bostadsrättsföreningen måste man vara med och fatta tuffa beslut.

Men som tur är har vi bara märkt ut döda träd och sly. Några friska träd tänker vi gubevars inte ge oss på!

Deras egna cyklar och hjälmar är kvar i containern ute på Atlanten. Men som tur var hann fartyget med någon veckas marginal passera de farvatten där Hurricane Dorian nu drar fram.

I Sverige har de forna nordamerikanerna hamnat på Virvelvindsvägen och när lilla Selma har hälsat på hos mormor och morfar är det som om en liten tromb hade passerat!

SVT har en ny serie som heter Tjuv och polis. Tio helt vanliga Askersundsbor ska planera och genomföra en spektakulär kupp. De ska stjäla 50 miljoner kronor, gömma bytet och fortsätta sina vanliga liv.

SVT bör inte ägna sig åt att lära ut hur man planerar och utför en stöld, utan att riskera upptäckt. Skall det handla om mord i nästa omgång av serien?

Stämpling är en form av förberedelse till brott som innebär att en person i samråd med någon annan beslutar att begå ett brott, försöker förmå någon att utföra brott eller åtar sig att utföra ett brott.

Brottslighet skall bekämpas, inte uppmuntras. Är Tjuv och polis inte ett exempel på stämpling så lutar jag åt anstiftan, dvs att uppsåtligen förleda annan till brott.

Uppmuntran till brottslighet är inte underhållning. Byt istället kanal, eller stäng av, sätt på radion, läs en bok – men titta absolut inte på eländet. Annars kan det inte uteslutas att du kliver upp ur soffan som en blivande brottsling.

https://www.svd.se/greider-tittar-generat-ner-jag-ar-inte-van-att-prata-sa

Av och om Göran Greider i hans nya självbiografiska bok:

KBT har aldrig väckt hans intresse, det handlar för mycket om att lära sig anpassa sig till rådande ordning.

Han bär med sig Freuds motto för hur man ska lyssna: ”Med en spridd och svävande uppmärksamhet”. Det är väldigt fint. Jag lyssnar på samhället med en spridd och svävande uppmärksamhet. Samhället ligger på soffan, själv sitter man på säkert avstånd bredvid.

Han återkommer ofta till vikten av ett gott humör. Ja, det är rentav som om han betraktar det som praktisk politik. Man börjar om varje dag även om det var jobbigt dagen innan. Så säger hans morsa, fortfarande.

Han tycker att det är slöseri med tid att ”sitta och harva om barndomen.
– Jag har inte tyckt att det har varit så intressant när mina äldre bröder har kommit och berättat hur det var när vi var små. Jag fick rätt mycket stryk när jag var liten, till exempel. Ordentliga omgångar.

Människor förändras. Det är därför man inte kan vara konservativ i politisk mening.

Greider är socialdemokratins folkligaste affischnamn, men också en av rörelsens största kritiker. Som kommer in i urtvättad t-tröja bland prydliga kongresskostymer, en spränglärd svartrockare bland förtroendevalda.

Han har aldrig strävat efter att bli någon i partiet, inte sökte efter makt. Han är en som gärna dyker upp på scenen – han talar inför folk över hundra dagar om året, ”det är min version av Dylans The never-ending tour” – men som sedan vill hem till sin läsfåtölj och sina växter. Som är i så ständig framåtrörelse att ingen – inte ens den tidning han är chef för – lyckas spärra in honom nio till fem. Jag skulle aldrig kunna vara företrädare för något. Jag trivs i marginalen. Då kan man med gott samvete skriva en massa artiklar om begonior.

Stina är hans bästa vän. Vart han än går i trädgården lufsar hon runt benen. På turné är hon nästan alltid med, på tåg, hotellrum, radiostudior, scener.
I den nya boken finns ännu en kärleksdikt, den kanske mest känslosvallande av alla: ”Den tröstande terapeutiska dikt jag skrev när vi trodde att vår hund Stina skulle dö”.

Nej, relationen till en hund är inte djupare än till människor. Men det är ett annat djup: oförklarligt enkelt, lyckligt.

Grundtillståndet är att vi är empatiska och förstår varandra och kan samarbeta. För mig är det också politisk filosofi och erfarenhet, men också en reformism att tro på. Man ska utgå från den ljusa bilden av människan. Om man utgår från det som konservativa eller hårda liberaler gör, att människan i grunden är egoist och individualist, då kan man inte bygga fungerande samhällen.

Andra klassresenärer kan vittna om bildningskomplex, rädslan för att missuppfatta koder. Göran Greider är ett vandrande uppror mot sådana nojor. Lika obrydd om huruvida han har hål på skjortärmarna som somliga överklasspersoner kan vara, fri från ängslan att bete sig fel.
Många av de friaste typerna kommer faktiskt från arbetarklassen. De som mentalt gjort sig fria från ett visst socialt arv. Och som inte ärvt en massa statussynsätt utan skaffat sig en självständig syn på samhälle och litteratur. Om man inte vuxit upp med att man måste tycka om opera tillägnar man sig kultur på ett ärligare sätt.

På t-shirtarna till Greiderloppet står ett av författarens motton: ”Att sitta still föder borgerliga tankar.

Om det är någon som har snackat mycket med pundarna på Gullmarsplan så är det jag. Jag har något slags dragningskraft på utslagna människor.

Jag har inga ideologiska synpunkter om flyktingar annat än att man ska rädda så många som möjligt från att dö. Men asylpolitik kommer aldrig att befria världen från fattigdom och krig. Det är en jättesvår fråga, och jag tycker att man ska se reformistiskt på saken. Men jag tror att vänsterns misstag är att man inte har velat se på de här frågorna ur något slags fördelningspolitiskt perspektiv. Och det är livsfarligt.

Det finns ingen ordentlig politisk bok om vad reformism är. Det är en jättebrist! I alla praktiska politiska frågor som dyker upp nu, som januariavtalet, tänker man att det är hopplöst på vissa sätt. Men då finns det alltid något man kan göra, förbättra, peka på. Det är en del av sorglöshetens politiska filosofi också.

”En av dessa morgnar ska du stiga upp sjungande” är Göran Greiders poetiska självbiografi. I avdelningarna Barn, Ung, Stad, Pappa, Bibelsidor, landsbygd, Natur, Socialist och Poet samlar han nyskrivna, omskrivna, gamla och tidigare outgivna dikter som tillsammans bildar en biografisk berättelse om ett långt yrkesliv i poesins och politikens tjänst.

Patriarkatet faller under vår livstid. Så står det på en bonad i det Greiderska hemmet. Hoppas kan vi ju alltid, tänker bloggaren.

Ställ inte till med brödbak idag! Bröd finns att köpa.

I Heddas stuga här uppe vid Kaffekvarnen gräddas redan de första brödkakorna i den vedeldade ugnen.

I eftermiddag blir det fika och brödförsäljning!

https://www.svd.se/svenska-grillen–svaret-pa-varfor-amazonas-brinner

”Exakt hur mycket kött som importerats från Brasilien till Sverige är oklart. I Jordbruksverkets statistik anges bara vilket land importerat kött senast kommer ifrån, inte ursprungslandet.

En del av det brasilianska kött som hamnar i svenska frysdiskar har tagit en omväg via något annat EU-land, ofta Nederländerna.

Det finns ett rakt samband mellan avskogningen och bränderna i Amazonas och konsumtionen av både brasilianskt kött i Europa och av kyckling, ägg, fläsk och mejeriprodukter som producerats i Europa med brasilianskt foder.

I juni i år gick miljöorganisationen Greenpeace ut med skarp kritik mot EU:s ”beroende” av brasiliansk soja.

Om man tar bort efterfrågan kommer det inte finnas någon anledning för Brasilien att fortsätta avskoga Amazonas. Det är en ganska enkel kedja, säger professor Alexandre Antonelli vid Global Biodiversity Centre i Göteborg och Royal Botanic Gardens i Kew i Storbritannien.”

Min kommentar: Vi lockas inte av köttgrillande. Vi äger faktiskt inte ens en grill.

Det här testar vi till middag idag. Regnskogen torde inte lida någon skada:

Redan kvart över fem söndag morgon sitter bloggaren på balkongen. SMHI har just höjt varningsnivån till en klass 2 över västkusten. Över Stenhammarsbygden är det ”endast” en klass 1 – varning.

Han funderar på huruvida de tre dubbla takfönstren kan utgöra en risk vid en direktträff på huset. Han hoppas att han aldrig behöver få veta.

Tjugo i sju är en rejäl åskcell i antågande. Det är bäst att lägga ut, innan det är för sent.

Bloggaren vill tillägga att natten har varit tropisk i Malmö, denna den första septembernatten!

Nu under eftermiddagen tog vi en liten cykeltur, detta på i stort sett bilfria vägar.

Start och mål i Stenhammar – via Villa Giacomina, Sjölunda, Frits udde, Fästa, Torpa, Tolsjö, Gösslunda skola och Brynåsa.

Särskilt vackert är det i närheten av Fästa där Kinnekulle och Kinneviken plötsligt uppenbarar sig där blåbärsskogen upphör och öppna fält tar vid.

Snart rivs RIA-huset. Det var där många av de som hade hamnat i alkoholträsket fick stöd och hjälp.

Verksamheten finns trots allt kvar i Lidköping, och tur är det eftersom superiet fortsätter. Många klarar helt enkelt inte att ha kul utan alkoholhaltiga drycker vilket måste betraktas som rätt beklämmande.

Länk till nuvarande verksamhet: http://helamanniskan.se/

Det ryktas om att tomten skall förvandlas till bilparkering. Det vore betydligt trevligare med en liten grönyta. Bilar har vi mer än nog av i Lidköping.

Vi var de enda passagerarna på bussen till centrum, likadant var det på resan tillbaka till Stenhammar.

Samhällskontraktet oss medborgare emellan borde innebära att vi hjälps åt med att kämpa för att kunna behålla – och i bästa fall utöka befintliga verksamheter – som den på SkaS i Lidköping och den som handlar om Västtrafiks buss- och tåglinjer.

Men vad gäller lokalbussarna i Lidköping är det dåligt med stödet från lokalbefolkningen. Alla över 65 års ålder åker gratis. Ändå åker nästan alla seniorer bil. Även detta är faktiskt riktigt beklämmande. Vi får ändå hoppas att varken busslinje 1, 2 eller 9 drabbas av samma öde som den där 34:an.

Det inger en känsla av total hopplöshet när allt från kommunalpolitiker till företag och presidenter ägnar sig åt massiv skogsskövling.

Men det finns hopp, på bland annat Borneo. När Storbritannien ägnade sig som mest åt kolonialism skövlade företag med huvudkontor i London regnskogen i Indonesien, och det totalt hänsynslöst.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7236477

Så låt ej hoppet fara! Men man kan ju tycka att brexitlandet Storbritannien borde stå för kalaset, den forna kolonialmakten.