Bengt Rahms blogg

I helgen är stambanan mellan Malmö och Hässleholm avstängd p.g.a. bl.a. fortsatt arbete med att byta ut den gamla och hårt slitna kontaktledningen.

När vi cyklade till Hovdala idag såg vi detta fordon på spåret. Personalen jobbade för fullt med ledningarna.

Att strömmen är frånkopplad är givetvis en förutsättning. Men för att ytterligare öka säkerheten är ledningarna dessutom skyddsjordade.

Cykeltur med Simon till Hovdala och en rokokoinspirerad utställning. Ingen elkraft fick användas till cyklarna. Alla fick trampa på lika hårt som Simon. Vid Tormesgården fyllde vi dock på med energi i form av mandel, russin, mörk choklad och äppelcider.

Vid kvällens cykeltur noterade jag 4 dressiner bredvid spåret en bit bortanför EKO-bondeparets gård. Förhoppningsvis är det inget påhitt från besöksnäringen – detta att trampa dressin på stambanan.

Sådan aktivitet passar bäst på Torvedsbanan i Gullspång där risken att möta snabbtåg eller tunga godståg måste betraktas som totalt obefintlig.

Tiden i Hässleholm har gett bloggaren en ny favoritplats i livet.

Det har säkert inte undgått bloggens besökare att bloggaren gärna uppehåller sig i Tormestorp, vid foten av den mäktiga och undersköna Göingeåsen.

Ikväll tog sig bloggaren ånyo en cykeltur till denna plats.

Här är objektivet riktat ut mot Finjasjön och Guldkusten. Motljus råder men vad gör det när aftonens solsken blänker i såväl räls som sjövatten.

En storebror, en farmor och en stjärngosse

En härlig dag på Wanås slott och dess fantastiska skulpturpark. Yoko Onos önsketräd och andra trevligheter – som trädet som ropar mamma – möter besökarna.

I afton, efter dagens efterlängtade regn, tog vi oss en cykeltur till Tormestorp för att köpa glass. Rallarrosorna är redan på gång, kornet på EKO-parets åker växer så att det knakar (trots 6 veckors förskräcklig torka) och hästen deras har fått på sig något slags insektsskydd över ögonen.

Glassen smakade alldeles utmärkt på Pizzzeria Tormestorps veranda men suget efter en vegetariana blev efter ett tag nästan övermäktigt.

Idag skulle sonen med familj få en ny regnmätare istället för den jag som råkat trampa sönder. Det finns som bekant folk till precis allt.

Men vi hann inte ens ut ur butiken innan det så efterlängtade skyfallet drog igång.

Det kom många stora droppar och ”bägaren” hade kanske ändå runnit över om den varit på plats i trädgården.

Med hjälp av två kvinnor, bloggaren, en hickory-yxa, ett järnspett, två spadar och två stenbumlingar slutfördes projektet med borttagandet av den svårbemästrade häcken.

Vi slet som djur men tack vare hävstångsprincipen fick vi till slut upp häckarna med rötter och allt.

Varje rotklump (se bilder) väger säkert 30 – 40 kg.

Något rotavdrag lär dock knappast vara i sikte