Hur agerar kroppen när det nya coronaviruset går till attack?

DN har en bra artikel om hur immunförsvaret agerar på ett angrepp från det nya coronaviruset:

Forskare brottas med att förstå tre saker om hur immunförsvaret reagerar på coronaviruset.

Det handlar om kroppens förmåga att producera antivirala ämnen, cytokinstormar och immunitet, menar professor Anders Sönnerborg vid Karolinska institutet. Det svåraste är att förstå vad som händer nere i lungorna, säger han.

https://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-om-hur-coronaviruset-paverkar-immunforsvaret-svarast-ar-att-forsta-vad-som-hander-i-lungorna/?forceScript=1&variantType=medium

Några citat ur artikeln:

Mycket är ännu oklart kring hur immunförsvaret reagerar när coronaviruset tar sig in i kroppen.

Precis som vid andra infektioner är det kroppens ospecifika immunförsvar som agerar snabbast vid ett coronaangrepp. Den här delen av immunförsvaret är medfödd, ganska primitiv och består bland annat av så kallade ätarceller som förstör främmande ämnen.

Det som är speciellt vid en sars-cov-2-infektion är att kroppens ospecifika immunförsvar verkar vara sämre på att producera interferon, dvs kroppens egna antivirala substanser som dödar viruspartiklarna. En av hypoteserna är att viruset hämmar interferonbildningen.

När det ospecifika immunförvaret inte lyckas eliminera viruset på egen hand aktiveras det adaptiva immunförsvaret, det som är direkt inriktat på att angripa det specifika viruset. B-celler, en typ av vita blodkroppar, bildar antikroppar som fäster sig på viruset så att det förstörs. Därefter träder T-celler, en annan sorts vita blodkroppar som tillhör det så kallade cellulära immunförsvaret, in och dödar infekterade celler. 

I normala fall brukar både B-cellerna och T-cellerna klara av att hejda en infektion. Men hos vissa personer kryper viruset ned i luftrören, ända ned till lungblåsorna. Det är då den så kallade cytokinstormen kan dyka upp. 

Det som då tros hända är att det cellulära immunförsvaret rensar undan viruset i de nedre luftrören, men av någon anledning ballar det ur så att det blir väldigt stort påslag av den här delen av immunförsvaret allra längst ut i lungorna.

Vid cytokinstormar bildas massor av inflammatoriska cytokiner – en slags signalmolekyler. Det orsakar en kraftig inflammation som skadar lungorna ytterligare i stället för att eliminera viruset.

Om patienten överlever cytokinstormen kvarstår frågan om immunitet.  Det är fortfarande oklart om alla personer utvecklar antikroppsbildande minnesceller, som skyddar mot viruset på lång sikt. Med andra sarsvirus som orsakar vanliga förkylningar sitter immuniteten kvar i två–tre år, men här är det oklart hur immuniteten ser ut.