97 och 131

Idag skulle min far Erik ha fyllt 97 och min farfar Gunnar 131 år.

Tyvärr fick jag aldrig möjlighet att träffa min farfar men jag har hört berättas att han var den ende som lyckades ta godstågen över Billingen när snöstormarna härjade och drivorna låg metertjocka.




Om min far tog sig över Hornborgaån när vi fiskade kräftor på 60-talet minns jag inte. Men skulle han ha gjort det kunde det ha slutat illa. Gränsen till grannen och dennes kräftor ute i ån var nämligen näst intill minerat farvatten.

Spänningen vid gränsen liknade nästan den som under alla år har rått mellan Lidköping och Skövde. Lillebror har haft (och har fortfarande!!) svårt att begripa att det faktiskt är storebror som bestämmer, han på ”fel” sida om Billingen.

Apropå kräftorna vi fångade:

Vid Hornborgabro -uppströms Olsängen där vi hölls med våra burar, mjärdar, håvar och ficklampor – släppte Ranstadsverket ut sitt uranhaltiga avloppsvatten. Den omständigheten kan möjligtvis ha bidragit till att de av mormor kokade kräftorna alltid smakade så strålande gott!!!