Tankar som emanerar från lärarstrejken 1966

På Facebook har jag hittat ett tidningsurklipp (ur FT) från 1966. Min bror (i mitten på den övre bilden) gick då i Realskolans sista årskurs och jag gick i Realskolans andra årskurs.

Det är intressant med lärarna på det nedre fotot.

Adjunkt Curt D. Johansson var min lärare i engelska på gymnasiet, oerhört sträng men även hyllad för sin fantastiska lärargärning, bl.a. av regissören Marianne Ahrne. Curt D. använde aldrig aga men han berättade hur det gick till i hans skola. Då kunde en lärare lyfta en elev i båda öronen, så att denne lättade från golvet.
Sådana historier gjorde att vi elever satt som levande ljus i bänkarna, trettio minst sagt förskrämda sådana.

I mitten på fotot står Erik Persson, min lärare i svenska på gymnasiet. Han kom från Helsingborg där han bl.a. hade ägnat sig åt boxning. Men så kom moderaterna in i hans liv och han fick därigenom på något för mig oförklarligt sätt en nystart i livet och började studera till gymnasielärare. Vi har faktiskt gått en rond , Erik och jag. Det gjorde vi i Rom under den kulturresa skolan ordnade under sportlovet 1971. Ronden gicks inte i boxarringen utan på Roms barer. Jag lär ha vunnit, trots att jag åkte på en riktig knock out. Det blev faktiskt startpunkten för ett nyktert och städat liv för bloggaren, dock med några återfall.

Till höger står lektor Bengt Ulf. Jag har aldrig haft honom som lärare men han är ändå den av alla lärare som har betytt allra mest för mig. Jag var kompis med hans son under hela skoltiden, dvs i 12 år. Och eftersom lektor Ulf undervisade i Biologi och jag fick följa med familjen på många utflykter (kring Hornborgasjön och till Bohuslän) kom jag till insikt om hur viktigt det är att värna naturen och miljön.

Vad gällde lärarnas löner på den tiden detta begav sig så hade jag en helt annan uppfattning än den de SACO-ansluta lärarna representerade. I mitt hem var det LO som gällde. Och det var en himmelsvid skillnad på lönen för en SACO-ansluten och den för en LO-medlem. Den skillnaden blev alla arbetarbarn varse när de kom upp i skolåldern.

Det är sådant som gör att man aldrig sviker sin klass, oavsett vilken undermålig politik sossarna än för.

Men i dagens läge skulle jag gärna se att lärarna fick ett rejält lönelyft. Det är de väl värda, inte minst med tanke på de otroligt påfrestande föräldrar de har att handskas med i sitt dagliga värv.

%d bloggare gillar detta: