Shuggie Bain – ett lämpligt boktips denna folktillnyktringens stora dag

Jag har snart läst ut ”Shuggie Bain”, en självbiografisk roman om en uppväxt i botten av 1980-talets skotska underklass.

Boken är redan Booker-prisbelönad och den torde vara en av vårens mest omskrivna romaner

I mars skrev Andreas Lokko denna recension på SvD Kultur

”Douglas Stuarts debutroman handlar om uppväxten med en alkoholiserad mamma i ett trasigt Glasgow. Det är en djupt dyster berättelse, men mitt i den misären utstrålar boken en villkorslös kärlek.”

https://www.svd.se/douglas-stuart-skakar-om-med-en-valdig-varme

”Shuggie Bains ensamstående mamma Agnes bedövar sig med alkohol. Den håller övergivenheten på avstånd och smärtan stången. Vodkan får henne att glömma själva livet. Spriten är en pausknapp, den enda hon har tillgång till. Tills den inte längre alls utgör den efterlängtade pausen utan – likt regnet i Glasgow – har blivit själva normaltillståndet.”

”Det är en djupt dyster och förskräcklig berättelse. Men någonstans i all denna solkiga misär av missbruk, övergrepp och nihilistisk uppgivenhet är det, mer än något annat, en roman om villkorslös kärlek. Shuggie vägrar ge upp hoppet om sin mamma och den alltmer naiva tron på att hon ska tillfriskna. Det måste hon ju!”

”Agnes alkoholism tar över romanen. Man kan, om man vill, enkelt hävda att den bereds alldeles för stort utrymme och utvecklas till ett vältrande i misär.

Men det är just det som gör ”Shuggie Bain” till en så insiktsfull studie av beroende, medberoende och missbrukets bieffekter: det är ju just så här alkoholismen faktiskt beter sig när den tar över ett liv. Den drar med sig alla andra i fallet.”