Varför man inte skall öppna en fjärilsbar

Foto från Kristinas trädgård i Karlsborg där fjärilsbusken Bengt växer och frodas (bakom regnmätaren). Kristina är en riktig fena på fjärilar, särskilt vad gäller alla olika arter av blåvingar.



Ur artikeln: Professor: ”Även saker som görs med god vilja kan bli fel” i söndagens SvD:

I sin nya bok ”På naturens axlar – Hur tio miljoner arter räddar ditt liv” (Volante 2021) breddar Anne Sverdrup-Thygeson perspektivet. Hon tar med växter, djur och fåglar och ger exempel på varför de är nödvändiga för att vi människor även i framtiden ska få mat, medicin och bebolig livsmiljö.
Anne Sverdrup-Thygeson beskriver hur viktigt det folkliga engagemanget är för att påverka makthavare till de genomgripande samhällsförändringar som krävs. Och för det behövs kunskap om naturen, något som i dag brister hos många.

Hälften av alla engelsmän vet t.ex. inte hur en gråsparv ser ut.

Men många vill trots allt hjälpa till att rädda den biologiska mångfalden. Insektshotell och växter som uppskattas av pollinerande insekter är storsäljare. Det är bra, menar Anne Sverdrup-Thygeson men hoppas att intresset inte ska stanna vid humlor och bin. Pollinering är ett lagarbete med många aktörer inblandade. Flugor, skalbaggar, getingar och fjärilar är ofta mindre effektiva pollinatörer per blombesök än bin och humlor. Men det kompenseras av att de sammantaget besöker fler blommor eftersom de är så otroligt många. Med många arter blir ekosystem mer robusta och kan stå emot till exempel klimatförändringar bättre.

En insektsart klarar av att pollinera även i ihållande regn, medan en annan sköter jobbet när solen steker. För att inte tala om hur viktigt det är att förstå vilken betydelse mer anonyma arter av insekter och svampar som jobbar nedbrytning har för att vi även i framtiden ska ha matjord att odla i.
Även insatser för att bevara mångfalden i sin egen trädgård kräver lite kunskap.
– Saker som görs med god vilja kan bli fel eftersom folk kan för lite och är lite naiva i förhållande till hur naturen fungerar.
Ett sådant exempel är att försöka rädda fjärilar genom att öppna ”fjärilsbar” och bjuda på sockerlösning.
– För det första kan det bli smitta mellan insekter som kommer dit. För det andra lockar du bort dem från pollinerarjobbet de ska göra.
Om ett insektshotell kanske kan locka tio arter så kan ett träd som får stå kvar efter att det dött hysa 1 000 arter.

Anne Sverdrup-Thygesons främsta råd för att bevara den biologiska mångfalden är lite jobbigare än att sätta upp insektshotell, nämligen att engagera sig för naturen i politiska partier eller föreningar.

Eller som bloggaren – skriva insändare (med angivande av sitt namn), inte helt riskfritt men ändå värt priset (som att riskera att behöva utsättas för hån och verbala attacker från omgivningen).