Jag citerar ur Tove Lifvendahls ledare i morgondagens (5/4) SvD:
Att även krigets lagar sätts ur spel är emellertid en logisk följd av den förvridna putinistiska tankevärld i vilken Ryssland är offret och Ukrainas orientering mot väst beskrivs som nazism. Såhär ser det till exempel ut i en text hos den statliga ryska nyhetsbyrån RIA Novost. Skribenten Timofej Sergejtsev, statsideolog som placerat Putin i samma ”upphöjda” krets som Ivan IV, Peter I och Josef Stalin, skriver bland annat följande (texten återges av BBC-journalisten Francis Scarr som bevakar ryska medier):
”Denazifiering är en uppsättning åtgärder riktade mot den nazifierade massan av befolkningen, som tekniskt sett inte kan utsättas för direkta straff som krigsförbrytare. (…) Men, förutom eliten, är en betydande del av folkmassorna, som är passiva nazister, medbrottslingar till nazismen.”
Sergejtsev följer sin egen tanketråd till slut, och konstaterar att den slutgiltiga lösningen, för att tala med en annan totalitär ideolog, är att utrota Ukraina som företeelse, och likvidera dess ledare:
”Namnet Ukraina kan till synes inte behållas som titeln på någon helt denazifierad statsbildning på det territorium som befriats från nazistregimen. (…) Denazifiering är oundvikligen också avukrainisering. (…) Till skillnad från, låt oss säga, Georgien eller Baltikum, är Ukraina, som historien har visat, olämplig som en nationalstat, och försök att ‘bygga’ en sådan leder logiskt till nazism. (…) Den banderitiska (syftar på ukrainska nationalistiska och fascistiska rörelser, reds anm) eliten måste likvideras, dess omskolning är omöjlig. Det sociala ‘träsket’ som aktivt och passivt stödjer det måste genomgå krigets svårigheter och smälta upplevelsen som en historisk läxa och försoning.”
Det är tankar som sätter bilderna från Butja i sin lika logiska som horribla kontext.
Bengt Rahms blogg 