”År 1784 införskaffade Gustav III ön Sveriges första och enda besittning i Västindien. Säljaren var Frankrike, där man tröttnat på den ofruktbara ön. När skeppet Enighet anlände 1785 hade Saint-Barthélemy endast 739 invånare, 458 vita och 281 slavar. Men sedan hände allt fort. Kungen och hans kompanjoner, som 1786 instiftade ett aktiebolag, insåg att ön inte skulle ha något att ge jordbruksmässigt men att den kunde bli en utmärkt handelsbas, framför allt om man inriktade sig på att importera slavar för vidareförsäljning.”
Historikern Fredrik Thomasson fokuserar i sin bok på slavarnas öden under svensk regim på ön S:t Barthélemy. Dick Harrison läser en berättelse som avslöjar vad vi människor är kapabla att åstadkomma i våra allra värsta stunder.
https://www.svd.se/a/a7pXJa/skakande-om-slavhandeln-och-tortyren-i-svenska-kolonin-s-t-barthelemy
Och nu har bloggaren äntligen boken i sin hand (iPad):
Bengt Rahms blogg 