Ett solskydd måste enligt regelverket skydda mot både UVB och UVA-strålning. Minst en tredjedel av solskyddsfaktorn (spf) ska vara ett skydd mot UVA-strålning.
Solskyddsprodukten får inte påstå att den skyddar mer än den verkligen gör. Därför får den inte märkas med uttryck som ”sunblock” eller ”skyddar hela dagen”.
Ett vanligt problem är att många använder alldeles för lite solkräm för att komma upp i det skydd som står på flaskan.
Den mängd som används när man vetenskapligt testar ett solskydd motsvarar 36 gram eller cirka sex teskedar solkräm till en vuxen person. Man kan ha det som riktmärke.
Ett misstag är att man använder en gammal solkräm.
Till viss del går solskyddsfilter in i blodet men mängden är så liten att den inte påverkar oss, säger Pär Svahnberg.
När det gäller miljön är solfilter inte lika harmlösa. Idag finns det inga solkrämer som klassas som miljövänliga.
Solskyddskräm rekommenderas när UV-index är över 3. Prognos för UV-index finns på SMHI.
Solskyddsmedel ska ses som ett komplement till skyddande kläder och solhatt.
Spf, sun protection factor, anger hur väl produkten skyddar mot UVB-strålning.
Siffran säger ingenting om hur länge man kan vara i solen, den talar om hur mycket av solens strålar som släpps igenom.
Spf 10 släpper igenom en tiondel, och ger 90 procent skydd. Spf 50 släpper igenom en femtiondedel och ger 98 procent skydd.
Rekommendationen är att man smörjer in sig rikligt flera gånger om dagen. Ha gärna sex teskedar för hela kroppen som riktlinje.
I studier har man sett att solskyddskräm kan halvera risken för malignt melanom. Det minskar också risken för skivepitelcancer.
Källa till ovanstående: https://www.svd.se/a/286Pnx/manga-anvander-solkramen-fel
6 teskedar solskyddsmedel 3 gånger om dagen. Det blir nästan 100 ml. Ändå kvarstår halva risken för att utveckla malignt melanom.
Då föredrar jag heltäckande kläder, huvudbonad och en myckenhet av härlig trädskugga!
Dessutom kostar solskyddsmedlet till en vuxen (rätt doserat) bortåt 100 kr/dag.