Vår kompis Kristina tipsade oss om Allan Mann, hjälten från Töreboda.
Både Anne och jag har faktiskt träffat hans brorson.
Allan var en enkel jordbrukarpöjk från Töreboda med ett enkelt sätt. Han hade ingen längre utbildning. men ett sunt bondförnuft och fick så småningom en kraftig övertygelse. Allan avskydde verkligen det Nazi-Tyskland gjorde.
Kylslaget Valborgsmässofirande vid Sibbarpstranden. Den uppmärksamme noterar ett krigsfartyg vid horisonten på det andra fotot, ett fartyg som är på väg ut ur Östersjön, påminnande oss om att fredens hav blott är en chimär.
Jag tänker på en annan sak angående uttrycket ”Skövdemaffian”.
Det sitter bortåt 400 anställda i Regionens hus nere vid Skövde C. Utöver att tära på sjukvårdens resurser jobbar en del av byråkraterna med att försämra för de bortåt 100.000 som bor utmed Kinnekullebanan. Enligt ett beslut skall alla dikttåg till Göteborg bort om några år. Det blir byte i Herrljunga. Men Skövde kommer då att ha cirka 45 direkttåg i varje riktning mellan Göteborg och Skövde…
Vad är det för maffiafasoner? Var inte en viktig tanke med Regionen att den skulle hänga ihop rent geografiskt?
Således handlar detta om ett kolossalt stort svek!!! Ett oförlåtligt sådant.
Om soldaten Carl Johan Stackell finns det många historier. Han föddes (liksom min mormors far) i Grevbäck och blev soldat i Stackeryds soldattorp nr 814 av Kåkinds kompani, Skaraborgs regemente.
Han visade sig vara en duglig soldat, och utsågs till vicekorpral. En dag står han vakt vid krutförrådet på Axevalla hed och uppmanar de andra soldaterna som står ett stycke bort vid väggen och pratar och röker. ”I får ente röka här, hele kåken kan fara i lufta å då får jag skället”.
Alla vill höra vad sockenbarnet som blev akademiledamot har att säga.
Harry Martinson uttalar sig om televisionen, om tekniken och om den framväxande – förhatliga – bilismen. ”Jag tror att människor laborerar för mycket och tänker för lite”.
Han uttrycker en olust inför tidens kommersialism, kotteri och kulturliv, och efterfrågar mer av meditation.
Nu har ”Skövdemaffian” slagit till igen. Sjukvårdsbyråkrafterna har haft sammanträde och föreslår nu helt fräckt att akutsjukvården skall bort från Lidköping, inte bara i sommar – utan för gott.
Men det finns ett drastiskt förslag som kan torde kunna få horderna av sjukvårdsbyråkrater att braga av oro: Låt en stitelse, typ Bräcke diakoni, ta över driften av sjukhuset i Lidköping.
En sådan stiftelse saknar vinstintresse och skulle kunna driva sjukhuset på ett patientorienterat, effektivt och byråktati-minimerat sätt.
Vad säger lidköpingspolitikerna om förslaget? Tänker de agera innan den opålitliga ”Skatten” har beslutat att gå på koncernkontorets förslag?
200 ryska desertörer ingick i pionjärkompaniet vid bygget av Göta Kanal (enligt Fornminnesföreningens Tidskrift 2011 – 2012). Desertörerna fanns i landet efter kriget mot Ryssland 1808 – 1809.
För desertörerna var det absolut förbjudet att beblanda sig med folk från bygden. Men studerar man kyrkböckerna finner man många ryska namn bland fäder till nyfödda. Även vigselböcker från socknar utmed kanalen visar att ryska desertörer var ett eftertraktat villebråd bland kvinnor.
För sluss- och brobyggen anställdes yrkesskickliga engelsmän. Detta bidrog till att det engelska språket spred sig utmed hela kanalens sträckning. I många soldattorp runt om i landet får man förmoda att när till kanalbygget utkommenderade soldater återvände hem kunde de säga några fraser på utrikiska.
Idag har min läsning av Fornminnesföreningens tidskrift 2011 – 2012 varit fokuserad på Karlsborg:
Bl.a. kan man läsa om Karlsborgs radiostation som togs i drift 1917. De båda 210 meter höga masterna sågs långväga omkring och den starka sändaren hördes över hela Europa, vilket gav den smeknamnet Europas väckarklocka. Masterna fälldes 2001.
På Hästboudd (nuvarande Äspenästet) tillverkades spårljusammunition. Risken för förödande explosioner togs på största allvar. Statisk elektricitet och all slags gnistbildning är ammunitionsbranschens fiende nummer ett. Belysningen var inklädd i särskilda behållare, hela interiören var jordad med ett särskilt jordledningssystem och all personal bar antistatiska skor.
Bloggaren vill tillägga att när området hette Hästboudd och ammunitionstillverkningen var igång omgavs byggnaderna av skog. Nu sedan tillverkningen har upphört och namnbyte har skett (till Äspenäset) ser det ut som om allt krutet har detonerat. All skog är utplånad.
Istället byggs där lyxiga kåkar, den ena makabrare, vräkigare, vulgärare och smaklösare än den andra.
Det är ingen vacker syn som möter Karlsborgsresenären. Rena dårskapen faktiskt. Det är så fult så det kan skrämma hästar i sken.
När skall de vakna, våra beslutsfattare?? Vi måste ju göra vår planet grönare, inte tvärtom.
Bengt Rahms blogg 