Att den uppmaningen hörsammas är jätteviktigt.
Men ingen skall inbilla sig att våtmarkerna vinner på att halvgalna aktivister rusar upp på landets scener, bärande plakat som det på fotot:

Fotat av bloggare Bengt i Gamla Stan i maj 2022.
Att den uppmaningen hörsammas är jätteviktigt.
Men ingen skall inbilla sig att våtmarkerna vinner på att halvgalna aktivister rusar upp på landets scener, bärande plakat som det på fotot:

Fotat av bloggare Bengt i Gamla Stan i maj 2022.
Dan Backman på SvD hyllar salongen:
https://www.svd.se/a/q1QL01/fangslande-konst-vidgar-vyer-pa-varsalongen
Hunden Mårtens hemsläpade handskar har blivit den bästa installationen på årets Vårsalong. Här ryms även melankoliska naturstudier och progg-referenser.
89-åriga Per Torvald är äldst, hans känsligt snidade fåglar – rödhake, nötväcka och hackspett – utgör härliga exempel på den sorts okomplicerat traditionella konst Backman gärna ser på vårsalongerna.
Dan Backman hittar också verk som medvetet eller omedvetet refererar till proggig sjuttiotalskonst. Både Erika Hellmans målning ”Bodens lasarett” och Jonas Beckmans nattbild från Rågsved ekar av Kalle Berggrens naivistiska realism. Deppigt men härligt.
Bäst enligt Backman är ändå hunden Mårtens på promenader funna och hemsläpade handskar. Presenterade i en glasmonter har det blivit en gullig installation, samtidigt som den utgör en kommentar till det eviga spörsmålet rörande vad som är konst och vad som inte är konst.
Alla medverkande konstnärer (de kan medverka med flera konstverk än som visas här):
https://liljevalchs.se/kalender/varsalongen2023/
Men en dysterkvist på DN dissar salongen:
https://www.dn.se/kultur/vemodig-standardrekvisita-pa-varsalongen/
Ur Makt & Prakt: Hästen likne en gädda, med sitt breda hufvud; en ål, med sin prydliga längd; en orm, med sin högburna hals; ett lejon, med sin breda bringa; en kvinna, med sin runda och fylliga bakdel; en katt, med sitt snabba lopp. (Olaus Magnus år 1555).
Man värdesatte hästar med stor bakdel eftersom man ville att hästen skulle kunna vända på en femöring!
Ston ville man helst inte ha vid rytteriet. Kanske berodde det på att ston ofta sägs ha en stor portion egna åsikter? Under medeltiden användes ston mest av kvinnor och präster!
Det är bara att hålla med Lena Andersson.
OS hör hemma på museum. De olympiska spelens epok är över.

Läs Lena Anderssons ”idrottsledare” i sin helhet:
https://www.svd.se/a/AP0bGz/lena-andersson-os-hor-hemma-pa-museum
”Världen kan inte bara fyllas på, somligt måste också upphöra. Helst sker det naturligt, när fenomenen fått något så uppenbart bedagat över sig att de inte utövar samma lockelse.
Olympiska spelen hör numera dit. Deras epok är över. Tecknen på att strålglansen har mattats är många. Det senaste är att arrangör saknas till vinter-OS 2030.”
”Olympiska spel är från början till slut tillägnade amatöridrotten, och dör med den. Länge fick enbart amatörer tävla i OS. Det var det finaste man kunde göra och enda gången hela världens amatöridrottare fick mötas. Den som började sälja sina prestationer för pengar var inte längre olympier.”
”För aristokraten var det vulgärt att tävla för pengar, för arbetaren osolidariskt.”
”OS-tanken fick sin klarhet och kraft av att ställas i motsättning till två fiender, penningen och kriget. Renhårigheten i kampen var sin egen belöning, långt finare än den monetära. Samtidigt omdirigerades den mänskliga stridslystnaden från grymheten på slagfältet till frivillig tävlan under rättvisa regler.”
Inlägget nedan skrevs ett år in i pandemin, när hallbyggandet hade börjat anta hysteriska proportioner.
Pga väglaget valde vi idag bussen för att ta oss till Kurorten i Lundsbrunn. Och det funkade hur bra som helst.

Salladstallriken var magnifik, precis som Viltwallenbergarna med kantarellsås, sockerstekt potatis och rårörda lingon!!

En kompis har varit i kontakt med Jönköpings läns museum för att få tips om litteratur som avhandlar Visingsborgs grevskap.
Både han och jag har starka genetiska rötter i grevskapet. Hälften av mina gener kommer därifrån, och kompisen har ännu starkare koppling till grevskapet.
Idag damp den ned genom brevlådan, boken som Jönköpings läns museum tipsade om:


Medierapporteringen kring Löfvings eventuella tjänstefel har varit omfattande. Finns det ett samband mellan rapporteringen och hans död? Det vet vi inte. Men det hindrar inte att vi i medierna skärskådar våra publiceringar och våra publicistiska beslut en gång till.
Har Mats Löfving skadats av rapporteringen, har han lidit publicitetsskada, som det heter med medieetisk terminologi? Tveklöst ja! Hans förmåga att sköta sitt jobb har ifrågasatts och delar av hans privatliv har exponerats för allmänheten.
Läs hela artikeln: https://www.svd.se/a/KnGzJE/manga-fragor-men-fa-tvarsakra-svar
Nu har även pappan bekräftats vara smittad.
WHO oroar sig:
https://medicalxpress.com/news/2023-02-bird-flu-situation-girl-death.html
Science oroar sig:
En kompis lyssnade på Radio Skaraborg och psykiatrikern Håkan Andersson idag (tänk om Mats Löfwing hade kunnat göra sammalunda).
Inslaget handlade om hur man ska förhålla sig till alla ledsamheter som kan drabba oss alla. Håkans ord om situationen: ”När det är skit med hela bagerit”.

Budskap: ”Om man tar en dag i sänder kommer man för det mesta ut levande i andra ändan”.