På huppegupptäcksfärd

Inte med Robert Broberg, utan med undertecknad.

Att det fanns behov av att lägga nya asfalt på Gamla Läckövägen håller troligen de flesta med om.

Men det blev inte så bra.

Höjden på fartguppen har inte på långa vägar hållit Skara- eller Falköpingsstandard. I de kommunerna värnar man verkligen om de oskyddade trafikanterna. Efter asfalteringen av Gamla Läckövägen har guppandet i stort sett upphört. Det är bara att ösa på.

Asfalten i mittsektionen är ännu inte ditlagd, något som gör att det faktiskt kan guppa till inne i bilen. Och sådana hemskheter behöver kommunen tydligen varna för:


Dessvärre har nivåskillnaden mellan gatan och gång- och cykelvägen näst intill försvunnit. Bortfräsandet av gammal asfalt gjordes nämligen på ett halvhjärtat sätt. Motorfordon riskerar nu att hamna där de inte hör hemma. Fotgängare och cyklister lever således farligt i Lidköping.

Kloster med skyddsvakt

Det är Maria (där i bakgrunden) som alltid gör de oerhört goda mackorna på Klostret, (på bröd som Linus har bakat). Och råvarorna är förstklassiga, som Wrångelbäcksosten från Almnäs Bruk, beläget utanför Hjo.

Bland cafégästerna fanns två militära skyddsvakter, fullt utrustade med skjutvapen.

Att det inte var de som hade skjutit det rökta rådjur vi fick på mackorna kan vi vara rätt säkra på. Men vi undrade allt vad de hade siktet inställt på. Måhända att de bevakade radaranläggningarna uppe på Högkullen.

Inte långt därifrån ligger Österplana kyrka, den som munkar från rysk-ortodoxa kyrkan ville köpa för några år sedan. Och det vet ju alla att den kyrkan är djupt allierad med den fasansfulla Putinregimen.

I och med att affären inte gick i lås smyger det med all sannolikhet inte omkring några ryska munkar uppe på Högkullen, men det finns säkert andra typer som går Putins ärenden. Dock inga sådana från Café på Klostret😊

Utan kultur försmäktar vi

”Bygdedjuret” är en memoarliknande roman, skriven i tredje person och som skildrar den blivande författaren och journalisten Sven Olov Karlssons uppväxt på en gård utanför Norberg, och hans väg till ett vuxet, skrivande liv.

Begreppet och romantiteln ”Bygdedjuret” är ett slags samlingsbegrepp för allt det negativa med livet på landsbygden och som människor införlivar i sina medvetanden, en lantlig motsvarighet till Jantelagen.

Enligt Therese Eriksson på SvD Kultur är det en fantastisk roman.

https://www.svd.se/a/jQO60L/recension-bygdedjuret-av-sven-olov-karlsson

Konstafton ämnar vi såklart besöka. Bygdens konstnärer går nämligen inte av för hackor!

Rabatt-resa

Inga bistra tider för den som handlar i Bistron

Kaffet gratis, halva priset för kladdkakan, likaså för lax-wrapen

Gränsen är passerad

Några tågkilometer efter Bankeryds station passerade vi gränsen.

Men vi såg inga murar och inga vakttorn.

De Små landens folk vill inte mucka gräl med västgötarna (icke heller vice versa) – inte för allt smör i Småland😊.

Öga för öga, tand för tand är inget som praktiseras här uppe i Norden.

Även skräpkonst har något viktigt att förmedla

I en utställning på Hässleholms Kulturhus fångar Mats Lindh det förbigångna materialet, det som rent av har setts som skräp av konstnären.

Och ungefär så här kan det se ut (till höger på målningen) när en underhuggare till skräckfiguren Elon Musk har tillåtits bruka Northvåld på jungfruelig Norrlandsnatur.