Vi lever i farliga tider. Ryssen kan hitta på precis vad som helst.
Tidigt i morse blev hela vår kommun totalt mörklagd.
Och när jag kikade ut genom fönstret tindrade Cassiopeja på stjärnhimlen. Inte så lätt att upptäcka när staden är fylld av ljuskällor.
Som väl är har vi en vevbar beredskapslampa. Eftersom den redan var laddad kunde vi skippa vevandet i morse
Men någon egen härd har vi inte och elementen blev snabbt kalla. WiFi slogs ut och det var i stort sett omöjligt att få fram någon vettig information om vad som låg bakom strömavbrottet.
Vi är morgonpigga så kaffet var redan kokt och inmundigat.
Men det är säkrast att fylla på spritförrådet – det till stormköket.
Nästa gång kan det vara skarpt läge. Då lär inte strömmen vara tillbaka efter två timmar. Fråga ukrainarna. Det vet!!
Julfika i Stenhammar. Ungdomarna från Skåne säger plötsligt ”six seven”, och vevar med armarna. Farfar fattar inget. Och tomten skulle ju komma redan vid fyratiden. 😇🤶🏻🎄
Uttrycket 6–7 har blivit en viral meme bland ungdomar. Den går ut på att man på engelska säger ”six seven” samtidigt som man gör en gest med händerna upp och ner. Den ropas ut på fotbollsmatcher i matchminut 67 och lärare vittnar om hur det skriks ut i klassrum när läraren säger något som kan kopplas till siffran 67.
Ursprunget har enligt flera amerikanska medier sitt ursprung i den amerikanska rapparen Skrillas låt ”Doot Doot (67)” som släpptes 2024. Låten började användas i videos med höjdpunkter från basketspelaren LaMelo Ball som är 6 fot och 7 tum lång (201 centimeter). Att smyga in de två siffrorna 6 och 7 blev ett internskämt bland basketspelare.
Betydelsen av uttrycket är dock oklart. Det mesta tyder på att det mer används som ett internskämt bland unga. Något som de kan säga i en grupp och lämna äldre och ovetandes förvirrade.
Vissa menar att det betyder ungefär ”sådär”, ”kanske si, kanske så” eller ”meh”. Men det som kanske bäst kännetecknar uttrycket, är att det inte har någon betydelse.
”Jag har varit lärare i 20 år och jag har upplevt alla typer av slang, men inget har gjort mig så galen som det här”, säger Adria Laplander från Michigan
Boken är alldeles ny, den om konstnärinnan Edna Cers. Hon föddes i Hongkong, växte upp i Vancouver, studerade på Valand – för att så småningom hamna i Sörbo, strax utanför Lundsbrunn.
Det sämsta man kan göra är att ta del av innehållet i TV4:as ”Efter fem”.
Programmet inleds med 5 – 10 minuters intensivt flamsande, för att sedan efterföljas av synnerligen dystra nyheter (särskilt då om Trump). Det är som att programledarna, med forcerade röster, antyder att slutet är nära.
Det är inte mycket bättre med radions nyhetssändningar, inte heller SVT:s.
I morse provade jag med ”lokala” nyheter från Radio Skaraborg. På tjugo minuter hade kanalen två inslag om dåren i Vita Huset!!! Jag som har trott att Skaraborg inte sträcker sig längre västerut än till Grästorp.
Men räddning finnes!! Ratta in ”Radio Lidköping”, på 93,8 MHz. Där härskar en stillhet som framkallar harmoni hos lyssnaren.
Den som så önskar kan skruva ned ljudet om det dyker upp en andakt – eller något töntigt reklaminslag.
Undertecknad står som garant, för att du slipper höra den motbjudande röst som tillhör Donald Trump.
Undrar om Jan Björklund vet vad han ger sig in på, nu när han som riksmarskalk hamnar i ett moraliskt och juridiskt skymningsland.
Skall han ”leva upp till” den ugandiske diktatorn Idi Amins bevingade ord: ”En hund som har ett ben i munnen kan inte bitas.”
Kungahusets utomrättsliga förutsättningar är inte förenliga med en demokratisk rättsstats principer, och hur Jan Björklund som excellens ska förhålla sig till denna illiberala ordning återstår att se.
Risken finns att han glider in i det Vilhelm Moberg kallade ”hovmannamentalitet: Denna beskäftighet hos människor, som i varje situation är beredda att stå sin härskare till tjänst”.
De nya hoten mot vår intelligens uppstår kuriöst nog i stadsmiljö. Digitaliseringen är förstås en av de huvudmisstänkta. En hypotes: AI pajar våra hjärnor. En enkät gjord av Microsoft och Carnegie Mellon University indikerar att anställda som använder AI i sina arbetsuppgifter urholkar sin förmåga att tänka kritiskt.
Multitasking är en annan tänkbar bov. Egenskapen upphöjs ofta till dygd, särskilt i städerna, men erövrandet av denna spetskompetens kommer till en kostnad. Multitaskinggör oss sämre på att fokusera på det enskilda. Splittrade och otåliga. Särskilt dåliga nyheter för stadsbor som lever och verkar i en ”snabbrörlig och dynamisk miljö”.
Kroppsligt förfall i storstaden i all ära (livet i Stockholm är så väldigt okroppsligt, som att sitta på krogen, sitta vid skrivbordet, sitta i soffan och beställa hem mat…), men artikelförfattaren är mest rädd för brain rot, den bristande skärpa och uppmärksamhetsförmåga som orsakas av doomscrollande och telefonspelande.
Någonstans anar nog vi stadsbor att det håller på att gå åt skogen. Begrunda bara alla appar med regn-, vind- och skogsljud. Vi söker oss tillbaka till skogen, om än indirekt.
Aktiviteten i amygdala, den del av hjärnan som sköter stresshanteringen, minskar drastiskt i samband med skogsvistelser. Negativa känslor som stress och oro avtar, medan positiva diton triggas. Serotoninet frigörs, kortisolen minskar.
Skogen är ett effektivt motgift mot stadslivets åverkan. Trubbiga sinnen slipas skarpa, koncentrationsförmågan repareras.
Psykologen Marc Berman och två forskarkollegor har visat att 50 minuters skogspromenad förbättrar vår förmåga att fokusera med 20 procent.
Cecilia Stenfors, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet, forskar om hur naturliga och urbana miljöer påverkar saker som kognition, återhämtning, känsloläge, stress och mående.
En japansk studie indikerar att en dag i skogen stärker immunförsvaret med så mycket som 40 procent – och då varar effekten i flera veckor. Man behöver inte ens bada för att gynnas, en snabbdusch bland träden räcker.
Enligt henne beror naturens positiva inverkan på att den är ”milt fascinerande och fångar vår uppmärksamhet, men samtidigt låter krävande kognitiva processer vila och återhämtas”.
Vi hann inte ut i skogen igår (men vi bor nästa i en sådan, mitt emellan Rävberget och Villa Giacominaparken).
Majlis med föräldrar var här på ”strax-före-jul-fika”. Och då var granen på plats. Den är givetvis äkta, men eftersom det handlar om en Kungsgran (inhandlad på Jem o Fix) luktar den inte granskog. Vi får trösta oss med att det påstås att den inte barrar😊
Vi får hoppas att granen bidrar till att minska på julstressen!!
Det här gänget, som har tagit sin tillflykt till granens undersida, tycks hur som helst må riktigt gott.
Bengt Rahms blogg 