Illröda rötter

Under första halvan av 1960-talet brukade jag tillbringa ett par sommarveckor tillsammans med barndomskompisen Gunnar i hans föräldrars sommarstuga, belägen mellan Ammenäs och Röd Grohed.

Inte visste jag då att jag har rötter där i närheten, i Haljersröd norr om Resteröd.

Det var Kierstin Tollesdotter och hennes föräldrar som var komna därifrån.


Och Kierstin var min farfars farfars farfars mor!

Det efterkrigstida folkhemmet

”Radikalism och avantgarde” består av 24 essäer som ur skilda perspektiv belyser utvecklingen i Sverige mellan 1947 och 1967. Här yttrar sig experter både sakligt och personligt om Hasseåtage, bordsskick, psykiatri, rasism, arkitektur, kriminalvård och biståndspolitik. För att bara nämna några ämnen som visar på spännvidden i detta ambitiösa projekt.

Tidningsdöden härjar i Lidköping

Och den stora tidningen på orten ger inte ut något mer nummer den här veckan. När det är helg på en fredag bör väl en tredagarstidning rimligtvis komma ut på torsdagen. Så icke NLT.

Jag inbillar mig att Skaraborgs Läns Tidning, Falköpings Tidning, Skövde Nyheter och Västgötabladet fick en bättre ägare när Bonnier News tog över ruljangsen. NWT-gruppen (som knep åt sig NLT) verkar inte vara någon större hit.

Och hur kunde de gamla ägarna till NLT sälja sin liberala tidning till värsta högerpressen??

Vi kanske inte har sett slutet på tidningsdöden här på orten.

Fornminnen

Idag damp den ned i brevlådan, Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift 2021 – 2022.

Bland annat avhandlas tillkomsten av Fornbyn i lärdomsstadens Skara:

Ett annat kapitel ägnar sig åt Spanska sjukan och hur den drabbade patienter och personal på det nyinvigda Sanatoriet på Stora Ekeberg:

Den andra vågen var betydligt allvarligare än den första, vilket förklaras av mutationer hos viruset (på den tiden var virus ett okänt begrepp).
Den andra vågens aggressiva sjukdomsförlopp innebar att de djupa luftvägarna kunde utsättas för direkta virusangrepp med snabb utveckling av ödem och inre blödningar i lungvävnaden, ledande till hypoxi – och vid fortsatt sjukdomsutveckling till cyanos. Vid spanska sjukan var denna cyanos ofta lilafärgad (heliotrop cyanos) vilket var ett mycket ogynnsamt sjukdomstecken med ofta snabb död.
En stor utmaning var även de sekundära, bakteriella bronkopneumonierna – inte sällan förenade med empyem.

Skjut svinen!

DN om boken: Det är oemotståndligt gammaldags med den nytillträdde viltvårdaren Aron som smyger i skogen om nätterna, och som ser en del genom sin arbetsgivares upplysta fönster. Säteriets ägare beter sig märkligt mot den unga kvinnliga assistenten, medan hans allt sjukare fru sitter hjälplös i sin rullstol. En bra berättelse med många infallsvinklar och trovärdiga brott. Polisstudenten Sanja är inte den enda som har svårt att hålla sig på rätt sida om lagen.

Varför sups det så in i bomben i svenska deckare??

För närvarande sträcker sig den litterära orkar bara till svenska deckare.
Men varför dricker de medverkande så himla mycket alkohol?

Om alkoholorgierna ger en hint om verkligheten är situationen verkligen alarmerande.

Svenska folket har uppenbara svårigheter med att ägna sig åt självständigt tänkande. Men att agera härmapor, det är folk ena riktiga baddare på!!

Den som gav sig ut för att springa för 100 år sedan betraktades som mentalt rubbad

För 150 år sedan fanns ingen etablerad kultur för löpning i norra Europa och den som fick för sig att börja springa i skogen löpte risk att betraktas som galen. Så sent som i början av 1900-talet hade de löpande finska bröderna Kolehmainen känt sig tvungna att springa iförda ytterrockar av rädsla för att någon i hemorten annars skulle tro att de rymt från det lokala mentalsjukhuset. Situationen i Sverige var likartad. En bra bit in på 1900-talets mitt var motionslöpning fortfarande ett mer eller mindre okänt fenomen.

https://www.svd.se/a/WRmQAr/sa-blev-svenskarna-ett-joggande-folk

Det var inte enbart det gamla lokalsamhällets misstänksamhet mot avvikande beteenden som stått i vägen för löparintresset. Fram till andra världskriget bjöd den välorganiserade linggymnastiken också starkt motstånd.

Linggymnastiken betonade estetik och harmoni. Dess rörelseschema utformades för att skapa symmetriska kroppar och gymnasterna såg med stor misstänksamhet på aktiviteter som innebar ensidig träning eller extrem fysisk ansträngning.

Tankar tänkta på Furuhäll

Igår var det tre år sedan nyheten kom om en ny typ av lunginflammation, från Wuhan i Kina.

Men de svenska myndigheterna tyckte att det som skulle bekämpas var alarmismen, inte det virus som snart skulle ge upphov till en dödlig pandemi.

I nästan tre år lyckades vi båda hålla viruset stången. Men sedan var det klippt. Att vi klarade oss så länge berodde givetvis mycket på ren tur, men att vi tog viruset på allvar från allra första stund lär säkert ha haft viss betydelse för det senkomna insjuknandet.

Tio dagar efter symtomdebuten lyckades jag ta mig till Furuhäll. Och att ha Kinnekulle i fokus är faktiskt folkhälsa, när den är som allra bäst.

Men det där med vinterbad får alarmklockorna att ringa. Precis som med covid är sådant inget vidare för den stackars kroppen.