Man vill givetvis inte att ens eget hem skall förmedla hotellkänsla

”Ett ord som saknats i nyords-listan under flera år är ”hotellkänsla”. Det har använts för att marknadsföra konsumtion av allt från gardiner, kuddar, doftljus och tvål för 800 kronor. Allt du kan köpa till hemmet har gått att sälja med hotellkänsla.”

Till artikeln i GP:

https://www.gp.se/kultur/kultur/medelklassens-hotellkänsla-hemma-ekar-av-ensamhet-1.90873937

Det som utmärker hotell är ju det opersonliga. Och vem vill vara en främling i sitt eget hem? Dvs vara ”Gäst hos verkligheten”, som titeln på Pär Lagerqvists klassiska barndomsskildring.

I ett levande hem vill man omges av konst, fotografier, böcker, mängder med blommor och möbler (och andra ting) som har gått i arv.

Att kika in på Hemnet kan likna en mardröm, framförallt om ägaren har lagt tid och möda på att skapa just hotellkänsla.

Det finns all anledning att frukta fruktos, men inte den från fruktskålen

”De flesta känner nog till att för mycket alkohol kan skada levern. Men det är kanske inte lika känt att även socker i form av fruktos kan vara dåligt för levern. Överskott av fruktos omvandlas till fett och lagras i levern, vilket kan orsaka fettlever. Det bildas också fetter som kallas triglycerider, som går ut i blodet och lagras i fettceller. Detta är kopplat till bukfetma och typ 2-diabetes. Men då talar vi om fruktos från till exempel godis och läsk – och inte från de små mängder som finns i frukt”

Till artikeln i DN: https://www.dn.se/sverige/sa-paverkas-din-halsa-av-socker/

Forskning&Framsteg ger oss mer fakta:

https://fof.se/artikel/2013/1/at-frukt-men-undvik-fruktsocker/

Även om fruktos kallas för fruktsocker, ska man inte tro att det kommer från frukt. Det finns sällan stora mängder fruktos i frukt. Äter du 500 gram frukt, får du bara i dig några tiotal gram fruktos. Denna lilla mängd kan kroppen hantera – den är inte farlig. 

Vår största källa till fruktos är vanligt vitt socker, som består av en del glukos och en del fruktos. När vi under 1800-talet lärde oss att framställa socker från sockerbetor, blev socker plötsligt tillgängligt i mycket större mängder. Aldrig någonsin tidigare under människans utveckling har vi ätit så mycket socker. Kroppen är inte anpassad för att hantera det. Ett stort problem är fruktosen. Under senare tid har industrin dessutom börjat tillverka sötningsmedel som fruktos-glukossirap och ren fruktos. Stärkelse spjälkas till glukos, varpå en del av glukosen omvandlas till fruktos med hjälp av enzymer. För livsmedelsindustrin har sirapen två fördelar jämfört med vitt socker: den är billigare och något sötare. Sirap är därför en vanlig ingrediens i till exempel godis och glass.

Fem normalstora smågodisbitar innehåller minst lika mycket fruktos som 500 gram frukt. Normalt köper vi inte fem smågodis­bitar, utan snarare 300–400 gram!!!

Foto Wikipedia

Mieko Kawakamis prosa för tankarna till Haruki Murakami

Nina Wähäs ”Testamente” var grymt bra. Nu väntar en läsning som sägs vara ett rent nöje.

”Trots ett närmast tegelstenstjockt format är detta ingen tung läsning, tvärtom: ”Bröst och ägg” är ett rent nöje från början till slut. Det flödande och levande språket bidrar till att svepa läsaren med sig, och även om intrigen inte följer särskilt många av de konventionella reglerna så rymmer den hela tiden en stark framåtrörelse.”

https://www.svd.se/a/JQrPqm/ett-rent-noje-fran-borjan-till-slut


Innan insomnandet brukar det bli några dagboksanteckningar, som grädde på moset!


https://www.bokus.com/bok/9789151999753/wilhelms-dagbok-anteckningar-om-manniskor-djur-och-natur-vid-1800-talets-mitt/

En asteroid, stor som en minibuss, passerar Jorden inatt – på minmalt avstånd

En asteroid, som upptäcktes förra veckan, väntas passera jorden i natt på ett nära avstånd. Såpass nära att den kommer att vara närmare jorden än somliga av de satelliter som människan skickat ut i omloppsbana. 

https://www.gp.se/nyheter/världen/asteroid-passerar-jorden-närmare-än-flera-satelliter-1.90822818

Vi får hoppas att den håller avståndet.

Gartman Blom är ”inte redo”. Sotdöd hotar lidköpingsbygden.

Lidköping har ”begåvats med” ett kommunalråd som inte är redo.
Hon anser sig inte mogen nog att sätta sig i det för Lidköpings utveckling så betydelsefulla Skaraborgs kommunalförbund.

Hur gick det till? Hur kunde en så djupt okvalificerad person hamna på posten som kommunalråd???


Det bådar inte gott när kommunalförbundet fr.o.m. 2023 saknar en ledande politiker från Lidköpings kommun. Risken är uppenbar att Skövdemaffian roffar åt sig ännu mer makt, och därmed risker vår del av länet i förlängningen att drabbas av sotdöden.

Den ende i den borgerliga majoriteten som har förmåga att klara uppgiften som heltidsarvoderat kommunalråd i Lidköping torde vara liberalen Pär Johnson.

1890 och 1924

Idag skulle min far och även min farfar ha fyllt år.
Deras födelseår framgår av rubriken till inlägget.

Jag är inte helt säkert om det är farfar Gunnar som sitter bredvid sin son på det här fotot. Men de båda verkar ha en fin relation.


Fotot här nedan måste ha tagits omkring 2010.
Min far sitter i uterummet på villan uppe på Mössebergssluttningen.

Vad sägs om skarpfärs till middag

Våra matideal måste vara flexibla för att fungera som krockkudde för den egna ekonomin. Vid dåliga tider drar vi åt svångremmen. Sedan släpps den åter ut när det blir bra igen.

Hämtat ur morgondagens Under Strecket

https://www.svd.se/a/wARQLP/krisen-forandrar-vart-atande-i-grunden

Under beredskapstidens tuffaste ransonering, 1942–43, skapades ett nytt proteinlivsmedel kallat skarpfärs. Det var kokt och mald skarpsill på konservburk, då sillen fanns i rikligare tillgång. Sillfärsen blandades sedan i hemmen med mosad potatis och stektes till ”läckra skarpbullar”, som det kunde heta i tidningsannonserna från tiden.

Trendordet 2023 är återhållsamhet. Alla sparar, även de som inte behöver. Deppigheten för med sig hemlagat och inövade rätter gjorda på budgetråvaror.

Ett grötmål eller brödmål med varma smörgåsar kan ersätta kvällsmiddagen!

Staten som trädgårdsmästare

När stambanorna byggdes i Sverige var det också ett trädgårdsprojekt i stor skala. De nya stationerna fick parker, köksträdgårdar och långa häckar sattes upp längs med rälsen. En ny avhandling från Göteborgs universitet berättar både hur detta kom sig samt ger förklaringar på varför nästan alla planteringar är försvunna i dag.

https://www.jarnvagsnyheter.se/20230125/14261/i-jarnvagens-spar-var-staten-tradgardsmastare


https://digitaltmuseum.se/011014494371/enligt-bengt-lundins-noteringar-ljungskile-jarnvagsstation-sjosidan

Avhandlingen:

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/74044