På sidan 74 i Kjell Westös roman Hägring 38 dyker den eldfängde Paasikivi upp

”Genom sina kontakter på legationen hade Thune skaffat sig audiens hos det nya, enligt samstämmiga uppgifter eldfängda sändebudet Paasikivi. Han skulle intervjua Paasikivi om den europeiska situationen för en utrikespolitisk översikt som chefredaktör Valros beställt för Svenska Pressen.”

Det torde röra sig om Juho Kusti Paasikivi, statsminister i Finland 1944 – 1946 och därefter president fram till 1956.

Juho Kusti var Joakim Paasikivis farfars far.

Floran på Blomberg

Så här års har man inte mycket glädje av Ursings Fältflora uppe på Blomberg. Men skyltfloran är minst sagt diger. Och de som är ute och cyklar anmodas att läsa noga på skyltarna. Trampar genom Västerplana Storäng gör man nämligen inte ostraffat.

Var är muskedundret?

Det verkar som att Musk har hittat på något som påverkar min blogg negativt.

Förstår jag det hela rätt kommer inte hela bloggen att raderas den 18:e januari, men eventuella prenumeranter kommer inte att informeras via e-mail när nya inlägg presenteras:



Givetvis blir man upprörd när något sådant här inträffar, och det är inte utan att man får en viss förståelse för vad Rojavakommittéerna hittar på.

Twitterägaren lär ju anordna rymdfärder. En enkelresa i riktning Lyrans stjärnbild (för Gondolderägaren) skulle definitivt förbättra livet för flertalet människor här nere på Jorden.

En turkisk fähund

Yttrandefriheten i en demokrati gör att vi utan att straffas kan snickra ihop rondellhundar/skriva Satansverser/ alternativt hänga upp en docka föreställande en turkisk fähund.

https://www.dn.se/sverige/expert-kristersson-gar-pa-tok-for-langt/

Man kan också undra vad det är för ena eländiga jyckar vi har till statsminister och talman som inte ställer upp för våra demokratiska rättigheter.

Att fjäska för en så hemsk figur som Erdogan är faktiskt otillbörligt

Om torvmossar i litteraturen

I boken Vattenland ägnas ett kapitel åt Vattnet i litteraturen, med fokus på myrarna och dess torvtäkter.

Sara Lidman skriver i Hjortronlandet om det hårda slitet på de bottenlösa flarkmyrarna. Myrarna dikades inte bara för att få slåtterängar och betesmarker. Torven kom att användas som torvströ i ladugårdarna, och givetvis som bränsle. Men torven skulle få ytterligare ett användningsområde. Kourinen i torvströt användes för att få fram salpeterkristaller (genom kokning). Av salpetern tillverkades krut.

Vilhelm Moberg växte upp bland Smålands stora mossar. En torvströfabrik kom att byggas i hans hemtrakter i Moshult i Algutsboda socken. Han slet ont på Strängshults mosse i 15-årsåldern.

Den föräldralöse Harry Martinsson hamnade i de tidiga tonåren i trakten av Älmhult. Han var bara 15 år när han klev ut på Vakö myr, för att kupa torv. Första världskrigets brist på kol gjorde att torvtäkterna fick ett uppsving. Men det var inte bara mossen som bjöd motstånd. Det gjorde även bromsplågan.

Även Olof Lagercrantz är uppväxt med myren. Hans far hade fått för sig att torven skulle kunna ersätta brun- och stenkol.

Familjens liv överskuggades under de första 16 åren av Olofs liv av det stora torvbolaget, Rogestorps Torvströfabrik, belägen invid Mönarps mosse sydväst om Falköping. Men för familjen slutade torvföretaget i en ekonomisk katastrof. I Fågelropet ur dimman skriver Olof Lagercrantz om uppbrottet: ”Det var höst när vi bröt upp, för att aldrig återvända…”

Dikter från mossen

Bara några kilometer från Olof Lagercrantz Rogestorp ligger Kvarnegården, det stora lantbruk som min morbror Ivar och hans Rut kom att driva. Och där kom jag i kontakt med torv någon gång i början av 1960-talet. Torv var staplat för torkning, alldeles utanför boningshuset. Men jag har inget minne av att jag deltog i hanteringen av torven.

Här ser vi ett foto från Kvarnegården, möjligen taget 1964. Till vänster sitter morbror Ivar, skymd bakom mig anas min mor, till höger min kusin Uno och min ”giftasmoster” Rut. Min bror Stig lär ha varit fotograf.

Kokekaffe bjöds, men något salpetersjudande lär inte ha förekommit:


Om salpetersjudare: https://www.hembygd.se/marback/saltpetersjudare

Falköping 1995-05-05 (och ett sidospår som leder tillbaka till 1963-12-13

Den här filmsnutten (om Jönköping) inleds i Falköping. Senare samma år kommer den stora ombyggnaden av personbangården i Falköping att påbörjas, den som bl.a. gör att tåg kan passera stationen i 180 km/h, mot tidigare 80 km/h.

Ett sidospår: Idag är det fredagen den 13:e. Alla falköpingsbor (med några år på nacken) minns den stora branden på Torget fredagen den 13:e december 1963, då hela Veramagasinet blev lågornas rov:

https://digitaltmuseum.se/0210111646592/efter-branden-i-vera-magasinet-1963

Ett rymdäventyr – i Skara!


https://bokaventyret.skara.se/om-bokaventyret/pa-gang/space.html

Lördagen den 10 december kl 11:00 är det invigning av SPACE utställningen på Bokäventyret i Skara.

Utställningen kommer att vara mellan den 10 december – 31 mars och den ingår i inträdet till Bokäventyret och följer samma öppettider.

I Space får du både leka och lära om världen utanför vår jord. 
Utställningen ingår i inträdet till Bokäventyret och följer samma öppettider.

Skara kommun har i samarbete med AstroSweden och med stöd från Kulturrådet skapat denna utställning om rymden.

Finns det ett samband mellan tatueringar och cancer?

Omkring var femte svensk har en tatuering på kroppen. Men man vet fortfarande inte om tatueringar kan öka risken för cancer. Det försöker forskare i Lund nu ta reda på.

I Sverige är omkring 20 procent av befolkningen tatuerad, vilket är högt i ett europeiskt perspektiv. Parallellt med tatueringstrenden de senaste decennierna har antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna ökat.