Svar på min medborgaridé!

Hej Bengt

Tack för idén! Vi håller med om att Villaparken är en riktig pärla och att den behöver skyddas!

I höst har det pågått en hel del arbete i parken vilket har inneburit nödvändig trafik. Betongsuggor är inte optimala när det ska öppnas och stängas för trafik vilket också tyvärr medför en del obehörig trafik.

Vi tar med oss förslaget till politiken om att avsätta ekonomiska medel för en bom.

Mvh,
Anette
Park

Parus major

Det handlar inte om något militärt befäl, utan om talgoxen. Idag hörde vi nämligen den sångstrof som är så karaktäristisk för talgoxen, den strof man hör när dagsljuset ökar i styrka (foto ur Europas fåglar 1962):


Jag tycker nog även att Birger Mörks målning, den som hänger på Agape second hand, ger oss lite härliga vibbar om kommande ljusare tider:

Adamo och Westö är vinnare, tornseglarna förlorare

Idag har vi sett klart den fascinerande dokumentärserien om Amelia Adamo.


Och nu ikväll läste jag ut Kjell Westös kritikerrosade roman ”Hägring 38”. Den kan verkligen rekommenderas!

På bordet ligger nästa bok och väntar – Gunnar Nygrens ”Kolning historier och hantverk”.


Med ”på köpet” från Biblo fick jag UVEN, om vinnare och förlorare i den svenska fågelfaunan:

Luftslott av meningslös verksamhet (LMV) präglar VGR

Läs denna viktiga debattartikel i GP: https://www.gp.se/debatt/slakta-all-meningslös-verksamhet-på-sjukhusen-som-inte-är-vård-1.89784416

”Vilka verksamheter har vuxit i VGR? Där utmärker sig administrationen. År 2001 var posten administrativ personal 3958, en siffra som 2021 ökat till 5953. Bara i det som kallas “koncernkontoret” och närhälsans “stab” finns nästan 2000 anställda. Då de lönemässigt ligger högre (över 10 procent är chefer) blir deras årliga lönekostnad cirka 1,6 miljarder.

Av dessa 2000 personer är i princip ingen direkt inblandad i vård av patienter. Deras arbetsdag genomförs via datorer och möten, som genererar presentationer, rapporter och dokument. Men är de inte viktiga ändå? Det korta svaret är nej. Givetvis behövs personal inom övergripande funktioner så att till exempel IT och varuinköp fungerar. Men de sakerna behövdes också 2001.

Verksamhet utan patientkontakt har vuxit på bekostnad av vanlig vård. Exempelvis är 600 på koncernkontoret och hundratals ute på sjukhusen anställda som “utvecklare” i någon form. Idén om att regionen behöver “utvecklare” är en skrivbordsprodukt från detta luftslott för meningslös verksamhet.”

Stina Oscarson kölhalar Ulf Kristersson

https://www.svd.se/a/ve3GJL/stina-oscarson-nej-erdogandockan-ar-inte-smaklos

”Ulf Kristersson har redan från olika håll kritiserats för att inte tillräckligt tydligt ha stått upp för yttrandefriheten och påtalat att aktionen – om än han ansåg den avskyvärd – var fullt laglig. Men i stället för att rikta fokus på det han inte sa bör vi rikta ljuset på det han faktiskt sa. De ord han använder. För det är där det allvarliga ligger. Att han talar om aktionen som ett sabotage mot vår Natoansökan. Och att det är farligt för rikets säkerhet. Ty med dessa ord öppnas dörrar till att helt annan lagstiftning slår till, där plötsligt yttrandefriheten kan sättas åt sidan på rättslig grund. Inte minst efter de skärpningar av terrorlagstiftningen som skett de senaste åren. Och uttalandet är precis den typ av förskjutningar som jag och flera andra varnade för när vi under hösten protesterade mot förslaget till ny lag vad gäller utlandsspioneri.”

Bloggarens kommentar: Är det något vi behöver göra så är det att kränka den notoriskt lättkränkte autokraten Erdogan, gång på gång på gång.

Nils Funcke går hårt åt Kristersson, Billström och Norlén i ett debattinlägg i SvD:

https://www.svd.se/a/Q7PXAP/nils-funcke-kristersson-och-billstrom-agerar-extremt-olampligt-kring-erdogandockan

I Pakistan 2007 brändes en docka föreställande den svenska statsministern Fredrik Reinfeldt

Statsminister Reinfeldt kommenterade dockbränningen i Aktuellt:

”Sverige är ett land där muslimer och kristna lever sida vid sida. Detta är något vi ska vara rädda om och det är något jag personligen är beredd att göra mitt yttersta för att se till att vi kan fördjupa.”

Så talar man som statsminister i ett land som värnar om yttrandefriheten.

Men det var länge sen nu, en annan regering, en annan statsminister.

Länk till Alex Schulmans krönika i DN:

https://www.dn.se/sverige/alex-schulman-ulf-kristersson-hyllar-turkiets-demokrati-och-pissar-pa-var/

Lyssna och glo. SR Örebro.

Så här skriver Lars Wilderäng på sin blogg:

”Dagens ungdomar och även vuxna i 30-årsåldern tittar i princip inte på SVT och lyssnar inte på SR, något raljant. Det är i längden ohållbart att i längden behålla de tvångsfinansierade SVT och SR i nuvarande form när tittarna och lyssnarna blir färre för varje person som dör i Sverige.”

Men jag tror att han har fel. Och har han rätt missar dessa unga människor Radio och TV av allra högsta klass.

Tänk bara på några av de utmärkta SVT – program vi själva har sett de senaste dagarna:

Sveriges sista kungar

Händelser vid vatten

Stjärnorna på slottet

På spåret

Sverige

Kulturnyheterna

Landet runt

Och Sveriges Radios utbud är ju alltid förstklassigt.

Man kan undra vad den där Lars Wilderäng lyssnar och glor på. Inte är det SR Örebro, det är då en sak som är säker!

Primärvården är allt annat än en öppen butik, och grindvakter skyddar dess läkare mot patientberöring

Lena Andersson om en vårdapparat som skapar vanmakt:

https://www.svd.se/a/Q7PExx/lena-andersson-vardapparaten-skapar-vanmakt

En fråga som ibland ställs är varför människor söker sig till akuten för struntsaker som de borde gå till vårdcentralen med. Skälet ska nog inte sökas i egoism och bristande förstånd, utan i att primärvården uppfattas mer som ett stopp än en öppning. Det gör att akuten ter sig mer primär, den blir första tanken som slår en. Medborgaren i en marknadsekonomi går och handlar när hon behöver något, och akuten har åtminstone drag av butik, där man något lite är delaktig i sina egna angelägenheter. Kön framför en är konkret och man ser den minska, man får inte tid om två veckor utan om kanske sju timmar. Eventuellt hoppas man på att få komma direkt till den specialistinstans som det är sådant slöseri att invänta remiss till.

Primärvården är allt annat än en öppen butik. Den är en mörklagd labyrint, full av osäkerhet och förlorade chanser. Man blir sjuk efter den minimala telefontiden, måste vänta; man kastar sig över telefonen när den öppnar men får inte plats i kön; telefontiden tar slut innan kön tar slut, ett dygn till nästa chans, tre om det är fredag. Vid en uppföljning, ytterst ovanlig, ringer läkaren genom växeln, så om man missar det samtalet går det inte att ringa tillbaka, varvid läkaren aldrig mer kan nås.

Patientens känsla av att inte ha någonstans att vända sig skapar en enorm vanmakt. Stora resurser slösas, inte minst i produktionsbortfall för den vårdsökande, på att läkarna efter konsultationen försvinner bakom dimbankar, slöjor och grindvakter som skyddar dem från patientberöring.