I en avisa läste jag om ett par som hade byggt sig ett hus på hisnande 400 kvadratmeter.
För mig låter detta fullständigt absurt, ja rent av motbjudande.
Skall livet på Jorden kunna bestå måste vi självklart ha förnöjsamhet som ledstjärna – dvs vettet att leva enkelt, men samtidigt lyckligt.
För vem blir lyckligare av att bo i en jättekåk? En kåk med man cave…
En man cave är ett rum i huset där killar kan göra som de vill, som grottmän, utan att behöva vara rädda för att sabotera vad kvinnan åstadkommit i huset i form av inredning och design. En fristad för mannen som t ex ett specialutrustat garage, ett extra sovrum, ett mediarum eller källare.
Jag blir illamående, och i det här fallet beror det inte på sommarvärmen.
Om det åtminstone hade varit varit mannen som pysslade med design, blommor och inredning, och kvinnan som hade suttit i den där grottan och gottat sig tillsammans med sina tjejkompisar – och kollat på fotboll, med enkom kvinnliga spelare.
Åskan vågade sig inte in i Ullersund utan höll sig över Dalbosjön, något som gjorde att farfar kände sig aningen nedslagen. Men i övrigt var han på ett blixtrande gott humör!!!
Bland det första som blev nedtecknat på inhemsk mark var landskapslagarna.
Västgöten Azur från Härja (mina gamla hemtrakter) var lagman i början av 1100-talet. Han stod för den stora bedriften att framföra hela västgötarnas lag – muntligt och ur minnet – på en och samma dag.
Det var den enda gången och aldrig mer, för han dog kort därefter.
Ett sekel senare sattes lagen äntligen på pränt (då på latin). Den som stod för den bedriften var Birger Jarls äldre bror.
Azur omnämns på sidan 8 i detta nr av Föreningen för Västgötalitteratur:
På sidan 18 i samma skrift kan man också läsa om hur Västgöta regementes gamla övningsfält vid Axvalls stationssamhälle år 1912 blev Sveriges första militära flygfält, och platsen för rikets allra första krigsflygskola.
När fjolårets eftersök av de båda fjärilsarterna veronikanätfjäril och kronärtsblåvinge nu sammanställts står det klart att de för tredje sommaren sedan 2018 inte har återfunnits någonstans i Sverige. De får därmed betraktas som utdöda i landet. Reaktionerna har varit beklagande från både biologer och allmänhet.
Tyvärr är det nu fler fjärilspopulationer som befinner sig på randen till utdöende nationellt liksom även regionalt. Ett exempel är mnemosynefjärilens tynande population i Blekinge. En av Sveriges största dagfjärilar. En art som vi förbundit oss att uppnå en gynnsam bevarandestatus för enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Den får inte tillåtas försvinna från något län.