Det finns hur många allvarliga saker som helst i vår värld för journalisterna att fördjupa sig i (som psykopaten Putins hotfulla agerande och de allvarliga klimatförändringarna). Och sådana allvarliga saker fyller vår utmärkta statsministers alla dagar.
Men istället lägger journalisterna fokus på statsministerns städhjälp! Värst är det i ”Efter fem” i TV4, ett nyhetsprogram som försöker locka tittare med spekulativa inslag, med snudd på ren underhållning (så att ägarna kan få in ännu mer reklampengar).
Nu på morgonen var det ett inslag på Radion om att Polisen prioriterar ner akuta rattfyllerianmälningar. De hinner inte rycka ut pga allt annat pågående elände.
Polisen har åtminstone en rimlig förklaring (resursbrist). Dammråttorna lämnar de definitivt åt sitt öde.
Jag skulle aldrig komma på tanken att anlita städhjälp men gjorde jag det skulle det bli ett etablerat företag. Och visst vill man att de anställda skall ha rätt lön och vistas legalt i landet. Men vem frågar om sådana saker när det är aktuellt att anlita externa tjänster? Inte gjorde vi det när lägenheten renoverades, men att rotavdragen godkändes får ses som ett gott tecken!
Bloggaren har släktforskat i tre år men begreppen pyssling, syssling och brylling har han fortsatt svårt att hålla ordning på.
Vad bloggaren tänker om pynt-trender tänker han hålla för sig själv. Men julpyssel och andra julsysslor brydde han sig betydligt mer om fordomdags, på den tiden när han och moster Greta gjorde julgranskarameller.
I Perstorp kan den hemlöse få uppleva lite värme, om hen sätter sig på en soffa från Perstorps Fjärrvärme. Inslaget i ”Sverige idag” handlade om något helt annat – skuldsanering. Men samtidigt kan ju ett växande skuldberg göra att den drabbade inte längre har tak över huvudet.
Den skarpögde kan säkert läsa texten på soffan, en soffa som vem som helst kan hamna på.
Idag fyller min mormor Lisa år (hon lever inte men det är ändå hennes födelsedag). Vilket år hon föddes är något som går att ta reda på genom att kika i Kyrkoböckerna i Velinga.
Förmaket där Lisa och Simon sitter låg mellan Kontoret och Salen.
Det lustiga är att just idag dök det upp ett foto från en av mina kusiner. Han och brodern har tagit hand om det skrivbord där mormor skrev sina dagboksanteckningar och bokförde sådant som inkomster från äggförsäljning. Kusinerna har även hand om chiffonjén som stod på kontoret där på Båltorp.
Morbror Tage har fattat posto längst upp på chiffonjén!!
”Det fanns en sjukdom, en epidemi som alla kvinnor visste namnet på, smällsjukan. Den bröt ut när männen hade sprit i kroppen och slog alla de kom åt, mest barnen och kvinnorna som ville skydda dem.”
Så står det i början av den bok av Henning Mankell jag just har börjat läsa
Och den sjukdomen är precis lika aktuell nu som den var för 150 år sedan då bokens huvudperson Hanna Lundmark växte upp nära Ljungans bruna och kalla vatten, i ett tystlåtet norrländskt landskap
När jag letade efter foton från min mors födelseplats Suntak trillade det ut ett foto ur albumet.
På fotot sitter morfar Simon vid köksbordet i Båltorp i Sätuna och läser GP.
Dagstidningar har alltid varit viktiga i släkten. På Båltorp lästes Skaraborgs läns Tidning och Göteborgs-Posten. På helgerna skulle mormor ha Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet – för att lösa de svåra korsorden. Moster Greta var behjälplig med lösandet, och i viss mån även undertecknad.
Hemma hos mina föräldrar handlade det om Falköpings Tidning – och därtill antingen Arbetet eller GP. Aftonbladet inköptes varendaste dag.
Några foton från Suntak hittades aldrig. Men sådana är eftersökta. De skall ingå i en bok som Hembygdsföreningen på orten ämnar ge ut.
Det rapporteras om stigande värden på D-dimer hos många av de som har drabbats av en omikron-infektion. Förmågan att blodkoagulera ökar således hos hos dessa patienter. Men får fler lungemboli?
Omikronvarianten är inte så bra på att ta sig ner i lungorna som Delta-varianten. Men kan de höga virusnivåerna i de övre luftvägarna utgöra ett större hot mot hjärnan?
Och det här borde väl ändå få alla ”avmaskade” som träder in i Framnäs Köpcentrum att tänka om?
Omikrondöden kan dyka upp sent i förloppet, när kusten tros vara klar.
I boken ”Vardagsskrock” visar folkloristen Fredrik Skott att vi ogärna helt tycks vilja överge magiskt tänkande.
Ett av de senaste skotten på det svenska skrockträdet är den bland yngre svenskar spridda uppfattningen att brunnslock märkta med A betyder otur, varför man måste akta sig för att trampa eller cykla på dem; det finns till och med exempel på folk som blivit misstänka för rattonykterhet eftersom de undvikit A-brunnarna.
Bloggaren hade aldrig hört talas om just den vidskepelsen.
Men han minns när Wera-magasinet brann ner i Falköping, natten mot fredagen den 13:e december 1963.
Fobin mot nycklar på bord är utbredd främst i Sverige och Östeuropa, men ursprunget är oklart. Enligt en hypotes brukade prostituerade signalera tillgänglighet genom att lägga en nyckel på bordet, vilket gav bruket dåligt rykte.
Fasan vid åsynen av svarta katter kan svårligen beläggas före sekelskiftet 1900 (och på vissa håll blir man snarare rädd för vita katter), men metoden för att avvärja fara som sådan – spottandet eller tviandet – har uråldriga rötter.
Ibland är det häpnadsväckande hur moderna uppfattningarna är, som i fallet med skräcken för fredagen den 13. Det finns till och med en vetenskaplig term för detta: paraskavedekatriafobi; den som är rädd för talet 13 i allmänhet lider av triskaidekafobi.
Sanningen är att fredagen den 13-skrocket tidigast kan beläggas i mitten av 1800-talet, och det blev populariserat ännu senare. Idén vann först anklang inom litteraturen, framför allt i Thomas L Lawsons roman ”Friday, the thirteenth” (1907), som handlar om panik bland börsmäklare på Wall Street. Inte förrän under decennierna därefter började folk i allmänhet uppfatta fredagen den 13 som en dag då man borde ta sig i akt.
