”Tanka” elbilen för 25 kronor kilowatten

Det byggs gigantiska batterifabriker på jungfrulig skogsmark och det vänds upp och ned på Jorden i jakt på sällsynta metaller – men till vilken nytta?

Nordens elnät kopplas nu samman med det i England/UK. Det innebär att nordiska elleverantörer kanske hellre säljer sin el dit än till kunder hos oss. I England har elpriset varit uppe och nosat på 25-kronor/kW.

Skall vi få någon el måste vi betala minst lika mycket som i England. Och om medelpriset skulle stiga till säg 2 – 3 kr/kW kan både batterifabriker och gruvföretag hälsa hem.

https://digitaltmuseum.se/021016340462/ellastbil-asea-under-laddning-den-8-september-1941-bilen-kor-for-bergmans

Och det kunde faktiskt vara lika gott att så sker!!!

För det finns ju bara en typ av resor som är hållbara, dvs de som endast äger rum i fantasin. Och sådan fäder är faktiskt inte så bara!!

Försiffringen

Samhället har ”försiffrats” – och det ständiga mätandet kan få ödesdigra konse­kvenser. 

Mer om ämnet på IDAG-sidan i SvD:

https://www.svd.se/forsiffringen-gor-oss-till-revisorer-i-vara-egna-liv

Några citat ur artikeln:

Med den nya boken ”Sifferdjur – hur siffror styr våra liv” (Volante, 2021) vill Michael Dahlen och medförfattaren Helge Thorbjørnsen, professor i marknadsföring vid Norges Handelshøyskole, att läsarna ska få upp ögonen för hur siffror smugit sig in i våra liv – och de negativa effekter det ger när siffrorna tar över.

I vardagen går det att omsätta i stort sett alla aktiviteter till siffror med hjälp av smartphones och appar. Det räknas steg och kalorier, pulsen mäts, folk jagar likes i sociala medier och som konsument går det att betygsätta allt från filmer, böcker och restauranger till taxichaufförer och kundtjänstpersonal.

Fenomenet att i stället för att känna efter söka svaret på hur vi mår i siffror som visar fysisk aktivitet eller hur länge du sovit kallas i boken för självkvantifiering. Men vem sover egentligen bättre av att få veta att hen sover för lite?

Micael Dahlen tycker att det är oroväckande när mätandet sker på bekostnad av njutningen. Då kan motivationen förskjutas till en jakt på siffror, kvälls­promenaderna och romanerna förvandlas till arbets­uppgifter.

https://www.bokus.com/bok/9789179651541/sifferdjur/

Bluffsyndrom

I morgondagens SvD finns det en intressant artikel om imposter syndrom på IDAG-sidan.

Snart kommer chefen på dig! Du är en bluff och saknar kompetens för jobbet!!

Här är några citat ur artikeln:

Människor med bluffsyndrom har svårt att koppla sina prestationer och framgångar till sin kompetens och tror ofta att positiva saker som händer beror på yttre faktorer som tur eller andra personers hjälp.
Samtidigt ser de svårigheter eller motgångar som bevis på sin egen professionella oförmåga eller otillräcklighet.

De som oftast drabbas av bluffsyndromet är kvinnor. De är unga. Och de tillhör inte sällan minoriteter.

Det är oklart hur många som drabbas eftersom bluffsyndrom inte finns med i de officiella diagnossystemen.

Det verkar vara vanligare hos personer som går emot könsbundna förväntningar eller hos personer som väljer andra yrken än vad som är kulturellt förväntat av dem.

Det finns olika studier som visar att det är vanligt att personer med bluffsyndrom är perfektionister som ofta är rädda att göra fel eftersom de ser fel som tecken på brister hos dem själva.

Bluffsyndrom verkar även vara kopplat till låg självkänsla och pessimism. Den del av självkänslan som påverkas hos dessa personer är den vi kallar för självförmåga, den upplevda egna förmågan att hantera en viss situation. Personer som drabbas av detta har ofta en känsla av att andra överskattar deras förmåga att genomföra arbetet.

Känslan kan uppstå och triggas i miljöer eller i relationer där man känner sig mindre värd, obekväm eller där man är en minoritet.

De som drabbas av bluffsyndrom har ofta svårt att ta emot beröm och kan därför lättare drabbas av stress, utmattning och lägre tillfredsställelse på jobbet. På sikt kan själva stressen leda till att de inte orkar längre och således börja prestera sämre. Dessa personer har även större svårigheter att få till en balans mellan privat- och yrkesliv. De arbetar ofta betydligt mer än de egentligen skulle behöva för att döva det ständigt dåliga samvetet.

De drabbade ska försöka se objektivt på vad de faktiskt har åstadkommit och försöka registrera de ansträngningar de gör.

Man har sett att personer som har bra socialt stöd utanför arbetet påverkas mindre av bluffsyndromet än personer som nästan har allt sitt sociala stöd inom arbetet.