Kan innehålla spår av sanning, med inslag av humor, samt ett inte ringa mått av rena överdrifter.
Snart kan utbrottet komma. Är magman som nu samlas under vulkanen (markytan har höjts med 7 cm på någon månad) inte så varm kan den innehålla mycket gaser. Då kan utbrottet bli av den explosiva typen, dvs Stromboliliknande.
https://icelandmonitor.mbl.is/news/nature_and_travel/2021/09/09/askja_volcano_asks_for_attention/
Att besöka Café på Klostret skänker oss vederkvickelse och hugsvalan. Och nu finns detta eminenta café även på Rörstrandsområdet (som bra alternativ till Klostret på Hellekis Säteri och det på Blomberg).
Men Blomberg är såklart nummer ett!!
Så här har det sett ut i snart två månader.
Vattnet kommer forsande via gångvägen från Skogshyddan.
Det vattnet skulle behöva ledas bort innan det når sandstranden – för att undvika omfattande erosionsskador.
När man blir ivägskickad för att köpa en bit rotselleri och kommer hem med 1,5 kg.
En ny bok att ta sig an
Miljöfrågor har ingen hög prioritet i det socialdemokratiska ledarskiktet i Lidköping.
Hade det inte varit vettigare att satsa lite pengar på att rusta upp de hårt åtgångna stränderna och på att skrämma bort de invasiva kanadagässen.
Om så skett hade ju flaggorna kunnat hänga kvar.
När tåget passerar den här herrgården börjar man känna sig som hemma.
Eller som min mor sa: Nu är vi snart hemma med halmen!
…men där man minst anar det (alldeles intill dånar bilarna fram på E18) kan man göra riktigt trevliga upptäckter.
Erland letade mest bara efter sådana där Pokemon, och passade på att införskaffa lördagsgodis.
Att följa Erland till Barkarbyskolan innebär att man får uppleva ett svenskt Klondike. Det byggs en ny tunnelbana, nya vägar dyker upp ur bergrunden, dubbelspåret har fått ytterligare två spår och de nybyggda höghusen skjuter upp likt svampar ur jorden. Men det som sticker ut mest, och det vi gillar allra mest – det är mångfalden och den stora glädjen som präglar livet på skolgården. Och just när solen klättrade upp över fyrspåret var det exakt 6 år sedan vår lille Erland såg dagens ljus för första gången. Och det var ju faktiskt en riktig guldklimp som kikade fram!!
Vad ledande befattningshavare inom den kommunala vården värnar om är däremot svårt att begripa. Att de saknar ryggrad är helt uppenbart
Här har vi i vilket fall en mycket bra insändare i NLT:
De ledande individer som sätter karriärmöjligheterna i första rummet får aldrig någonsin tillåtas att gå över lik.
Men det finns kommuner som styrs av tänkande och framförallt medkännande människor:
https://www.svd.se/stockholm-omplacerar-ovaccinerad-vardpersonal
Man blir lycklig när det finns folk som har något innanför det där så omhuldade pannbenet.
