Hellre kommuninvånare än skattebetalare

I dagens NLT är ett av inläggen undertecknat av Skattebetalare, ett annat av Kommuninvånare.

En del anser sig tydligen mer värda eftersom de framhåller att de betalar skatt, inte minst på insändarsidor. Men det är ett mindre trevligt sätt att definiera sig som människa. För inte är väl den som betalar skatt mer värd än den som inte betalar?

Insändarskribenten som vill klämma åt överklassungdomarnas leksak nummer ett (mopedbilen) med en rejäl skattehöjning får beröm av bloggaren.

Signaturen är inte dum den heller. ”Bättre miljö snarast”! Den sitter ju som en smäck!!

Mer gröt, mindre öl

Folknykterheten och folkhälsan tycks ha fått sig ett rejält uppsving under pandemin.

Det är bara att applådera! Hoppet tycks inte vara ute för det svenska folket.

Möte med Hasselblad

En kanonfotograf möter en annan – under måndagens tågbyte i Göteborg inväntade vi ett barnbarn som kom med ett annat tåg och som skulle upp till sina kompisar i Skaraborg.

Under väntetiden hann vi med en promenad upp till Götaplatsen. Det var där vi mötte Victor Hasselblad. Måhända att den kamera han höll i sina händer var av samma modell som den som var med till månen 1969.

Den som tog fotot tillhör dock inte kanonfotografernas lyckliga skara.

Har IOGT sett sina bästa dar?

Förra våren kunde man läsa att det anskrämligt fula IOGT-huset i Lidköping skall renoveras: https://www.nlt.se/2019/04/01/varnar-det-gamla-nar-iogt-nto-huset-renoveras/

Men ingenting har hänt, åtminstone inte på utsidan, något jag kunde konstatera senast idag när vi rullade förbi med lokalbussen.

Tro bara inte att jag föraktar nykterhetsrörelsens arbete. Den gör självklart mycket gott, särskilt för barn och ungdomar.

Ett av våra barnbarn spelade innebandy under flera år, detta i ett lag knutet till IOGT i en skånsk kommun. Och där fanns många eldsjälar, säkert flera med ett förflutet som varit präglat av dryckenskap.

Så ge gärna lokalen i Lidköping en ny lyster. Måhända att det kan rädda några individer från att förirra sig in i alkoholdimmornas och levercirrosens dystra och förvirrade värld.

Om elakheter i Snällposten

På X2000-tåget på Västkustbanan läser jag i Snällposten om ett slagsmål som skall ha ägt rum i Malmö förliden afton.

Två släkter skall ha rykt ihop, beväpnade med järnrör, knölpåkar och dammsugarrör.

Huruvida det handlade om familjer tillhörande de så kallade sverigedemokraterna förtäljer icke historien – men järnrören ger vissa ledtrådar.

Ont skall som bekant med ont fördrivas.