Kan innehålla spår av sanning, med inslag av humor, samt ett inte ringa mått av rena överdrifter.
”Städer som Berlin, Milano, Bryssel och Paris har snabbt omdisponerat ytor för att möta corona. Pop-up-cykelbanor ska avlasta kollektivtrafiken. Den utrymmeskrävande bilen får maka på sig för att minska trängseln. I Storbritannien satsar Boris Johnson drygt tre miljarder kronor, i sin kamp mot övervikt och corona, på gång- och cykelstråk.
Vågar man hoppas att coronaepidemien ska ge oss bättre, mer mänskliga städer? Historiskt har sjukdomsutbrott drivit på utvecklingen mot bättre stadsmiljöer.”
Barnbarnen som flyttade hit från Seattle förra sommaren drar nu vidare till Öresund.
Vi fick trösta oss med att fara till Skara för att uppleva 1700-talet och en rätt knäpp fotoutställning.
Dessutom fick vi uppleva när nio SK50 flög över Domkyrkan under sin hyllningsfärd ner mot Göteborg för alla de som har drabbats svårt av COVID19-pandemin.
Kolla fotografiet i mitten, det där tåget Folke Filbyter rullar fram genom landskapet.
https://www.postvagnen.com/sjk-forum/showthread.php/14902-Stångådalsbanan-x-3
Men det är inte Folke som väcker min glädje, utan telefonstolparna!
Snart är sådana stolpar ett minne blott, ersatta av de höga, men ack så fula, master som har att bistå vid förmedlandet av budskap mellan oss människor
Ulf har en bra metod för att blåsa de totalt urblåsta.
Några enstaka klipp ur Svenska idrottshistoriska föreningens årsskrift 2003 som helt ägnades åt idrottskritik:
Många debattörer ställde sig kritiska till den stökiga och skräniga idrottspubliken som tycktes förneka allt vad civiliserat uppträdande stod för.
….att den moderna idrottens sönderstressande jakt efter rekord skulle få katastrofala följder för kropp och själ.
Några av de mest kritiska rösterna kom ur arbetarrörelsens led. De menade att idrotten var en konservativ borgerlig företeelse som passiviserade arbetarna och främjade nationalism.
Ur tidskriften ”Idrottsbluff”:
Den moderna idrotten skadar kulturella och socialistiska strävanden.
Det var nu nödvändigt med opposition mot idrotten, då pressen i allmänhet var slav åt den mäktiga, av militaristiska och nationalistiska element gynnade idrottsrörelsen.
Idrotten jämställdes med den kolorerade veckopressen och dålig film, som verkade förflackande och förråande på människorna.
Ivar Lo skrev om den ”Fördummande pressen”: Idrottsjournalistiken var en metodisk smakfördärvare. Omfattningen av det som skrevs stod i löjlig proportion till dess värde. Skriverierna var upplösande, larviga, idiotiska och fördummande.
Gustav Sandgren skrev: Själv föredrar jag personer med otränad fysik, men med klara tankar, framför vältränade och rödkindade idioter.
Fredrik Böök: Man ryser när man konstaterar att människor av alla samhällsklasser inte kunna hitta på något förnuftigare än att hänga på ett stadion timme efter timme, dagarna i ända, under skrik och upphetsning för att sedan störta hem till ändlösa diskussioner om tekniska finesser och rekord.
I England … … hållit kvar arbetarna på en primitiv och outvecklad nivå och i ansenlig grad idiotiserat även medelklass och överklass.
Intervju med Ivar Lo i ”Frisksport”: Idrotten skapar en infantil mentalitet och idrottsmännen och deras publik stannar kvar på ett infantilt stadium. Idrotten är skrämmande i sin tomhet.
Harry Blomberg: 1931 uttryckte Blomberg att han var en varm vän av idrotten, men skarpt kritisk mot avigsidorna och överdrifterna – extrem stjärnidrott, skenamatörism, geschäftsmakeriet vid större idrottsevenemang, idrottspressens uppsvällning på kulturens bekostnad och superiet bland idrottsmän.
Man var störd av idrottsrörelsens brist på intellektualitet, av dess kommersialisering och vulgära språk.
Det var mest olika avarter och överdrifter inom elitidrotten man tog ställning mot, men – liksom Ivar Lo – inte mot ungdomens breddidrott eller allmänt hälsonyttig motion.
Inför valet av ort till Vinter-OS 1992: En morgon kom en av våra hårt arbetande värdinnor tillbaka, gråtande och beklagade att hon hade förlorat en röst åt Falun. En afrikansk IOK-delegat hade krävt att få sängsällskap av henne för att han skulle lägga sin röst på Falun. ”Ingen dam, ingen röst…”
Sagt av en kvinna i publiken i samband med Centrum för Idrottsforsknings konferens på Bosön 2003, under medverkan av tre representanter för RF:
Jag har varit ledare för min dotters basketlag sedan ett par år tillbaka. Vi har varit många föräldrar som varit med och delat på ansvaret, slitit hårt för att få ordning på organisation och ekonomi. Vi bestämde oss också tidigt för att huvudsaken med verksamheten var att ha kul; vi älskade ju alla basket. Det viktigaste var att ingen hamnade utanför!!! Alla som ville skulle få vara med och delta i allt. Men för några månader sedan blev det problematiskt. Vi var flera mammor som kände att vi behövde lite andrum och tog därför klivet tillbaka för att lämna över ansvaret till en ny styrelse. Det första som hände var att den nya ordföranden handplockade en ny tränarduo. Dessa drog i sin tur upp nya riktlinjer. Träningarna skulle bli mer MÅLINRIKTADE och matcherna fler. Så sent en kväll när min dotter för några dagar sedan kom hem från en turnering förklarade hon med gråten i halsen att hon suttit bänkad större delen av tiden. Nu ville hon sluta med basket!
Mamman frågade herrarna på podiet hur hon skulle kunna ändra på situationen och vilket stöd hon skulle kunna få av RF.
Det blev dödstyst i salen. Framme på podiet sitter herrar som är vana vid att reda ut stormar. Men nu skruvar de betänkligt på sig. Till slut hänvisas kvinnan av någon i RF-följet till HEMSIDAN!!! Sedan är det slut på frågestunden…
Slutligen en analysmodell ur årsboken med både kritiska och positiva argument kring idrottens olika samhällsfunktioner
Obs att det inte handlar om bloggarens egna åsikter i detta inlägg utan om sådana som framfördes i den aktuella årsskriften.
Men hans intresse för elitidrott är minimalt, och det har definitivt inte blivit större efter läsandet av denna skrift.
Men frisksport får hans gillande:
Frisksport är en livsföring ursprungligen syftande till bevarad hälsa och fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande genom enkelt och sunt kosthåll, friluftsliv och kroppsövningar.
Så hette min morfarsfarmorsmor, född i Katarina församling i Stockholm 1776. Så småningom hamnade hon på Gimmene Gård i Vättak, via en sejour under några år på Bosjökloster i Skåne (där vårt äldsta barnbarn Simon döptes två sekel senare).
Att söka i kyrkoarkiven så långt tillbaka i tiden kan vara svårt. En del präster skrev som krattor, särskilt om de inte var helt nyktra. En del kyrkböcker har brunnit upp eller vattenskadats. En del uppgifter är helt enkelt oriktiga.
Men jag är ändå rätt övertygad om att detta är rätt anmoder:
Nere till höger på sista bilden dyker även Polinättan (dottern) upp, född på Gimmene gård (Centerns urhem) i Vättaks församling, inte långt från Velinga.
Polinättan kom att gifta sig med Johan Wallentin, bror till August som är min kompis Tommys farfars morfar.
Det är bl.a. sådant man får ut av släktforskning, att man visar sig vara pyssling med en kompis som man har känt i nästan 50 år!!
Westö anses ha en vidunderliga förmåga att fånga tidsstämningar, teckna miljöer och skapa fullödiga porträtt av människor.
Det som kännetecknar Westö är det skimrande, bitterljuva vemodet, kärleken till hemstaden Helsingfors, fascinationen inför tidens gång och dess inverkan på människors liv.
När jag är klar med boken som (mycket kritiskt) granskar den svenska idrotten och dess avarter ämnar jag bekanta mig med Westös författarskap.
Kommunismen har bara ställt till med mycket elände i Världen men kommunistgurkan (dvs rödbetan) kan göra din aortabåge 50 år yngre!
https://www.svd.se/aortan-50-ar-foryngrad–bytte-socker-mot-rodbetsjuice
Alltsedan jag läste denna hyperintressanta artikel i början av 2017 har det blivit ett glas rödbetsjuice (KRAV) varannan dag.
”Med ett enkelt mätinstrument och kostomläggning där han bröt med socker och mjöl – och la till några klunkar rödbetsjuice, föryngrade Karl Arfors, pensionerad professor, sin aorta med 50 år. Flera ledande experter efterlyser test av artärstelhet på landets vårdcentraler.”
”I takt med att vi åldras stelnar våra blodkärl. Det är en osynlig åkomma som utan förvarning anses kunna bidra till stroke och hjärtinfarkt. Tillståndet drivs på av bland annat kronisk inflammation som finns dels i plack och dels i den fettvävnad som omger kärlen.
Men kärlstelhet går att mäta tidigt genom att skicka ner pulsvågor i stora kroppspulsådern – aorta. Och det går också att behandla genom att lägga om kosten.
Den pensionerade forskaren Karl Arfors lyckades sänka den biologiska åldern på sin egen aorta från 76 år till 26 år.”
”Den stora förändringen, berättar han, var att sluta med socker och mjöl och istället äta mer grönt kompletterat med kött från framför allt vilt. På det sättet blev hans kärl 23 år yngre.
Nästa steg var en daglig dos av forskarkollegan Olle Haglunds rödbetsjuice, kompletterat med tillskott av bland annat C-vitamin och folsyra. När han experimenterade som mest var Karl Arfors nere i en 26-årings referensvärde för artärstelhet.
Rödbetsjuicen bygger på en upptäckt som belönades med Nobelpriset 1998 och innebär att kväveoxid är med och styr blodkärlens muskulatur. Kväveoxid kan bildas genom att äta nitratrika grönsaker samtidigt som man får i sig antioxidanter.”
”Alfors har en lång forskarkarriär bakom sig och var innan han pensionerade sig även utbildningsansvarig inom rättsmedicin. Efter otaliga obduktioner vet han att aortan ibland kan vara så stel att det går att knacka på den.
Med rödbetsjuicen kan jag registrera kraftiga förbättringar på mina patienter, faktiskt redan efter några dagar. Det ska inte gå att få så snabba förbättringar men en förklaring tycks ligga i att kväveoxiden även mjukar upp det stelnade muskellagret runt kärlen.”
När jag släktforskar brukas den dator jag för detta ändamål har inhandlat av vårt äldsta barnbarn, Simon. Men att den som lurar inne i Aladdins lampa skall uppfylla släktforskarens alla önskningar är inte realistiskt. Det blir istället till att förlita sig till FT-DNA, Ancestry och de gamla kyrkoarkiven. Tur ändå att vårt yngsta barnbarn Majlis vinkar så glatt till farfar. Det stödet kan han behöva!!
Som väl är tycks många rättskaffens människor ha vaknat och kämpar nu med alla medel mot de omogna fartdårar som härjar på våra vägar och gator.
Dessa dårar utgör ett allvarligt hot mot alla oskyddade trafikanter, inkl de tonåringar som färdas i den livsfarliga nymodighet som benämns mopedbil.
Bengt Rahms blogg 