Bengt Rahms blogg

Det är verkligen ingen toppennyhet att Regionen (i samförstånd med kommunen) har påbörjat rivningen av det f.d. bostadshuset för sjukhuspersonal.

Det råder stor bostadsbrist, ändå rivs det. Vad är syftet? Jo – att bereda utrymme för fler parkeringsplatser.

Det hela är egentligen riktigt sjukt, och det är lätt att hålla sig för skratt.

SvD har faktiskt just denna dag en artikel om det ohållbara rivningsraseriet:
https://www.svd.se/tal-klimatet-fler-nya-hus
Antagligen är den bakom betalvägg. Sådana är faktiskt omöjliga att riva.

När riset och de döda träden från röjningen i vår bostadsrättsförening transporterades till Värmeverket för förbränning fick jag information om att varje fång (dvs innehållet i en sådan där kärra som t.ex. HSB drar efter den lilla traktorn) medför en avgift på 1.000 kronor!

Prima bränsle levereras således direkt ner i ”rännan” på Värmeverket, och det har kommunen mage att ta betalt för!

Det är ungefär som att Hedéns, när det begav sig, skulle ha fått betala för den olja som levererades till Värmeverket.

Bloggaren utdelar dagens ris till de som bär ansvaret.

Bussresan till Willys denna torsdag företogs med dieselbuss, hemresan med elbuss. Riset sparar vi till en annan dag.

SvD skriver idag om dataspelande som går över styr. WHO har nu försett drabbade individer med en diagnos.

https://www.svd.se/fara-att-datorspelande-blir-en-sjukdom

Fakta om Gaming disorder

• Världshälsoorganisationen WHO införde 2018 diagnosen gaming disorder.

• Det beskrivs som ett ihållande mönster av spelbeteende som präglas av försämrad kontroll över spelandet samtidigt som personen prioriterar spelandet högre än andra aktiviteter och intressen.

• Försämrad kontroll över spelandet kan till exempel yttra sig i att spelaren upplever att den inte kan avsluta spelet så länge inte någon annan uppmanar den till det.

• För att en person ska kunna få diagnosen gaming disorder ska det här spelbeteendet pågå under minst tolv månader. Om alla diagnostiska krav är uppfyllda och symptomen är svåra kan dock diagnosen ställas även efter kortare tid.

• Gaming disorder är fem gånger vanligare bland pojkar än bland fickor.

Det finns personer som befinner sig i riskzonen. Vissa egenskaper är mer vanligt förekommande hos de personer som utvecklar gaming disorder. Det flesta är män, de är unga, har fysiska problem och det förekommer depression och ångest. Det kan också finnas samband med impulsivitet, hyperaktivitet och ensamhet.

Bloggaren är inte drabbad. Han håller sig hellre till verkligheten. Fast han undrar ibland om de 35 – 40 -åringar som har byggt villa på senare år. Deras trädgårdar ser ut att vara hämtade ur ett sådant där dataspel. Antagligen har de fått en rejäl släng av dataspelssjukan, något som har fått förödande konsekvenser för deras livsmiljö. För vilken normalt funtad individ vill leva i en villa där ”trädgården” till 50% utgörs av stensättningar, 25% av soldäck och pool, 25% av en gräsöken, utan tillstymmelse till vare sig träd, buskar eller nyttoväxter. Vad bloggaren förstår är det just sådana sterila och livsfientliga miljöer som dataspelen utspelar sig i.

Dagens Buss-”disorder”: Vi promenerade till Vänermuseets butik för att köpa en varg (ej levande) till ett av våra barnbarn. På hemvägen tog vi bussen. Den framfördes på ett alldeles föredömligt sätt, dock med diesel som energikälla.

Det är tvivelsutan vajsing på elbussarna (Ordet varg i betydelsen ’fel’ blev i 1940-talets Stockholmsslang till vaj (det är vaj på hojen) och någon gång på 1960-talet utvecklades detta till vajsing). En buss kan vara hållbar ur miljösynpunkt men bristande kinesiskt kvalitetstänkande kan ändå göra bussen ohållbar.

Västtrafik har gått ut med att alla lokalbussar skall vara eldrivna fr.o.m. hösttidtabellen.

Men avgången kl 08.29 idag från Stenhammarskolan kördes med en dieseldriven buss.

Man skall hålla det man lovar, inte sant?

Inbilla er inte att bloggaren har låtit sig inspireras av SvT’s nya serie Tjuv och polis. Bloggaren är en rättskaffens man som varken vill skylta i tjuvnadssammanhang eller i kretsar som ägnar sig åt dryckenskap.

Det som syns i bild är den inköpslista bloggaren skall ha med sig på bussen till Willys. Han ämnar inhandla rån, grova sådana, från Göteborgskex!

Som styrelsemedlem i bostadsrättsföreningen måste man vara med och fatta tuffa beslut.

Men som tur är har vi bara märkt ut döda träd och sly. Några friska träd tänker vi gubevars inte ge oss på!

Deras egna cyklar och hjälmar är kvar i containern ute på Atlanten. Men som tur var hann fartyget med någon veckas marginal passera de farvatten där Hurricane Dorian nu drar fram.

I Sverige har de forna nordamerikanerna hamnat på Virvelvindsvägen och när lilla Selma har hälsat på hos mormor och morfar är det som om en liten tromb hade passerat!

SVT har en ny serie som heter Tjuv och polis. Tio helt vanliga Askersundsbor ska planera och genomföra en spektakulär kupp. De ska stjäla 50 miljoner kronor, gömma bytet och fortsätta sina vanliga liv.

SVT bör inte ägna sig åt att lära ut hur man planerar och utför en stöld, utan att riskera upptäckt. Skall det handla om mord i nästa omgång av serien?

Stämpling är en form av förberedelse till brott som innebär att en person i samråd med någon annan beslutar att begå ett brott, försöker förmå någon att utföra brott eller åtar sig att utföra ett brott.

Brottslighet skall bekämpas, inte uppmuntras. Är Tjuv och polis inte ett exempel på stämpling så lutar jag åt anstiftan, dvs att uppsåtligen förleda annan till brott.

Uppmuntran till brottslighet är inte underhållning. Byt istället kanal, eller stäng av, sätt på radion, läs en bok – men titta absolut inte på eländet. Annars kan det inte uteslutas att du kliver upp ur soffan som en blivande brottsling.

https://www.svd.se/greider-tittar-generat-ner-jag-ar-inte-van-att-prata-sa

Av och om Göran Greider i hans nya självbiografiska bok:

KBT har aldrig väckt hans intresse, det handlar för mycket om att lära sig anpassa sig till rådande ordning.

Han bär med sig Freuds motto för hur man ska lyssna: ”Med en spridd och svävande uppmärksamhet”. Det är väldigt fint. Jag lyssnar på samhället med en spridd och svävande uppmärksamhet. Samhället ligger på soffan, själv sitter man på säkert avstånd bredvid.

Han återkommer ofta till vikten av ett gott humör. Ja, det är rentav som om han betraktar det som praktisk politik. Man börjar om varje dag även om det var jobbigt dagen innan. Så säger hans morsa, fortfarande.

Han tycker att det är slöseri med tid att ”sitta och harva om barndomen.
– Jag har inte tyckt att det har varit så intressant när mina äldre bröder har kommit och berättat hur det var när vi var små. Jag fick rätt mycket stryk när jag var liten, till exempel. Ordentliga omgångar.

Människor förändras. Det är därför man inte kan vara konservativ i politisk mening.

Greider är socialdemokratins folkligaste affischnamn, men också en av rörelsens största kritiker. Som kommer in i urtvättad t-tröja bland prydliga kongresskostymer, en spränglärd svartrockare bland förtroendevalda.

Han har aldrig strävat efter att bli någon i partiet, inte sökte efter makt. Han är en som gärna dyker upp på scenen – han talar inför folk över hundra dagar om året, ”det är min version av Dylans The never-ending tour” – men som sedan vill hem till sin läsfåtölj och sina växter. Som är i så ständig framåtrörelse att ingen – inte ens den tidning han är chef för – lyckas spärra in honom nio till fem. Jag skulle aldrig kunna vara företrädare för något. Jag trivs i marginalen. Då kan man med gott samvete skriva en massa artiklar om begonior.

Stina är hans bästa vän. Vart han än går i trädgården lufsar hon runt benen. På turné är hon nästan alltid med, på tåg, hotellrum, radiostudior, scener.
I den nya boken finns ännu en kärleksdikt, den kanske mest känslosvallande av alla: ”Den tröstande terapeutiska dikt jag skrev när vi trodde att vår hund Stina skulle dö”.

Nej, relationen till en hund är inte djupare än till människor. Men det är ett annat djup: oförklarligt enkelt, lyckligt.

Grundtillståndet är att vi är empatiska och förstår varandra och kan samarbeta. För mig är det också politisk filosofi och erfarenhet, men också en reformism att tro på. Man ska utgå från den ljusa bilden av människan. Om man utgår från det som konservativa eller hårda liberaler gör, att människan i grunden är egoist och individualist, då kan man inte bygga fungerande samhällen.

Andra klassresenärer kan vittna om bildningskomplex, rädslan för att missuppfatta koder. Göran Greider är ett vandrande uppror mot sådana nojor. Lika obrydd om huruvida han har hål på skjortärmarna som somliga överklasspersoner kan vara, fri från ängslan att bete sig fel.
Många av de friaste typerna kommer faktiskt från arbetarklassen. De som mentalt gjort sig fria från ett visst socialt arv. Och som inte ärvt en massa statussynsätt utan skaffat sig en självständig syn på samhälle och litteratur. Om man inte vuxit upp med att man måste tycka om opera tillägnar man sig kultur på ett ärligare sätt.

På t-shirtarna till Greiderloppet står ett av författarens motton: ”Att sitta still föder borgerliga tankar.

Om det är någon som har snackat mycket med pundarna på Gullmarsplan så är det jag. Jag har något slags dragningskraft på utslagna människor.

Jag har inga ideologiska synpunkter om flyktingar annat än att man ska rädda så många som möjligt från att dö. Men asylpolitik kommer aldrig att befria världen från fattigdom och krig. Det är en jättesvår fråga, och jag tycker att man ska se reformistiskt på saken. Men jag tror att vänsterns misstag är att man inte har velat se på de här frågorna ur något slags fördelningspolitiskt perspektiv. Och det är livsfarligt.

Det finns ingen ordentlig politisk bok om vad reformism är. Det är en jättebrist! I alla praktiska politiska frågor som dyker upp nu, som januariavtalet, tänker man att det är hopplöst på vissa sätt. Men då finns det alltid något man kan göra, förbättra, peka på. Det är en del av sorglöshetens politiska filosofi också.

”En av dessa morgnar ska du stiga upp sjungande” är Göran Greiders poetiska självbiografi. I avdelningarna Barn, Ung, Stad, Pappa, Bibelsidor, landsbygd, Natur, Socialist och Poet samlar han nyskrivna, omskrivna, gamla och tidigare outgivna dikter som tillsammans bildar en biografisk berättelse om ett långt yrkesliv i poesins och politikens tjänst.

Patriarkatet faller under vår livstid. Så står det på en bonad i det Greiderska hemmet. Hoppas kan vi ju alltid, tänker bloggaren.