Bullar räcker inte alltid som tröst

Redan idag for Majlis hem till Stockholm.
Vi fick trösta oss med en kanelbulle på Doppingen. Bullen var god, men det var sämre med trösten.

(Farfars svullna underläpp, som uppstod i samband med ett tandläkarbesök tidigare i veckan, är inte helt lätt att dölja)

Pappa ger ytterligare en bild av de tre på bänken mitt emot:

%d bloggare gillar detta: