Skäppa var under århundradena fram till 1600-talet det spannmålsmått som användes i västra Sverige, från Skåne i söder och upp till Värmland i norr. Likadant var det i Bohuslän och Norge, liksom i delar av Småland. I östra Sverige använde man sig istället av spann.
En västgötaskäppa rymde 22-22,5 liter, en värmlandsskäppa omkring 24 liter. En östgötaspann rymde 50,5 liter, en stockholmsspann 47 liter, örebrospannen var på ca 90 liter medan en hälsingespann endast var omkring 30 liter.
Därtill kunde både skäppor och spannar antingen vara rågade eller strukna.
En tunna av västgötatyp rymde 6 västgötaskäppor. 6 strukna västgötaskäppor gav en volym på 132-135 liter. Stockholmstunnorna var däremot betydligt mindre i storlek.
Läst var en måttenhet för varutillförseln till skepp. En läst spannmål var 12 skeppspund. Ett skeppspund spannmål var (för korn) 20,4 västgötatunnor.
Skaras besmanmark var 344,3 gram och det gick 24 västgötamarker på pundet = 8,263 kg.
https://digitaltmuseum.se/021027138333/besman
De här besmanvikterna skall inte blandas ihop med skålpund och lispund, som var handelsmännens vikter.
https://digitaltmuseum.se/021027136418/skappa
För metaller användes ett särskilt viktsystem som kallas metallvikt.
Jordräntan betalades för en del gårdar i järn. Leveransen skedde i osmundar. Det gick 24 osmundar på ett lispund, med dagens viktsystem 6,80 kg. En osmund vägde således 283 gram.
Antalet osmundar räknades samman i hundratt. I Varnhems klosters jordebok var en hundratt det samma som 100 osmundar (28,3 kg).
I andra sammanhang kunde det gå 120 osmundar på en hundratt.
Ett fat var 6 hundratt (169,8 kg).
Källa: Varnhem – från järnåldersgård till klosterstiftelse
Bengt Rahms blogg 