Hämtat ur artikeln ”Freud-konflikten skakar psykiatrin i Göteborg” som finns att läsa i söndagens SvD.
Olika skolor. Ett uppslitande bråk mellan två terapeutiska synsätt. Anklagelser om kompisanställningar och en påstådd ovilja att följa Socialstyrelsens riktlinjer. Vad är det egentligen som pågår inom psykiatrin i Sveriges andra stad? Skribent är Josefin de Gregorio.
I Göteborg skrivs ingen poesi, bara fakturor”, skrev en gång den norske Nobelpristagaren Björnstjerne Björnson. Det är lätt att hålla med honom när man vandrar genom den regniga hamnstaden.
Göteborg är en illa skött produktionsyta. Dess nationalsång är Broder Daniels ”Shoreline”, som handlar om en stad som kväver ungas livslust och till slut tar död på dem.
Men bakom några av de gråa fasaderna finns det något annat. Det finns, till exempel, divaner.
Berättelsen når mig (Josefin) först som viskningar om en stad där Freuds teorier sägs dominera – både i mottagningsrummet och på utbildningarna. De psykologer och studenter jag pratar med beskriver en vuxenpsykiatri där de evidensbaserade terapiformerna trängs undan.
Göteborg har identifierats som ett särskilt starkt Freudfäste. Här finns Freudianska föreningen och deras tidskrift Arche, men också Göteborgs förening för filosofi och psykoterapi och därtill en psykologutbildning som ger samma vikt åt psykoterapi som åt kognitiv beteendeterapi.
Dessutom finns här ett antal profilerade kulturpersonligheter med ett uttalat intresse för, och engagemang i, psykoanalysen.
Men här finns också, om man får tro kritikerna, en allmänpsykiatri som är starkt dominerad av freudianer.
Jag får tidigt höra om hur verksamheten präglas av kompisanställningar och en motvilja mot Socialstyrelsens riktlinjer.
Bloggaren hoppas kunna återkomma med en länk till artikeln, förutsatt att en sådan blir tillgänglig.
Och nu dök den upp:
”Sekt”, ”kult” – vad sker med Göteborgs psykiatri?
https://www.svd.se/a/P4pj4X/freud-konflikten-skakar-psykiatrin-i-goteborg