
Var han stekter eller kokter?


Att sätta diagnoser på medmänniskor är många duktiga på. Det kan t.ex. handla om att karakterisera någon såsom varande psykopat, narcissist eller rättshaverist.
I DN kan man läsa om narcissism: https://www.dn.se/insidan/psykiatern-narcissisternas-problem-riskerar-att-anvandas-emot-dem/

Grandios självbild. Vem har det? Måhända odrägliga typer i Djursholm eller på Östermalm.
Man skall nog vara försiktig med att dela ut diagnoser till höger och vänster. Men det finns undantag, som Putin.
Det där med grandios självbild och avsaknad av empati sitter ju som hand i handske på den ryske tsaren.



Men några vise män lär vi inte hitta, hur mycket vi än letar. De är lika ovanliga i Occidenten (Västerlandet, där solen går ned) som i Orienten (Österlandet).

Jag fick precis ett foto i min hand. Det är taget på Ranliden den 28:e februari 2015. Med på fotot är mina föräldrar Erik och Elsa samt min kusin Anders, son till morbror Tage och hans Ing-Britt.

Fotograf: Anders fru Marlene!
Läst i Kalle Linds bok ”Karl Gerhard. Estradör och provokatör”:
Under kriget är Karl Gerhard en av de mest kompromisslösa antinazistiska rösterna, jämte författarna Vilhelm Moberg och Mia Leche Löfgren, Dagens Nyheters blivande chefredaktör Herbert Tingsten, Se-redaktören och Expressen-grundaren Carl-Adam Nycop, chefredaktören Torgny Segerstedt och socialisten Ture Nerman. Därtill kan nämnas Moa Martinsson.
I det fördolda spelar också konstnären Amelie Posse en viktig roll som sammankallande i Tisdagsklubben, ett nätverk av intellektuella som aktivt samlar in information om de svenska nazister som bereder sig inför Hitlers eventuella maktövertagande.
Frågar ni mig (Kalle Lind) så förtjänar alla namnen att nämnas, präntas in i skolelevers medvetande, lamineras och bäras i plånboken.
Karl Gerhard erinrar sig vilka som alltid visat sin avsky mot nazismen och vilka som omvänt sig under galgen. Sin vana trogen namnger han dem.
Många har utsett Folke Bernadotte till folkhjälte. Som Röda Korset-ansvarig är Bernadotte med om att rädda tusentals politiska fångar från koncentrationsläger och ut ur Tyskland. Gerhard glömmer dock inte att greven alldeles nyss ”var med somliga rätt tjänis”.
Det skall väl inte behöva säjas, men med somliga menas landets nazister…
Glöm inte att det är lika viktigt idag att våga visa civilkurage. Det gör vi om vi visar avsky mot de vidriga bruna krafter som har lyckats ta sig in i vårt Riksdagshus.



SVT’s Rapport gillar att lägga ut negativa nyheter om svensk tågtrafik. Det finns givetvis tillfällen då det är befogat, men det kan gå till överdrift.
I förliden vecka har Trafikverkets nya tågplaneringssystem varit förstanyhet i många Rapportsändningar, och redaktionen har verkligen lagt manken till för att ”måla fan på väggen”.
Åskort Guld rapporterar ett halvt dygn efter det att systemet togs i drift:
Det är alldeles för tidigt att dela ut medalj av högsta valör till Trafikverket, och för tidigt att skicka ut Rapports redaktion i kylan. Allt kan hända, men än så länge är det inga kor på isen (och av allt att dömma icke heller på spåren).
Ulf Nyström (tidigare journalist på GP) är nöjd med MPK:
Seriös journalistik handlar det definitivt inte om, men möjligen ett försök av NLT’s värmländska ägare att få fler prenumetanter.


Nyligen utsågs tidningen Skaraborgs ”roligaste unge”.
Jag vet att NLT har kompetenta journalister. Bygg vidare på det kapitalet och tvinga dem inte att ägna sig åt trams. Annars är risken stor att NLT hamnar bland de tidningar vi minns, men helst vill glömma.
Höjt priset har ägarna redan gjort. Vad jag förstår handlar det om cirka 2.600 kr för en årsprenumeration. Jag har för mig (men kan ha fel) att priset var under 2.000 i början av året.

Ingalill Mosander i Aftonbladet:
Fängslande om en gigant inom revykonsten på 1930-och 4o-talen. Med elegans, kvickhet och civilkurage gisslade han politiker, kungligheter och kulturelit.
Ur boken:
Han använde sina tribuner till att formulera sin avsky mot den bruna frammarschen. Tillsammans med chefredaktören Torgny Segerstedt, riksdags-och tidningsmannen Ture Nerman och konstnären och Tisdagsklubbens grundare Amelie Posse hörde han till de mest profilerade motrösterna i ett undfallande Sverige och var ett av de översta namnen på tyskarnas lista över folk att eliminera vid ett maktövertagande.
Bloggare Bengt:
Jag minns mina föräldrars bestörtning när dödsbudet kom i april 1964. Det ögonblicket är lika inetsat i mitt minne som mordet på president Kennedy 1963 och Dag Hammarskjölds död vid flygkraschen i Ndola 1961. (Min familj bodde på Karlebygatan i Falköping under de här dramatiska åren).
Och då får vi inte glömma Kubakrisen 1962, då Sovjetunionens agerande ledde till att Världen stod på randen till ett fullskaligt kärnvapenkrig.
Den här dagen (på Karlebygatan) torde ha präglats av enkom goda nyheter. Tavlan på väggen hade målats av Fröding, dock inte Gustaf:

Här ser det ut som att det ha hänt något riktigt dramatiskt, men jag tror faktiskt att fotot togs på kvällen efter brorsans konfirmation.
Måhända handlar det helt enkelt om en andlig kris:
