Författare: bengan

När vi gick upp till andra våning hängde det en Göte Hultqvist där i trapphuset. Men det gjorde den (tavlan) inte många sekunder till. Och priset var ju på tok för lågt – 150 kr!!

Fynd nr 2 är på verkstad:

När jag stötte på kompisen Tommy idag kom jag inte på namnet på det gym där Anne var och tränade. Efter hemkomsten mailade jag honom att det rörde sig om X-force.

Svaret från Tommy lät inte vänta på sig. Han hade nämligen kommit på att Bengtsfors en gång hade denna fina slogan – Bengtsforce!

Det finns faktiskt några trevliga Youtubeklipp om denne av fysisk kraft fyllde Bengt. Här är ett av dem. Funkar det inte är det bara att söka på Youtube.

https://youtu.be/UNkq4rwhwlc

Även om du stoppar in badtermometern i ugnen (300 grader och försedd med ett temperaturhöjande pizzastål från Malmfälten) lär inte badvattnet vid badbryggan i Furuhäll bli ett endaste litet färn varmare.

https://www.hallekis.com/arkiv1/varia0105.htm

I Lidköping är det (enligt NLT) folkfest när raggarna invaderar gator och torg. Enligt min mening är det betydligt festligare när folk samlas med hjälp av cykelpedaler, som i Varberg igår kväll där cyklarna var i absolut majoritet:

Och visst var det ett både vackert och värdigt skådespel när solnedgången närmade sig vid stranden av Kattegatt:

Själv är jag ”livsförskrämd” för getingar. Den skräcken uppkom troligen den kokheta getingsommaren 1959 då dessa rovsteklar brukade ansamlas i mina saftglas.

Nu ger DN oss goda råd som kan minska getingplågan:

”Klä dig inte som en blomma och flytta snabbt bort dödade getingar. Se där, två av de bästa råden för att din utomhusmat inte ska krylla av sticksugna marodörer.”

https://www.dn.se/mat-dryck/tricken-for-att-slippa-getingar-som-festar-pa-matbordet/

Allra helst vill de äta kött och sött, men det mesta i matväg lockar. Det finns även saker de inte är intresserade av, som grönsaker och osötat bröd. Inte heller potatis lockar dem särskilt mycket.

Om getingen är halvdöd efter en smäll med tidningen kan den utsöndra kemikalier som signalerar till kompisarna att ”ta mig till boet och rädda mig”. Så det bästa är att snabbt ta den i ett hushållspapper och kasta bort den.

Har du en färgglad tröja i till exempel klargult och vitt tror getingarna att du är en blomma och kommer för att leta efter nektar. Då är det bättre med gråa kläder.

Det mest effektiva är att ta bort boplatserna, och därmed drottningen, redan på våren.

Ett bra tips är att fylla en vanlig brun papperspåse (t.ex. den för matavfall) med hopknölat tidningspapper så att den blir bullig och liknar ett getingbo. Knyt i hop den i toppen. Häng den ett par meter upp, nära din uteplats. Getingarna tror att det är ett getingbo av en konkurrerande drottning, och håller sig borta.

Den här boken dök upp idag. Åtta veckor tog resan från Skara till Stenhammar. Rena rama stenåldern kan tyckas.

Med hjälp av Västtrafiks tåg tog vi oss idag till Uddevalla. Efter lunch (=kolja) på Bohusläns museum gav vi oss ut på Strandpromenaden.

https://www.uddevalla.se/uppleva-och-gora/sevardheter/strandpromenaden.html

https://www.uddevalla.se/download/18.4b282c8a1567c521d3e14cb/1472209311019/Strandpromenaden%202016.pdf

Vi hann inte till Gustafsberg men dit får vi försöka ta oss en annan gång.

Den tyske honorärkonsuln i Uddevalla behövde vi aldrig konsultera.

Kolla efter Lasse Stefanz Evergreen på Youtube. Lyssna. När du har gjort det inser du vad illiterata svenska män har att bidra med på kulturområdet.

Idag har Gösta från Onsala hälsat på.

Och i helgen skall han bli utställd (men förhoppningsvis inte utskälld) uppe i Tage Erlanders Ransäter.

Det finns en tragisk ironi i att vi tycks läsa färre skönlitterära böcker i en tid då vi i allt större utsträckning behöver dem.

Världen rymmer ett övermått av information, vi fullständigt lever och andas text, ändå tycks det som att det språk vi mest behöver – det som öppnar världen för oss på oväntade vis – är svårast att tillgodogöra sig.

Litteraturen kräver det av oss som vi inte har råd att förlora, men också det som är dyrast för oss att spendera: uppmärksamhet, stillhet och koncentration.

https://www.svd.se/a/7dbOxo/urvattnad-litteratur-raddar-inte-mans-lasning

I brist på romaner och poesi försvinner ett fundament av eftertanke från vår värld.

Vad sker med ett samhälle där makthavare, byggarbetare och läkare, lärare och undersköterskor, inte läser skönlitteratur?

I synnerhet unga män verkar i stor utsträckning ha övergett boken till fördel för andra, mer lättuggade distraktioner. Bokläsning är ingen framgångsrik väg för den som önskar sig hög status, och de som har inflytande över sådana frågor (politiker, tjänstemän) gör inte mycket för att hindra den utvecklingen.

Läsande uppstår i ett måste, ett inre behov som man helt enkelt inte kan kompromissa med. Men om vi inte värdesätter den nyansrikedom skönlitteraturen medger är det svårt att se varför nya generationer skulle se annorlunda på saken.

Italo Calvinos roman ”Klätterbaronen”, om Cosimo di Rondò som i ung ålder flyr upp bland träden och svär att aldrig mer röra vid marken bär på en lärdom om bildningens avgörande inverkan för ett fullständigt liv.

Och där någonstans, bland de bildliga trädtopparna, föreställer jag mig att läsningen behöver slå rot. Bland de bildliga trädtopparna, de rum där vi – oavsett vilka vi är – kan finna det utrymme som krävs för att återfå sinnesron.

Henrik Sahl Johansson SvD Kultur