




Vindkraftverk är det ultimata när det gäller dolda kostnader och miljöförstöring. Ett modernt vindkraftverk väger 1688 ton och innehåller 1300 ton betong (fundamentet), 295 ton stål, 48 ton järn, 24 ton glasfiber och de sällsynta jordmetallerna neodyn, praseodyn och dysprosium. Också 1000 liter hydraulolja behövs. Varje blad väger 40 ton och håller kanske 15-20 år, sedan måste de bytas ut. Det går inte att återvinna dessa blad.
Tyvärr dödar vindkraftverk fåglar och flygande insekter. Den energi och de resurser som går åt att bygga dessa verk är troligtvis mer än den energi de kan leverera. Varje verk måste stå på avstånd från sina grannar, cirka 1 kvadratkilometer behövs per enhet. Detta betyder att en ”park” om 10 verk kräver cirka 1000 hektar mark. Lägg sedan till kostnaderna för marken, breda vägar, kabelarbeten för anslutning till elnätverk
Det kan finnas plats för dessa tekniker, men man måste se bortom myten om nollutsläpp.
Återigen: Ny teknik räddar inte Jorden. Men enkelt leverne kan göra det!


Älghultsälgen kommer egentligen från Finja i Hässleholm. Och räven har fått en liten Majlis bakom örat:


Den som inte vet vad hult i ortsnamn betyder får reda på det här, med hjälp av Institutet för språk- och folkminnen:
Ordet hult motsvarar formellt tyskans Holz ’trä; ved’. Den grundläggande betydelsen i ortnamn är sannolikt helt enkelt ’skog’ (oavsett storlek, trädslag eller användningsområde).
Denna innebörd är fornspråkligt väl belagd genom flera medeltida namn på stora skogsområden. En senare framförd mening är att ordet också kan ha en mer speciell betydelse, nämligen ’skottskog’, dvs. skog där träd huggits ned eller beskurits kraftigt för att stimulera skottbildning för lövtäkt.
Det stora antalet medeltida bebyggelsenamn på hult i tidigare obebyggda skogsområden talar för att namnen i stor utsträckning har avsett nybyggen i skogsmark. Det finns ett litet antal namn som kan föras tillbaka till vikingatid, men de allra flesta är medeltida.
Förlederna kan vara av varierande slag, såsom ord för vegetation (t.ex. Älmhult; älme ’alm(bestånd)’), ord för vilda djur (t.ex. Älghult), personnamn (t.ex. Råshult; mansnamnet Ragnvid), ord för kulturföreteelser (t.ex. Stenbrohult) eller adjektiv (t.ex. Fagerhult). Efterleden hult har dialektalt efter vokal i uttalet utvecklats till alt eller ilt. För vissa namn har detta även slagit igenom i stavningen.
Bebyggelsenamn på hult är vanliga i södra och mellersta Sverige, i synnerhet i Skåne, Småland, Halland och Östergötland.
Ett till hult bildat hylta ’liten skog’ är ovanligare i ortnamn och begränsat till Sydsverige.
På Vidinge Gård i Älghult är hela gänget samlat, förutom Luma som är hos pappa i Galicien.


I en skrubb uppe på vinden på Vidinge gård kan man göra vissa fynd.


Pensionatsbyggnaden var ursprungligen fattighus och sedan ålderdomshem. Det är möjligt att kommandoran ägnade sig åt egenvård.
Och sådan här godsaker höll nog kommandoran för sig själv.

Bor man på pensionat i Uppvidinge får man räkna med att mjölkbilen kan dyka upp strax efter tio på kvällen.

Det hjälper inte att SMHI (som idag) går ut med skyfallsvarning. I Lidköping faller det knappt en droppe. Och jag vet inte hur många gånger SMHI har ritat in rikligt regn i Lidköping (med omnejd) på sina kartor – och ändå uteblir regnet. Det blir kruttorrt vilket är förödande för växtligheten.
Abisko (”skogen vid det stora vattnet”) är känt för sin regnskugga. Regnet är rikligt i Riksgränsen under det att Abisko är nederbördsfattigast i hela landet (300 mm/år).
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/regn/regnskugga-1.6941
Men växtligheten i Abisko klarar sig bra, trots liten nederbörd. Det beror på att det nordliga läget gör att avdunstningen inte är lika stor som den är i t.ex. Lidköping.
Det är inte svårt att begripa att sonen (Per-Olof) till min mammas kusin (Lars i Mossagården) är besläktad med mig. Både Per-Olof och jag vurmar nämligen för chokladätande:

Jag är inte så mycket för detta med att ligga ute på vägarna, och absolut inte för någon hög hastighet! Men efter Älghult är det 70 som gäller, även då jag befinner mig på spåret!
Det här fotot är från 2017, efter att tåget från norra Italien hade anlänt till Malmö. Då höll jag mig fortfarande under 65. Men max 30 är absolut att föredra!!

Det här hände en tid före valet 2018. Min mors kusin Lars i Mossagården fick felaktigt röstsedlar som var avsedda för boende i två grannkommuner.

https://www.jp.se/2018-09-08/nu-har-lars-fatt-valsedlar-fran-mullsjo-ocksa
Årets val handlar nog mer om bakåt än framåt för Annie Lööfs parti.
Och Lars har lagt av med att rösta, långt innan årets valsedlar dyker upp.