Att ta fram ett enda elbilsbatteri kan liknas vid en mindre miljökatastrof


Hämtat ur Åbo underrättelser:

I den pågående euforin om elbilar och vindkraft har man glömt att redovisa de betydande miljöförstörande dolda kostnader som dessa är behäftade med.

Ett bilbatteri för elbilen väger cirka 500 kg, volymen är av en resväskas storlek. Det innehåller 12 kg litium, 30kg nickel, 20 kg mangan, 15 kg kobolt, 100 kg koppar, 200 kg aluminium (produktionen är oerhört elslukande), stål och plast. Inuti finns 6831 litiumjonceller.

Det borde vara oroande att alla dessa giftiga komponenter kommer från gruvdrift. Till exempel för att tillverka ett bilbatteri måste man bearbeta 10 ton saltlake för att få fram litium, 15 ton malm för kobolten, 2 ton malm för nickel och 12 ton malm för kopparn. Sammanlagt gräver man upp 200 ton ur jordskorpan för ett enda batteri.

Sjukdomar och barnarbete hittas bakom 68 % av världens kobolt och en betydande del av ett batteri kommer från Kongo. Deras gruvor har inga föroreningskontroller och de sysselsätter barn som dör av att ha hanterat detta giftiga material. Skall vi räkna in alla dessa sjuka barn som en del av kostnaderna för en elbil?

Tillverkningen av solpaneler är inte särskilt trevlig den heller:

Det största problemet med solpaneler är de kemikalier som behövs för att bearbeta silikatet till kisel som används i panelerna. För att göra tillräckligt rent kisel krävs att det bearbetas med saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, vätefluorid, trikloretan och aceton. Dessutom behövs det även gallium, arsenid, kopparionidum-gallium-disenid och kalium-telleruid, som är mycket giftiga. Kiseldamm är en fara för arbetarna och kan inte återvinnas.

Min kommentar: Det som återstår är ett leverne som präglas av enkelhet och förnöjsamhet, dvs det bästa liv som finns!!

Köpenhamn förvandlar asfaltöknar till gröna oaser

Köpenhamn ska säkras mot översvämningar och samtidigt har staden som mål att bli klimatneutral. Mer grönska, färre bilar och mer plats för cyklar ingår i färdplanen.

Klimatförändringar ställer nya krav på våra städer. Eftersom städer till stor del består av hårdgjorda ytor, med asfalt, sten och betong, är de känsliga för stigande temperaturer. De har också svårt att absorbera stora mängder vatten. De måste bli bättre rustade för höga temperaturer och skyfall. Mer grönt gör städer bättre på att hantera effekterna av ett förändrat klimat. 

För några år sedan var detta en asfaltsöken. Nu är St Kjelds Plads en plats med klöverblommor, slingrande stigar och sprudlande biodiversitet. Här handlar det om en ny sorts stadsgrönska, långt från gräsmattor och konventionella rabatter.

Att omfördela stadens ytor, och ta från bilismen, är ofta kontroversiellt. Men staden måste bli grönare för att främja biologisk mångfald och hantera både skyfall och så kallade urbana värmeöar, det vill säga den hetta som kan drabba urbana områden.

Bostäderna i Köpenhamn skall också bli mindre till ytan. Det är en fråga om resurser. Ju mer betong, trä och tegel vi använder per person, desto högre blir vårt klimatavtryck. Med mindre bostäder blir det lättare att ge plats till grönt.

Allt hämtat ur denna artikel i SvD:

https://www.svd.se/a/Ea7x5G/sa-ska-kopenhamn-skyddas-mot-oversvamningar

Det är många svenska kommunledningar som borde sättas på tåget till Köpenhamn. Kolla t.ex. på bristen på grönska på Skaragatan och i kvarteren kring kommunhuset i Lidköping. Ett skräckexempel på en urban värmeö:

Deutsche Reichsbahn  

Sommaren 1974 reste en kompis och jag med ångtåg från Sassnitz till Berlin Ostbahnhof. Vi färdades i vagnarna som gick mellan Stockholm och Östberlin, via Trelleborg.

Vad jag minns körde ångtåget i hög hastighet och utan ett enda uppehåll mellan färjestationen i Sassnitz och Ostbahnhof.

Att jag skriver om detta beror på att det dök upp några filmsnuttar om Deutsche Reichsbahn  (DR):

Så här såg det ut när tågen avgick från Sassnitz (måste vara filmat betydligt senare än 1974):

Tack ska du ha, men någon tax vill vi inte ha!

Idag tog vi med oss cyklarna (och våra hövdingar) på Laxåtåget. Vi klev av i Råbäck och inledde sedan återtåget.

På Hjelmsäter möttes vi av budskapet ”tax skall du ha”

och lite senare häpnade vi över att Blombergs bad har blivit så välordnat och bra

Värmeböljan hanterade vi hur lätt som helst – med hjälp av Bramleys äpple- och jordgubbsmust, batteridriften och den så härligt svalkande fartvinden!

Men både vi och hövdingarna säger definitivt nej tack till tax!!

Dangerous heat will become the norm. Systems need to urgently change – and the silence needs to be broken 

Can we talk about it now? I mean the subject most of the media and most of the political class has been avoiding for so long. You know, the only subject that ultimately counts – the survival of life on Earth. 

https://www.theguardian.com/commentisfree/2022/jul/18/heatwave-extreme-weather-uk-climate-crisis

Länken går till The Guardian där George Monbiot är kolumnist. Den här boken på min bokhylla gav han ut 2006. Men ytterst få brydde sig om budskapet. Och inte särskilt många fler gör det idag.

16 år senare är det totalt kaos på Arlanda, samtidigt som delar av Europa står i brand.

A major question remains. Given that we have left it so late, can we reach the social tipping point before we hit the environmental tipping point.

Allkorn – föreningen för gamla spannmålssorter

Det vill säga kulturspannmålen, alias lantsorterna.

Mångfald vad gäller sädeskorn är lika med resilens.

Ekologiskt odlad kulturspannmål bidrar till en hållbarare livsmedelsproduktion. Kulturspannmål har kraftigare växtsätt, större rotsystem och högre strån. De klarar sig med mindre gödsel och konkurrerar bättre med ogräsen och en sädesåker med hög genetisk variation är inte lika känslig för torka, kyla eller regn.

Mångfald, biodiversitet, genetisk variation – budskapet är att ju mer olikhet, desto bättre är det.

Tvengsbergsråg är en gammal finsk svedjeråg. 10 korn av denna hittades i väggarna på en ria som revs i Norge 1973. När de sedan såddes grodde 7 av kornen. Från vart och ett av dem växte det upp en diger tuva med mycket högväxt råg. Den största tuvan hade 162 strån. Som mest fanns det 75 korn på ett strå. Kornen gav en 12.000-faldig skörd…

Läs mer här:

http://allkorn.se/kultursorter