När Skövde var hamnstad och Lidköping låg på havets botten

Det fanns nog inte särskilt många skövdebor för 11.400 år sedan. Det var alldeles innan Baltiska issjön tömdes ut i Västerhavet. Denna ytterst dramatiska händelse utspelades vid Stora Stolan på Nordbillingen. På ett enda år sjönk vattenytan med 25 meter, ner till havsytans nivå:

För 12.000 år sedan låg inlandsisen i höjd med järnvägsstationen i Lidköping. Rådaåsen hade redan hyvlats samman men låg fortfarande under havsytan:

För 11.000 år sedan var Lidköping fortfarande som ett slags Atlantis som låg och skvalpade på havets botten och Kinnekulle låg som en ö i Yoldiahavet. Nuvarande Västerplana Storäng och Kinnekullebanan befann sig fortfarande under havsytan:

Det är min ena svärson som har tipsat mig om SGU:s strandförskjutningsmodell som visar en övergripande bild av den forntida fördelningen mellan hav och land samt även förändringar i sjöarnas utbredningar:

https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2022/juni/sgus-strsndforskjutningsmodell-ger-en-bild-av-den-forntida-fordelningen-mellan-hav-och-land/

Kartvisaren ger en förenklad modell av förloppet för inlandsisens avsmältning och tillhandahåller strandförskjutning i 100-årsintervall. Gå till Menyn i övre högra kanten och välj lämpligt århundrade:

https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-strandforskjutningsmodell.html

Plötsligt så händer det. När man minst anar det.

När vi satt på balkongen ikväll rullade plötsligt fyra mopedbilar in till vår gästparkering. Strax därpå kom det sju killar – gåendes.

Besöket blev inte långvarigt men kul med lite ungdomligt inslag bland alla 50-plussare!!

Men trots alla dessa ungdomar torde medelåldern i området (denna korta stund) fortfarande ha hållit sig en bit över 50-strecket!

Punsch, puddingar, kex och kalsonger

Även 1700-talet hade sina nyord. Från franskan fick vi t.ex. elegant, frivol, kokett, kuplett, kalsong och salut.

Engelskan bidrog bl.a. med kex, kalops, pudding, rostbiff och punsch.

Hämtat ut boken Sveriges historia för släktforskare

Lecanemab – läkemedelskandidaten som kan komma att revolutionera behandlingen av Alzheimers sjukdom

I september 2022 kommer Bioarctic tillsammans med sin partner Eisai att presentera resultat från Clarity AD-studien i fas 3 för läkemedelskandidaten lecanemab vid behandling av tidig Alzheimers sjukdom. Inför resultatsläppet, som kan betecknas som det viktigaste i bolagets historia. Med goda resultat kan vägen vara öppen för marknadsgodkännanden av lecanemab. Vi går igenom förutsättningarna kring det primära målet i studien som avser demensskalan CDR-SB (The Clinical Dementia Rating scale Sum of Boxes).

Wendepunkte

Kompisen har läst senaste numret av Der Spiegel. I tidskriften finns ett foto som ger oss ett exempel på tillvaron i Västtyskland under oljekrisen 1973:

Nästan 50 år senare har världen återigen brist på olja – plus en mycket allvarlig klimatkris!

Men några bil- och flygfria dagar lär vi dessvärre inte se röken av, trots att den kritiska punkten närmar sig – och det med stormsteg!

Endpunkt…

Aktiv dödshjälp ligger bakom 4 procent av dödsfallen i Belgien och Nederländerna 

Under strecket 20/6:

https://www.svd.se/a/x86Vdp/dodshjalp-ett-privilegium-for-de-rika

Hämtat ur Understreckaren:

Mycket talar för att även Sverige kommer att införa dödshjälp relativt snart, kanske redan under riksdagens nästa mandatperiod, och om inte då så förmodligen under den påföljande. Exakt hur förändringen av lagar samt implementeringen av dem i hälso- och sjukvården kommer att se ut är dock svårt att sia om.

Den pådrivande kraften kommer varken från läkare eller politiker eller från medicinska etiker som jag själv utan från folkopinionen. Det är en förändring som har gått relativt snabbt. Inte bara döden utan också människolivet och de ideal som vi lever i samklang med har förändrats på ett genomgående sätt under de senaste 25 åren.

Rätten att bestämma över ens eget liv måste också inkludera rätten att bestämma över hur och när man ska dö. 

Det är hos den ytterst kompetenta och engagerade vårdpersonal som i dag hjälper oss att dö – utan dödshjälp – som det största motståndet mot en legalisering finns. Om en ny lag – eller justering av lagar – sätts i verket utan att de som arbetar med palliativ vård är med på tåget kommer vi att få skilda världar och system för de som dör på det gamla sättet och de som dör på det nya, och det är ingen förtjänt av. 

Om vi skulle hamna på samma nivå som Belgien och Nederländerna skulle det innebära att ca 4.000 svenskar avlider med hjälp av aktiv dödshjälp varje år.

Det som skrämmer mig mest är att SD är en av tillskyndarna. Denna min rädsla grundar sig i partiets historiska rötter.

Värmeböljor är klimatförändringens tysta mördare

Värmeböljor blir vanligare, längre, kraftigare och dödligare – särskilt i städer. Men det finns sätt att förebygga hoten och rädda liv.

https://www.svd.se/a/28WjQ4/sa-kan-stader-forbereda-sig-for-varmeboljor

Hämtat ur artikeln:

I Indien och Pakistan har värmen de senaste månaderna nått nivåer som enligt forskare testar gränserna för människans överlevnadsförmåga.

Barn, äldre och människor som redan har hjärt-kärl- eller lungsjukdomar är särskilt sårbara. Dit hör även fattiga människor i städer.

Värmeböljor är klimatförändringens tysta mördare, men det finns enkla och billiga åtgärder som myndigheter kan vidta för att förhindra onödiga dödsfall på grund av värme.”

Träd har en viktig roll att spela. De erbjuder skugga och skydd från solens strålar på gator och gångvägar. Bladen avdunstar också vatten vilket har dämpande effekt.

Det är viktig med ”blå infrastruktur”, som dricksvattenfontäner så att förbipasserande kan släcka törsten.

Grå infrastruktur” kan också hjälpa och då avses bland annat solfilm på fönster, vit takfärg som reflekterar solljus och energieffektiva system för luftkonditionering och ventilation. 

Men det behövs också politiska beslut, som insatser för att minska fordonstrafik och framtagandet av varningssystem och nödplaner som snabbt kan sättas in vid behov.